Svaga läsare kan bli starka lärare

Dåliga resultat i ett läsförståelsetest vid lärarutbildningens början säger inget om hur studenterna kommer att klara utbildningen. Trots en svag början finns det många som klarar sig utmärkt. Frågan är därför om den här typen av prov bör användas som urvalsinstrument. Det skriver Christine Lalander, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, i en licentiatuppsats.

År 2008 började 137 studenter utbilda sig till lärare i svenska och engelska vid Stockholms universitet. Av dessa deltog 97 i Christine Lalanders studie. Vid utbildningens början fick de göra ett diagnostiskt prov som testade deras läsförståelse. Fyra av texterna var på svenska och två på engelska. Texterna hade lix-värden mellan 36,37 och 47,13 – vissa var alltså ganska svåra.

Den genomsnittliga studenten fick 16,7 av totalt 30 poäng på provet. Studenter i åldern 22 till 26 år var de som lyckades bäst med ett snitt på 17,8 poäng.

Ett och ett halvt år senare fanns bara 48 av de 97 studenterna kvar på utbildningen. Övriga hade antingen hoppat av eller tagit en paus. En majoritet av avhopparna hade resultat under medel på testet i läsförståelse.

Christine Lalander kunde konstatera att det inte fanns något samband mellan svaga resultat på provet i läsförståelse och svaga utbildningsresultat. Däremot hade de studenter som klarade lästestet bäst i regel något bättre betyg.

I dag har det diagnostiska lästestet skrotats. Christine Lalander anser att studien väcker frågor om betydelsen av antagningsprov. Eftersom de riskerar att sålla bort kandidater som skulle kunna klara studierna utmärkt och bli goda lärare bör de åtminstone kompletteras av exempelvis intervjuer. Samtidigt skulle avstämningar kunna införas vid olika tidpunkter – där studenterna måste ha uppfyllt vissa mål – för att säkra att ingen går ut utbildningen utan tillräckliga kunskaper.

Anders

Foto: Istockphoto