Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Catharina Nyström Höög får jobbet som forskningsledare på Språkrådet. Hennes uppdrag blir inte bara att leda och utveckla Språkrådets forskning. Hon ska också fungera som en brygga till svenska universitet.

Den nyinrättade tjänsten som forskningsledare på Språkrådet går till Catharina Nyström Höög (till höger på bilden), professor i svenska vid Högskolan i Dalarna. Hon börjar preliminärt på sitt nya jobb den 1 oktober. Det handlar om ett tvåårigt projekt där hon ska fungera som en länk mellan universitetsvärlden och Språkrådets verksamhet. Eftersom tjänsten är på halvtid kommer Catharina Nyström Höög att ha kvar sina uppdrag vid Högskolan i Dalarna och Uppsala universitet, men i mindre omfattning än i dag.

– Jag är mycket nöjd med den här rekryteringen. Det var vår ambition att hitta en person som har ena foten kvar i akademin och kan fungera som en brygga mellan den och Språkrådet. Catharina Nyström Höög är en otroligt kompetent person. Hon har väldigt högt förtroendekapital och stor legitimitet, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, den myndighet där Språkrådet ingår.

I sin egen forskning har Catharina Nyström Höög bland annat ägnat sig åt myndighetsspråk, språkvård och klarspråk. En bakgrund som enligt Ingrid Johansson Lind gör henne särskilt lämplig som forskningsledare på Språkrådet.

– Hon har visioner om framtidens språkvård och hon har en grundidé om vad hon vill göra. Det gör att det känns oerhört tryggt, säger Ingrid Johansson Lind.

Catharina Nyström Höög disputerade 2000 på en avhandling om gymnasieelevers skrivande. Just textforskningen har varit något av en röd tråd i hennes karriär. Hon berättar att det var intresset för språkpolitik som fick henne att söka tjänsten på Språkrådet.

– Jag tycker att jag har fått upp ögonen för att det behövs en aktivare debatt och politik för ett levande svenskt språk och hur vi slår vakt om det. Ett sätt är att berätta hur svenskan förhåller sig till andra språk i världen. Där finns uppfattningar som borde gå att utmana.

Hon nämner svenska universitet och högskolor som platser där det finns en felaktig bild av svenskan. Inom vissa utbildningar kan svenskan ratas med hänvisning till att den jämfört med engelska skulle vara ett litet språk. Catharina Nyström Höög anser att språkvetenskapen bör arbeta mer intensivt för att bemöta sådana påståenden.

– Det är en attitydförändring som behövs, säger hon.

Samtidigt tycker Catharina Nyström Höög att Språkrådet är på rätt väg. Blicken har lyfts från detaljer till övergripande frågor. De senaste årens debatter om det könsneutrala pronomenet hen och om kränkande ord har väckt en diskussion om språkbrukets ideologiska grunder långt utanför språkvetarkretsar. Att språkfrågor blir en del av samhällsdebatten ser hon som ett positivt steg.

– Språkrådet har varit medialt aktiva och synliga i de här frågorna. Jag hoppas kunna bidra till att accelerera den utvecklingen.

Tjänsten som chef för Språkrådet är vakant sedan Ann Cederberg valde att hoppa av strax före jul. I nästa vecka utannonseras jobbet. Exakt vilka krav som kommer att ställas på den nya chefen är inte klart.

– Vi söker en bra chef för Språkrådet, säger Ingrid Johansson Lind.

Anders

Foto: Pressbild (Ingrid Johansson Lind), privat (Catharina Nyström Höög)

0 kommentarer

Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Lund och Umeå går i graven. Men större delen av samlingarna blir kvar genom samarbeten med regionala museer och arkiv. Till Uppsala flyttas bara de samlingar av ljudband som ska digitaliseras.

När Institutet för språk och folkminnen förra året beslutade att lägga ned Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, och Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, mötte planerna hårt motstånd. Både från Umeå och Lunds universitet hördes skarp kritik. Intresseorganisationer befarade att samlingarna från Lund och Umeå skulle hamna i Uppsala – och därmed förlora regional förankring och bli otillgängliga för de grupper som använder dem mest.

