Rökstenen skildrar oron för klimatkatastrof

Text:

En av våra mest kända runstenar, Rökstenen, har länge gäckat forskarna. Stenen restes i Östergötland någon gång på 800-talet, och är täckt av runor på alla sidor. Hur den långa texten ska tolkas är dock en fantasieggande gåta. I över hundra år har man försökt koppla runorna till krig och resor till fjärran land. Men nu har stenen fått en ny tolkning: som en besvärjelse mot att en tidigare klimatkatastrof ska upprepas.

Det är ett tvärvetenskapligt projekt, med forskare i svenska, runologi, religionshistoria och arkeologi, som står bakom den nya teorin. Och kanske är kopplingen till krig inte helt fel, trots allt. Men det handlar inte om strider mellan människor, utan om kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.

Ny arkeologisk forskning visar hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof, med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Och Rökstenen skildrar rädslan för att klimatförändringen ska återkomma. ”Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången, säger Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.

Ristningen på Rökstenen inleds konventionellt med att nämna den som hedras och den som ristat. Men därefter börjar det märkliga: nio gåtor. Den första kan översättas med ’Låt oss säga detta som ett minne för Oden, vilka krigsbyten som tolv gånger båda tillsammans togs som krigsbyte mellan den ena och den andra?’ Svaret på gåtan är solen och månen, och striden mellan solen och månen om månens ljus. På ytterligare fyra av gåtorna är svaret solen och fyra gåtor handlar om Oden och hans krigare.

Per Holmberg är professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet. Han är den som satte igång projektet efter att först ha gjort upptäckten att ett av stenens teman var ljuset, skriver Populär arkeologi. Men då anade han inte att ljuset faktiskt var det enda temat, och ett direkt eller indirekt svar på alla stenens gåtor.

En av de frågor som återstår är dock varför vissa partier på stenen är skrivna i chiffer, så kallade lönnrunor.

Maria

Den vetenskapliga artikeln finns att ladda ner här. (Futhark: International Journal of Runic Studies)

Foto: Bengt Olof Åradsson, Riksantikvarieämbetet, Wikipedia