Veckans nyord: svajpa

Vad är det egentligen vi gör när vi använder en pekskärm? Sveper eller kanske drar med fingrarna? Eller svajpar?

Länge räckte det med att trycka och knappa på mobiltelefoner. Pekskärmens intåg har de senaste åren skapat ett behov av nya rörelser. Redan 2012 efterlyste Eva Wieselgren i Göteborgs-Posten ett nytt verb för just denna företeelse:

Språket hänger fortfarande inte riktigt med. Vad gör vi på svenska när vi klickar med fingret? Pekar? Knackar? Petar? Duttar? Trycker? Och ibland måste vi svajpa, för dra går väl inte an.

Svajpa, inlånat från engelskans swipe, har blivit allt vanligare i svenskan. Egentligen finns ordet redan i svenskan. Svepa och swipe är nämligen ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen ’hastigt fara fram, slå till’. På färöiska, isländska och norska heter det exempelvis sveipa, på danska svøba och på tyska schweifen.

Det som egentligen lånats in till svenskan är uttalet – och möjligen en föreställning om att swipe på något sätt skulle vara mer tidsenligt eller träffsäkert. I anslutning till en artikel i Feber diskuterar läsare för- och nackdelar med svepa och svajpa. En skribent hävdar att den ”dog lite inombords” efter att ha sett svajpa medan en annan föredrar det framför svepa.

I Norrköpings Tidningar används verbet svajpa i ett julklappsrim:

Svischar, svajpar och ringer / Med denna fixar du allt med ett finger.

I Sydöstran intervjuas Peter Anderberg, forskare i hälsoteknik vid Blekinge tekniska högskola, om hur mobiltelefoner kan anpassas till olika åldersgrupper. Han tror inte att telefoner med knappar är någon lösning för framtiden:

Generationen som växte upp med smartphones kommer att använda dessa telefoner längre fram. Om barnbarnet sitter med en smartphone känns det kanske inte så häftigt att sitta med en mobil med stora knappar. Den generation som är van att ”svajpa”, föra fingret över en pekskärm, kan också har svårt att övergå till knappar, säger han.

Hur det blir med svajpas framtid i svenskan återstår att se. Svepa är åtminstone belagt sedan 1300-talet.

Anders