Nu står det klart att de skriftliga samlingarna från DAUM blir kvar i Umeå. De får ett nytt hem i Umeå stadsarkivs lokaler. Beslutet är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

– De signaler vi har fått är att detta tas emot enbart positivt. Det har inte funnits något egenvärde i att flytta materialet till Uppsala. Den lösning vi nu har hittat innebär att vi tillsammans med regionala aktörer kan tillhandahålla materialet i Umeå även i fortsättningen, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

I dagsläget ser det ut som att det bara blir ljudinspelningarna som flyttas till Uppsala. Där ska de digitaliseras – ett arbete som väntas ta fyra till fem år. Men även de skulle kunna bli kvar i Umeå.

– Det som i så fall krävs är en arkivsäker kylförvaring, säger Ingrid Johansson Lind.

Ulrica Grubbström, vd för Västerbottens museum, säger i ett pressmeddelande att museet på sikt vill se ett ännu bredare samarbete om arkivet både i det egna länet och i Norrbotten:

– Det är angeläget för Västerbottens museum och övre Norrland att samlingarna blir kvar här. Västerbottens museum och DAUM har en gemensam historia där de respektive samlingarna sedan 1950-talet är sammanflätade och kompletterar varandra. DAUM:s samlingar är oerhört värdefulla och när de nu stannar här ökar möjligheterna att levandegöra och förmedla vårt kulturarv på ett enastående sätt

En liknande lösning är på gång med samlingarna från DAL. Där samarbetar Institutet för språk och folkminnen med Folklivsarkivet vid Lunds universitet och Landsarkivet i Lund. Enligt Ingrid Johansson Lind är parterna överens, men något avtal har ännu inte skrivits under.

– Från vår sida är det helt klart och jag utgår från att det går i lås, säger hon.

Nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnen är ett led i att banta myndighetens fasta kostnader. Inför 2014 hotade ett underskott med tio miljoner kronor. Utöver nedläggningen av arkiven i Lund och Umeå tvingas tretton anställda lämna sina jobb. Att samlingarna nu blir kvar i Umeå och Lund förändrar inte läget för personalen på DAUM och DAL.

Här kan du läsa mer om Umeå universitets intresse för samlingarna vid DAUM.

Anders

Foto: Institutet för språk och folkminnen

0 kommentarer

Ann Cederberg slutar som chef på Språkrådet efter knappt två år. Vem som ska ta över ledarskapet är inte klart. Någon ny chef kommer inte att finnas på plats förrän under nästa år.

Våren 2013 tillträdde Ann Cederberg (bilden) som chef för Språkrådet. Hon kom från Högskolan i Kristianstad där hon varit verksam som förvaltningschef. Hon tog över efter Lena Ekberg, som valde att lämna uppdraget efter en konflikt med Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Nu står det klart att även Ann Cederberg lämnar Språkrådet i förtid. Hon går vidare till ett jobb som avdelningschef vid Kriminalvården i Norrköping. Språkrådets anställda informerades i eftermiddags om Ann Cederbergs beslut.

– Nu börjar en process där vi först ska besluta hur ledningsstrukturen ska se ut. Det sker genom en dialog med medarbetarna och där har vi en god samsyn, säger Ingrid Johansson Lind.

Vilka krav som kommer att ställas på den blivande chefen är inte klart. Att spekulera om nödvändiga kvalifikationer vore enligt Ingrid Johansson Lind att föregripa dialogen med Språkrådets anställda.

– Det finns i nuläget ingen kompetensprofil. Det vore att föregripa hela processen. Men att leda Språkrådet är ett jättespännande och roligt uppdrag, men som också är komplext, säger hon.

Anders

Foto: Lisa Hagsten

Uppdatering: Här berättar Ann Cederberg varför hon lämnar Språkrådet.

0 kommentarer

Lunds universitet vill ta över Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL. Målet är att samlingarna ska bli kvar i Lund och inte flyttas från den forskningsmiljö som har störst nytta av dem. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) håller också dörren öppen för att Lunds universitet övertar ansvaret för DAL från Institutet för språk och folkminnen.

Nyligen meddelade Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, att två av myndighetens avdelningar ska läggas ned. Beslutet drabbar DAL och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM.

