Veckans nyord: blingon

Text:

Blingon är en hybrid mellan blåbär och lingon. Men bäret är inte alldeles färskt. På Ramsvikslandet i Bohuslän hittades de första blingonen för fjorton år sedan. I Tyskland upptäcktes bären, som på tyska kallas Bastard-Heidelbeere, redan på 1800-talet. Enstaka blingon har också hittats i andra nord- och centraleuropeiska länder.

Blingonen uppmärksammades nyligen av Sveriges Radio. Botanikern Evastina Blomgren berättar att de lila bären inte är särskilt goda. Växten har samma ljusgröna färg som blåbärsblad, men bladen har samma läderartade karaktär som lingon.

Marie Widen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund, förklarar hur hybriden mellan blåbär och lingon har uppstått:

"Om de står på samma plats och blommar samtidigt, och dessutom kanske kan pollineras av samma insekt, kan det bli så att det pollenkorn från den ena arten kan hamna på märkesytan på den andra artens blommor och någon gång kan det bli ett frö som sedan kan gro om det hamnar på lämplig plats. Då har man fått en hybrid mellan blåbär och lingon som i folkmun kommit att kallas 'blingon'."

Evastina Blomgren tycker att blågon vore ett mer passande namn än blingon. Då skulle bägge bären bidra lika mycket till benämningen.

Bohuslänningen berättar att blingon påträffades på Ramsvikslandet, ett naturreservat beläget sydväst om Hunnebostrand, för första gången 1998 av Birgitta Alfredsson och Aimon Niklasson. I Bohusläns flora, som utgavs förra året, beskrivs bäret och fyndplatsen så här:

"Beståndet, som sprider sig vegetativt, upptar en yta av cirka 40 kvadratmeter. Med tanke på att det sedan upptäckten inte blivit märkbart större borde det vara ganska gammalt. Blomningen är tämligen rik, och blommorna sitter kvar till långt in på eftersommaren, men fruktsättningen är mycket dålig."

I Tyskland gjordes enligt Wikipedia det första fyndet av blingon år 1834. Botanikern Johann Friedrich Ruthe hittade då blingon, Bastard-Heidelbeere ('bastardblåbär'), på Jungfernheide i Berlin.

Anders