När människan väl började tala gick utvecklingen snabbt. Redan de tidigaste spåren av mänsklig kommunikation är så avancerade och så nära dagens språk att talet måste ha uppstått under en förhållandevis kort period. Det hävdar forskare i lingvistik i en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

För omkring 50 000 till 100 000 år sedan började människan att prata. Om det är de flesta forskare överens. Däremot finns det olika teorier om hur utvecklingen som ledde fram till det talade språket gick till.

Nyligen placerade brittiska och amerikanska forskare startpunkten för mänsklig kommunikation hela 1,8 miljoner år bakåt i tiden. På Afrikas savanner började då mer avancerade stenverktyg att användas. Forskarna tror att språket uppstod i samband med att kunskaperna om hur verktygen skulle hanteras lärdes ut.

Teorin går ut på att det startade med tecken, gester eller ljud. Så småningom utvecklades dessa till enkla ord – kanske med betydelser som ja och nej. Språket ska snabbt ha blivit en stor fördel. Den som förstod instruktionerna hade lättare för att använda verktygen och därmed också större chanser att överleva.

Ett annat forskarlag lanserar nu en teori som i stället går ut på att utvecklingen förmodligen skedde raskt. Steget från pekande, mumlande och grymtande till ett komplext språk ska inte ha tagit lång tid. I stället fick det talade språket snart många av de egenskaper som det har i dag.

Utgångspunkten för den nya teorin är att redan de tidigaste språkspillrorna som finns bevarade kännetecknades av komplexitet. På samma sätt som i dag bildades då ord som i sin tur fogades samman till fraser och meningar. Där fanns enligt forskarna troligtvis samma typ av hierarkier som nu gör det möjligt att genom att lägga till -a göra ett verb av substantivet boll.

Dessa tidiga enskilda ord sägs vara fulla av syntax, alltså information om hur de förhåller sig till andra ord. Därför är det enligt forskarlaget inte troligt att syntax utvecklades först längre fram i ett mer avancerat stadium. I stället tyder det på att komplexiteten fanns redan från början. Det skulle i sin tur alltså betyda att talet utvecklades betydligt snabbare än vad tidigare forskning gjort gällande.

I Språktidningen 2/2015 skrev Lars Melin om språkets uppkomst.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

För ungefär 1,8 miljoner år sedan började människans släktingar på Afrikas savanner att överge de mest primitiva typerna av stenverktyg. I nästa evolutionära steg började mer avancerade redskap att användas. Ungefär vid denna tidpunkt placerar en grupp brittiska och amerikanska forskare födelsen av mänsklig kommunikation.

Med en vass sten kunde människans föregångare snabbt slakta ett bytesdjur. För 2,5 miljoner sedan var detta enligt ett forskarlag ett avgörande genombrott. Eftersom kunskaperna om verktygets funktion behövde överföras från generation till generation uppfanns något slags kommunikation. Det handlade knappast om talat språk, utan sannolikt om något slags tecken, gester eller ljud.

Denna tidsperiod kallas oldowankulturen efter fyndplatsen Olduvai i Tanzania (bilden). Traditionen med enkla verktyg spred sig så småningom över stora delar av Afrika. Men det gick inte fort. Det tog omkring 700 000 år för oldowankulturen att etablera sig över hela kontinenten.

Hade människans föregångare kunnat tala med varandra hade det rimligtvis gått betydligt fortare. Ändå betraktar forskarna utvecklingen av enkla redskap som avgörande för uppkomsten av kommunikation.

Den som får talade instruktioner lär sig snabbt att hantera ett verktyg. Den som bara får titta på och därefter ges uppdraget att utföra uppgiften lyckas sällan. Därför tror forskarna att de första orden uppstod i skärningspunkten mellan oldowankulturen och acheuléen, en senare kultur där bland annat handkilen uppfanns.

De allra första orden eller gesterna som yttrades på jorden bör enligt forskarna ha betytt till exempel ja, nej, här och där. Språket gjorde det lättare att visa någon hur ett redskap skulle användas. Dessa första steg ska i sin tur ha inneburit att acheuléen och användningen av mer avancerade verktyg kunde sprida sig snabbare och längre.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Forskarna har bland annat studerat hur talade instruktioner ger bättre och snabbare resultat än andra undervisningsmetoder. Det är på denna tanke som de baserar teorin om uppkomsten av mänsklig kommunikation.

I Språktidningen 2/2015, som utkommer den 11 februari, skriver Lars Melin om språket som uppfinning.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer
Prenumerera på RSS - språkets uppkomst