Institutet för språk och folkminnen brottas sedan en längre tid med dålig ekonomi. Om inget görs riskerar myndigheten nästa år att överskrida anslaget med 10 miljoner kronor. Samtidigt vill Ingrid Johansson Lind också minska de fasta kostnadernas del av budgeten – som i dag svarar för över 90 procent av kostnaderna – vilket innebär att utgifterna för lokaler och personal måste sänkas.

Målet är att de fasta kostnaderna högst ska utgöra 80 procent av budgeten. Dit når dock inte myndigheten, enligt uppgifter till Språktidningen, förrän år 2020. I dagsläget ser det inte heller ut som att de beslutade nedskärningarna räcker för att kapa 10 miljoner av kostnaderna redan nästa år.

Inför nedläggningshotet mot DAL och DAUM protesterade bland annat universiteten i Lund och Umeå mot planerna. Umeå universitet vill ta över DAUM och utreder möjligheterna att ta över arkivet. Lynn Åkesson, dekan för de humanistiska och teologiska fakulteterna samt professor i etnologi vid Lunds universitet, föreslår i ett brev till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och utbildningsminister Jan Björklund att DAL på samma sätt ska bli universitetets ansvar. En förutsättning för ett övertagande är att de anslag som är öronmärkta för DAL följer med.

Riksdagsledamot Tuve Skånberg (KD) tog nyligen upp DAL:s framtid i en interpellation till Lena Adelsohn Liljeroth. Han hävdade att en nedläggning skulle innebära "en stor förlust för södra Sveriges historiska kulturarv" och "en svår kompetensförlust". Han ifrågasatte dessutom de ekonomiska konsekvenserna av beslutet och avsaknaden av samråd med universitet och högskolor i regionen:

Inte vid något tillfälle under den process som lett fram till beslutet har Isof efterfrågat kontakter med avnämarna till arkivens verksamhet, bland universitet och högskolor i berörda regioner, i Lunds fall också i Danmark. Arkiven har byggts upp kring forskningens behov, men inga diskussioner har förts om hur forskningen kan använda arkiven framöver, alltså inte heller möjligheten av att byta huvudman. Myndigheten har en lång tradition när det gäller dokumentation av och forskning om olika former av immateriella kulturarv. Sammantaget utgör institutets samlingar en dokumentation av stora delar av det immateriella kulturarvet i södra Sverige.

I interpellationsdebatten svarade Lena Adelsohn Liljeroth att dörren för att flytta ansvaret för DAL till Lunds universitet står öppen. På vilken ort och under vems ansvar arkiven hamnar är dock i nuläget oklart:

De nuvarande samlingarna som finns i Umeå och i Lund behöver finna en ny hemvist, men något beslut om hur och var är ännu inte fattat. Frågan ska utredas vidare i dialog mellan myndigheten och lokala och regionala aktörer i södra och norra Sverige, bland annat universiteten samt företrädare för berörda nationella minoriteter. Jag har blivit informerad om att institutet har inlett dialog med Lunds universitet och Umeå universitet om samarbete och samverkan om den fysiska placeringen av samlingarna. Denna dialog kommer att fortsätta.

Här kan du läsa mer om nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnen.

Anders

Foto: Fredrik Sandberg/TT

1 kommentarer

Utan att lägga ned arkiven i Lund och Umeå hade Institutet för språk och folkminnen tvingats att säga upp ännu fler anställda. Generaldirektören Ingrid Johansson Lind anser därför att det är bättre att koncentrera verksamheten till tre orter i stället för dagens fem.

– Om vi finns på fem ställen måste vi betala vad det kostar med lokaler och infrastruktur. Att säga upp ännu fler personer är inget bra alternativ. Då står vi med fantastiska arkiv men har inte råd att betala personal. I ett sådant läge är det fullkomligt solklart att prioritera att behålla kompetens än att betala lokalkostnader, säger hon.

I torsdags fick personalen beskedet om att två av Institutet för språk och folkminnens fem avdelningar läggs ned. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, försvinner medan avdelningarna i Uppsala, Stockholm och Göteborg blir kvar. Exakt hur många anställda som riskerar att förlora sina jobb är oklart, men sannolikt kommer tio till tolv heltidstjänster att försvinna.

