En rad nya ord som flygskam, funktionsvariation och vestibulit har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk – som modärn stavat med ä, adelshögfärd och skivpratare – har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, om några av förändringarna.

Svensk ordbok finns kostnadsfritt på webbplatsen svenska.se samt som app till IOS och Android.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om pronomenen en och man.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

För 30 år sedan började Ny demokratis turbulenta resa in i riksdagen. Grundaren Ian Wachtmeister beskrev under 1991 års valrörelse de övriga partierna som järnrumpor och broilers. Själv ansåg han sig representera ”verklighetens folk”. Senare skulle Kristdemokraterna börja använda samma slagord.

– ”Verklighetens folk” är ett av de mest framgångsrika slagorden i den politiska debatten i Sverige. Det utmålar motståndare som världsfrånvända samtidigt som det ställer stora krav på den som använder det. Den som talar om ”verklighetens folk” utger sig för att företräda vanliga människor. Därför är det särskilt intressant att det myntades av greven och industrimagnaten Ian Wachtmeister, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

På Ny demokratis första partistämma i Stockholm 1991 visade Ian Wachtmeister en organisationsskiss. I toppen fanns partistyrelsen och partistämman. I botten fanns ”verklighetens folk”. Ian Wachtmeister vände uppochner på skissen. I Ny demokrati skulle det vara vanliga människor med sunt förnuft som styrde.

När Ny demokrati åkte ur riksdagen föll slagordet i glömska. Det fick nytt liv i debatten 2009 när Göran Hägglund i sitt tal i Almedalen beskrev Kristdemokraterna som ”verklighetens folk”. Debatten blev intensiv – och trots att Göran Hägglund förväntat sig mothugg blev han förvånad över tonläget. Han kände heller inte till att slagordet hade använts av Ny demokrati.

– Avsikten med ”verklighetens folk” var att skilja det lite grann från begreppet ”vanligt folk”, som ju är en ganska vanlig retorisk figur för att visa att man är en del av en större stämning. Jag hade kunnat tala om ”vanligt folk” eller om ”som folk är mest”, men ”verklighetens folk” har något slags rustik aura som sätter sig i folks sinnen, säger Göran Hägglund till Språktidningen.

Bert Karlsson grundade Ny demokrati tillsammans med Ian Wachtmeister. ”Verklighetens folk” används alltjämt i debatten. I dag tycker han att slagordet har tappat kraft. Men om det var någon som då kunde utge sig för att företräda ”verklighetens folk” var det just Göran Hägglund.

– Det är mer en klyscha nu för tiden. Men Göran var nog den partiledare som då var närmast vanligt folk, säger Bert Karlsson till Språktidningen.

I Språktidningen 4/2021, som utkommer den 28 april, berättar Anders Svensson om hur ”verklighetens folk” myntades, bytte parti och etablerades i samhällsdebatten.

Här kan du läsa artikeln om verklighetens folk.

Du kan lyssna på en inläsning av artikeln om verklighetens folk på Apple Podcasts, Spotify, Google Podcasts, Acast, Soundcloud och Youtube.

Kontaktperson:

Anders Svensson

chefredaktör för Språktidningen

0768-68 58 24

anders@spraktidningen.se

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter, klartecken för dem som subjektsform och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för bland annat stavning och böjning.

I det här extrainsatta avsnittet av Språktidningens podd samtalar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om de största nyheterna i den dagsfärska skrivregelsamlingen från Institutet för språk och fornminnen.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 comment

 

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. I det nya avsnittet av Språktidningens podd samtalar Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, och Språktidningens Anders Svensson om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan att diskriminera men utan att göra språket krångligt.

I Språktidningen 2/2021 – som börjar delas ut till prenumeranter i dag och som finns i butik 23 februari – skriver Lena Lind Palicki om det så kallade person först-språket. Du kan beställa numret här eller pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

0 kommentarer

 

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. I det artonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson, som sammanställt 2020 års nyordslista, om pandemins inverkan på språket.

Här hittar du nyordslistan.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Varför inleder idrottare så ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Kan den som får ett pris bli prisad? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?

I det sjuttonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om aktuella språkfrågor.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1967?

I det nya av snittet av Språktidningens podd samtalar Anders Svensson med språkforskaren Lena Lind Palicki om duande, det nya niandet och omröstningen om Sveriges 100 största språkhändelser.

Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

 

Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? I det femtonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktuell med Handbok för språkpoliser.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Språktidningens podd