En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter, klartecken för dem som subjektsform och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för bland annat stavning och böjning.

I det här extrainsatta avsnittet av Språktidningens podd samtalar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om de största nyheterna i den dagsfärska skrivregelsamlingen från Institutet för språk och fornminnen.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 comment

 

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. I det nya avsnittet av Språktidningens podd samtalar Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, och Språktidningens Anders Svensson om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan att diskriminera men utan att göra språket krångligt.

I Språktidningen 2/2021 – som börjar delas ut till prenumeranter i dag och som finns i butik 23 februari – skriver Lena Lind Palicki om det så kallade person först-språket. Du kan beställa numret här eller pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

0 kommentarer

 

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. I det artonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson, som sammanställt 2020 års nyordslista, om pandemins inverkan på språket.

Här hittar du nyordslistan.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Varför inleder idrottare så ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Kan den som får ett pris bli prisad? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?

I det sjuttonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om aktuella språkfrågor.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1967?

I det nya av snittet av Språktidningens podd samtalar Anders Svensson med språkforskaren Lena Lind Palicki om duande, det nya niandet och omröstningen om Sveriges 100 största språkhändelser.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? I det femtonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktuell med Handbok för språkpoliser.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Har språkvårdare flockimmunitet mot språklig irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?

I det fjortonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om aktuella språkfrågor.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Hur går det till när ord som funktionsvariation, bög, svenskfientlig, rom och hen blir värdeladdade? Och hur kan ords laddning förändras? Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola, har länge studerat språkdebatter och språkvård på gräsrotsnivå. I det trettonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar han med chefredaktören Anders Svensson om laddade ord och språket som ett verktyg i minoritetsgruppers politiska kamp.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, har tillsammans med kollegan Ylva Byrman undersökt ett ord på glid.

I det tolfte avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Susanna Karlsson om de olika betydelserna och orsakerna till förändringen. Du kan läsa mer om drygt i Språktidningen 6/2020 som utkommer den 12 augusti.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

3 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Språktidningens podd