Institutet för språk och folkminnen behöver inför nästa år spara tio miljoner kronor för att gå runt. Samtidigt svarar myndighetens fasta kostnader – som personal och lokaler – för över 90 procent av budgeten. Det är enligt Ingrid Johansson Lind för mycket för att vara hållbart på längre sikt.

– Vi behöver ett större manöverutrymme för att kunna uppfylla vårt regionala uppdrag. I dag skulle vi inte ha råd att skicka en person till Jokkmokk för fältarbete i en vecka med kostnader för resa, hotell och traktamente, säger hon.

Nedläggningsplanerna har mötts av protester från bland annat flera universitet. Många kritiker befarar att avvecklingen i Lund och Umeå leder till att Institutet för språk och folkminnen förlorar förankringen i södra och norra Sverige.

– Vi måste hitta andra former för att utveckla vår regionala samverkan. Det är fullt förståeligt att man reagerar och jag är inte förvånad över reaktionerna. De ger uttryck för att man ser vikten av det jobb vi gör och den verksamhet vi bedriver, säger Ingrid Johansson Lind.

De nedläggningar och uppsägningar som nu genomförs är inte den enda turbulensen som drabbat Institutet för språk och folkminnen på senare tid. Förra året slutade Språkrådets chef Lena Ekberg efter en konflikt med Ingrid Johansson Lind.

– Det här är en myndighet som har genomgått en stor förändring och jag har lagt mycket krut på att skapa en modern organisation. Det finns utmaningar. Vi måste enas om gemensamma visioner och hitta sätt att arbeta bättre ihop.

Här kan du läsa mer om nedläggningen av DAL och DAUM.

Anders

Foto: Institutet för språk och folkminnen

0 kommentarer

Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Lund och Umeå läggs ned. Personalen fick i dag beskedet från generaldirektör Ingrid Johansson Lind. Men även anställda vid andra avdelningar inom myndigheten riskerar att drabbas av nedskärningarna.

– Det handlar om kapitalförstöring. Det förstörs mycket för att spara in så lite, säger Carl-Erik Lundbladh, arkivchef vid DAL, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

Inför nästa år behöver Institutet för språk och folkminnen spara tio miljoner kronor. Det ska bland annat ske genom nedläggningar av avdelningarna i Lund och Umeå samt uppsägningar. Minst tolv heltidstjänster kommer att försvinna från myndigheten.

– Det här är en dyster dag för det svenska kulturarvet. Det är tragiskt både för de nationella minoriteterna och arkiven, säger Harriet Kuoppa, forskningsarkivarie för meänkieli vid DAUM, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.

Under de månader som nedläggningshotet ruvat över DAUM och DAL har många – från universitet till föreningar – riktat kritik mot planerna. Ett alternativ som förts fram av arbetstagarkonsulter och av riksdagsledamoten Maria Lundqvist-Brömster (FP) var att arkiven skulle tas över av universiteten i Umeå och Lund. Sedan många år tillbaka finns ett omfattande samarbete mellan arkiven och universiteten på många olika områden och i flera olika ämnen.

– En mycket bra idé. Om universitetet hade kunnat ta hand om oss hade det varit alldeles utmärkt. Det hade inte hindrat oss från att fortsätta samarbeta med Institutet för språk och folkminnen, och vi hade kunnat fortsätta att förvalta, vårda och utveckla arkivet för allmänhet och forskning, säger Carl-Erik Lundbladh.

Även Harriet Kuoppa hade gärna sett en sådan lösning.

– Men det fanns inget intresse från kulturdepartementet för att titta på det. För oss hade det varit perfekt. Båda universiteten har aviserat att de är beredda att ta över. Men de kan tyvärr sannolikt inte åstadkomma det på egen hand utan klartecken från departementet, säger hon.

Både Harriet Kuoppa och Carl-Erik Lundbladh är kritiska till generaldirektörens agerande. Efter att nedläggningsplanerna presenterades i juni upplever de att det inte funnits något intresse för att hitta andra lösningar för att få budgeten i balans.

– Det sorgliga är att man inte har övervägt några alternativ till den här drastiska nedskärningen. När man tar bort samlingarna från den region där de inhämtats är en stor skada skedd, säger Carl-Erik Lundbladh.

– I ett arkiv har man tagit över en stafettpinne från tidigare generationer och det är tänkt att man ska räcka stafettpinnen vidare till nästa generation. Nu är man på väg att förstöra den kontinuiteten, säger Harriet Kuoppa.

