Ofta tror vi att det är berättelser om nya upplevelser som fångar lyssnarna. Men så är det inte. Berättelser om något som redan är bekant är populärare.

Någon gång har säkert de flesta försökt dölja gäspningar och suckar när en person återberättar handlingen i en film eller redogör för hur den senaste söndagsmiddagen tillagades. Och de flesta har nog – trots detta – funnit sig i samma situation inför måttligt entusiastiska åhörare.

I en serie studier publicerade i tidskriften Psychological Science konstaterar forskare i psykologi att berättaren överskattar lockelsen i en berättelse om något nytt. Berättaren överskattar dessutom i regel även sin berättarförmåga. Och det är enligt forskarna förklaringen till att bekanta berättelser för det mesta får ett mer positivt mottagande.

I ett test fick hälften av deltagarna se en videoinspelning. Därefter återberättade de händelseförloppet. Hälften av åhörarna hade fått se samma klipp. Den andra halvan hade ingen kännedom om filmklippets innehåll.

Tvärt emot berättarnas förutsägelser var det de som redan sett klippet som var mest förtjusta i berättelsen. De som inte sett det gav berättaren och berättelsen ett lägre betyg.

Skälet är enligt forskarna att de flesta egentligen är ganska dåliga berättare. Omedvetet lämnar många stora luckor i berättelserna som gör skeendet svårare att förstå. Det gör i sin tur att intresset minskar.

Den som däremot känner till berättelsen kan på egen hand fylla i luckorna. Därför får de också ut mer av berättelsen.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Forskare bör lägga den knastertorra stilen på hyllan. I stället ska de berätta en historia. Då ökar sannolikheten för att deras forskning ska få genomslag.

Forskningsrapporter handlar inte bara om innehåll utan också om presentation. Det konstaterar forskare vid University of Washington i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Forskarna har analyserat sammanfattningar i 732 vetenskapliga artiklar på engelska om klimatförändringar. De har inte tagit någon hänsyn till de vetenskapliga rönen. Deras intresse har enbart varit författarnas sätt att formulera sig.

De mest läsarvänliga artiklarna var också de artiklar som fick störst genomslag. Dessa artiklar kännetecknades av att ett starkt inslag av historieberättande. Där fanns också tydliga samband mellan orsak och verkan samt en direkt anmodan till läsaren att agera.

Dessutom kunde forskarna konstatera att de mest prestigefyllda tidskrifterna föredrog artiklar av berättande karaktär. Om det enbart var de berättartekniska knepen som fällde avgörandet eller om artiklarna hade större vetenskaplig tyngd har inte undersökts.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - berättarteknik