Smakmetaforer sätter sig på hjärnan

En söt katt och ett bittert avsked väcker starkare känslor än en vacker katt och ett smärtsamt avsked. Hjärnan reagerar nämligen mer på metaforer som kan kopplas till smaker. Det hävdar tyska och amerikanska forskare i en stuide publicerad i tidskriften Journal of Cognitive Neuroscience.

Metaforer kan ta aningen längre tid för hjärnan att behandla än klarspråk. Men effektiva metaforer gör större avtryck eftersom de aktiverar fler delar av hjärnan. Även vardagliga metaforer, som söt och bitter, orsakar ökad aktivitet.

I den tysk-amerikanska studien fick deltagarna läsa 37 meningar på engelska. Varje mening lästes två gånger med en liten skillnad – i en av varianterna användes en smakmetafor. En mening som She looked at him sweetly ändrades exempelvis till She looked at him kindly.

Flera av metaforerna var så vardagliga att de knappast betraktades som metaforer. Men hjärnan tycktes inte ha glömt kopplingen mellan metaforen sweet (som i a sweet gesture) och en söt smak. Metaforen sweet triggade aktivitet i hjärnans emotionella centrum på ett helt annat sätt än synonymen kind.

Metaforer är i allmänhet ett sätt att förstärka vad som sägs och ett sätt att underlätta förståelsen av abstrakta företeelser. Just smakmetaforer kan enligt forskarna vara särskilt effektiva eftersom de är kopplade till avgörande fysiska erfarenheter. De kan därför ge en talare ett retoriskt försprång genom att väcka associationer som retar hjärnan på rätt sätt.

Anders

Foto: Istockphoto