Vad som nu händer med det material som samlats in i Lund och Umeå är ännu inte bestämt. Harriet Kuoppa hoppas att samlingarna inte styckas upp och hamnar på många olika ställen.

– Min förhoppning är att någon ska se vikten av att hålla ihop materialet. Om man låter det skingras kommer man aldrig att kunna sammanföra det på nytt. En styckning skulle göra det oerhört mycket svårare att använda materialet för forskning, säger hon.

I skrivelser har flera organisationer som använder sig av arkiven och lutar sig mot personalens expertis protesterat mot nedläggningsplanerna. Utan personalens kunskap, som nu riskerar att gå förlorad, är det näst intill omöjligt att navigera i arkiven. Än så länge är bara små delar av materialet digitaliserat.

– Ett arkiv är bara tillgängligt om det finns någon som kan vägleda. De här samlingarna kommer inte att vara fullt digitaliserade och tillgängliga på distans på flera decennier, säger Carl-Erik Lundbladh.

Regeringen har vid flera tillfällen klargjort att den inte kommer att förhindra nedläggningarna. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har sagt att det är upp till Institutet för språk och folkminnen att besluta om den egna organisationen.

– Jag beklagar att kulturministern inte ser myndigheten som mer värd och jag kan bara beklaga att vi inte har en bättre minoritetspolitik, säger Harriet Kuoppa.

Hon har dock inte gett upp hoppet om arkivets framtid. Europarådet har tidigare kritiserat Sverige för bristande samordning mellan myndigheter när det gäller frågor rörande nationella minoriteter. Europarådet har fått flera skrivelser om arkivnedläggningen. Om Europarådet ger Sverige bakläxa för bristande ansvar för statlig arkivverksamhet för nationella minoriteter – i det här fallet samiska och meänkieli – skulle frågan på nytt kunna hamna på regeringens bord.

Att universiteten går in för att rädda arkiven tycks heller inte helt uteslutet. Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet, säger till Sveriges radio att DAUM behövs för att universitetet ska kunna bedriva undervisning och forskning i minoritetsspråken samiska och meänkieli. Utan lokal närvaro – vid en flytt till Uppsala – försämras universitetets förutsättningar för att kunna bedriva den verksamheten. Om pengarna finns säger hon att det är "en intressant möjlighet" för Umeå universitet att ta över DAUM.

Samtidigt som tjänsten som forskningsarkivarie för meänkieli försvinner från DAUM skapas en ny tjänst som språkvårdare för meänkieli vid Språkrådet i Stockholm, något som regeringen öronmärkt pengar för i budgeten för 2014. För Harriet Kuoppa går inte ekvationen ihop.

– En sådan här arkivverksamhet med dokumentation, insamling och bevarande i fokus behövs för att man ska kunna studera dialekter och annat som i sin tur ligger till grund för rekommendationer.

Språktidningen har sökt Ingrid Johansson Lind för en kommentar.

Här kan du läsa mer om nedläggningen av DAL och DAUM.

Anders

4 kommentarer

Regeringen kommer inte att engagera sig i frågan om Institutet för språk och folkminnens organisation. Beskedet kommer både från utbildningsminister Jan Björklund och kulturdepartementet. Därför finns i dagsläget inget som tyder på att myndighetens avdelningar i Umeå och Lund kommer att leva vidare. Folkpartisten Maria Lundqvist-Brömster föreslår dock i en motion att verksamheten i stället flyttas till universiteten i Umeå och Lund.

Med ett hotande underskott på tio miljoner kronor har generaldirektör Ingrid Johansson Lind presenterat en omfattande besparingsplan för Institutet för språk och folkminnen. Samtidigt som tolv heltidstjänster är hotade ska enligt förslaget Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, läggas ned. Åtgärderna är enligt Ingrid Johansson Lind nödvändiga för att få ekonomin i balans.

Planerna har mötts av protester från bland annat språkvetare och etnologer samt många intresseorganisationer. De befarar att viktig kunskap och unika samlingar riskerar att gå förlorade om de flyttas till Uppsala – långt bort från den region som arkiven speglar.

Bent Jørgensen, professor vid Nordisk forskningsinstitut vid universitetet i Köpenhamn, skriver i ett brev att en nedläggning av arkivet i Lund hotar forskningssamarbetet mellan Danmark och Sverige:

Det vil være til umådelig skade for dialekt-­ og navneforskning og for nabodiscipliner som f.eks. arkæologi, kulturgeografi på begge sider af Sundet, hvis planerne om lukning realiseres. Den fælles fortid binder også i dag dialekt-­ og navneforskningen i hele Kattegat-­ og Øresundsregionen sammen. Et skånsk stednavn er ikke undersøgt til bunds, før dets modsvar eller tilsvar på dansk område er afklaret og vice versa. For Skånes vedkommende gælder yderligere, at hvis det nødvendige kildemateriale ikke findes lokalt i f.eks. Lund eller Malmø, er det stadig København, som er arkivcentrum.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har tidigare sagt att det är upp till Institutet för språk och folkminnen hur myndigheten organiserar sig. Samma besked får Malå dragspelsklubb i ett brevsvar från Christina Nylén vid kulturdepartementets enhet för kulturarv:

Hur ISOF organiserar sin verksamhet är dock en fråga för myndigheten.

Utbildningsminister Jan Björklund håller med. Frågan debatterades nyligen i riksdagen efter en interpellation från socialdemokraten Isak From. Han sade att det i riksdagen finns en bred uppslutning bakom hållningen att ministrar inte detaljstyr myndigheternas organisation. Han sade också att han hade fullt förtroende för att Institutet för språk och folkminnen gör sitt yttersta för att verksamheten ska bedrivas med så hög kvalitet som möjligt:

Vi måste lita på att de tar det uppdraget på allvar och det gör jag fullt ut.

Socialdemokraterna Helén Pettersson och Katarina Köhler skriver i en motion att arkiven i både Lund och Umeå bör räddas. Centerpartisterna Per-Ingvar Johnsson och Johan Linander skriver i en motion att avdelningen i Lund inte bör flyttas från undersökningsområdet.

Folkpartisten Maria Lundqvist-Brömster har ett annat förslag. Hon anser att regeringen bör utreda om arkiven i Umeå och Lund i stället kan flyttas till respektive universitet. Hon vill inte att arkiven ska förlora den geografiska kopplingen till de områden samlingarna omfattar. Eftersom det redan finns ett omfattande samarbete mellan universiteten och arkiven vill Maria Lundqvist-Brömster undersöka om verksamheten kan hamna hos universiteten i stället för under myndighetens tak i Uppsala.

Beslut om en nedläggning av arkiven i Lund och Umeå kan fattas redan under nästa vecka.

Här kan du läsa mer om nedläggningsplanerna.

Anders

0 kommentarer

Institutet för språk och folkminnen får 3 miljoner kronor extra i budgeten för 2014 och framåt. Pengarna är öronmärkta åt Språkrådet och språkvårdande arbete. Men det blir inga höjda anslag som skulle kunna rädda de nedläggningshotade arkiven i Umeå och Lund.

För att undvika ett underskott på 10 miljoner under nästa år har Institutet för språk och folkminnens generaldirektör Ingrid Johansson Lind lagt ett omdiskuterat besparingsförslag. Det innebär att tolv heltidstjänster försvinner och att arkiven i Lund och Umeå läggs ned. Ett beslut om arkivens framtid väntas i mitten på oktober.

Förslaget att lägga ned Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå har kritiserats av bland annat universiteten i Lund och Umeå. Kritikerna befarar att arkiven inte längre kommer att förvaltas och utvecklas vid en flytt till Uppsala eller Göteborg. En flytt innebär dessutom enligt kritikerna att samlingarna förlorar kontakten med de regioner de omfattar.

Ingrid Johansson Lind anser att underskottet hotar att bli så stort att det inte finns något annat alternativ än att stänga arkiven i Lund och Umeå. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har ställt sig bakom generaldirektören genom att förklara att det är upp till Institutet för språk och folkminnen att välja modell för organisationen.

I en intervju i Sveriges Radio sade Ingrid Johansson Lind nyligen att ett tillskott på 10 miljoner kronor var nödvändigt för att rädda arkiven. Nu står det klart att det inte blir några sådana pengar. Myndigheten får visserligen i höstbudgeten ett tillskott på 3 miljoner kronor om året, men det höjda anslaget ska enligt ett pressmeddelande gå till "språkvårdande insatser, särskilt för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråkets ställning och för svenskar med annat modersmål än svenska". Ingrid Johansson Lind säger i ett uttalande att det är en välkommen höjning:

Det ger oss möjlighet att inom ramen för vårt pågående förändringsarbete utveckla språkvårdsarbetet inom hittills eftersatta områden.

Det höjda anslaget skulle kunna innebära att fler anställda får behålla sina jobb. Däremot räcker det inte för att förhindra en nedläggning av arkiven i Umeå och Lund.

I budgeten för 2014 höjer regeringen också stödet till Statens kulturråd med 15 miljoner kronor. Pengarna ska gå till läsfrämjande insatser.

Anders

0 kommentarer

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) har inga planer på att ingripa mot den planerade nedläggningen av Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Umeå och Lund. I ett svar på en skriftlig fråga skriver hon att det är upp till myndigheten hur den väljer att organisera sig.

Institutet för språk och folkminnen behöver spara tio miljoner kronor under nästa år för att verksamheten ska gå runt. Generaldirektören Ingrid Johansson Linds förslag är att lägga ned avdelningarna i Lund och Umeå. Samtidigt riskerar minst tolv personer att förlora sina jobb. Kvar blir enligt förslaget avdelningarna i Uppsala, Stockholm och Göteborg.

Planerna har mött hård kritik både från personalen och många av avdelningarnas samarbetspartner. Flera kritiska röster har ifrågasatt hur en myndighet, vars uppdrag är att spegla hela Sverige, ska kunna ha sitt sydligaste kontor i Göteborg och sitt nordligaste i Uppsala. Det har också uttryckts en oro för att samlingarna förs för långt ifrån undersökningsområdena – södra respektive norra Sverige – och att det därför blir svårare för intresserade att ta del av den information och de kunskaper som i dag finns i Lund och Umeå.

Flera medarbetare vid Institutet för språk och folkminnen har för Språktidningen berättat att de sätter sitt hopp till ökade anslag från kulturdepartementet. Förhoppningarna om att generaldirektören ska backa från de planerade nedläggningarna är små.

Lena Adelsohn Liljeroth har dock inga planer på att stoppa nedläggningarna. Det framkommer i svaret på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Isak From (S). I frågan till kulturministern skriver han:

Den 4 juni 2013 informerades personalen vid Dialekt‑, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) om att den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen (ISOF) för att få en budget i balans planerar att den ska koncentreras till endast tre orter – Uppsala, Stockholm och Göteborg – och att avdelningarna i Umeå respektive Lund ska läggas ned och arkivmaterialet flyttas. Att flytta detta betydelsefulla arkiv från Norrland innebär att tillgängligheten minskar och att kompetent och engagerad personal riskerar att skingras.

Avser kulturministern att vidta några åtgärder för att Institutet för språk och folkminnen även i fortsättningen ska beakta det regionala perspektivet i hela landet?

I sitt svar skriver Lena Adelsohn Liljeroth att hon är informerad om att Institutet för språk och folkminnen håller på att se över verksamheten och ekonomin. Hon anser inte att de planerade nedläggningarna gör att myndigheten inte längre kan fullfölja sitt uppdrag:

I myndighetens redovisning av uppdraget angående Ökat regionalt perspektiv, som lämnades till regeringen den 1 september 2012, beskriver myndigheten bland annat hur man avser att ytterligare utveckla och förstärka det regionala perspektivet för att verksamheten i högre utsträckning ska ge effekter i hela landet. Planerade insatser är bland annat att samverkan generellt bör byggas ut med aktörer inom språk- och kulturområdet lokalt och regionalt och att kontinuerligt utveckla myndighetens samarbete och tjänster med universiteten och högskolorna.

Regeringen avser att följa hur det regionala perspektivet utvecklas i enlighet med uppdraget från 2012. Hur Institutet för språk och folkminnen organiserar sin verksamhet är dock en fråga för myndigheten.

Här kan du läsa mer om de planerade nedläggningarna av myndighetens avdelningar i Lund och Umeå.

Anders

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Ingrid Johansson Lind