Respons lyfter vetenskapliga texter på engelska

Text:

Under fyra års doktorandstudier hinner få bli tillräckligt bra på engelska. För att lära sig att skriva vetenskapligt är granskningshjälp från kollegor ett utmärkt verktyg. Det fastslår Karyn Sandström i en avhandling i engelska vid Umeå universitet.

De tio senaste åren har Karyn Sandström undervisat svenska forskare i att skriva vetenskapligt på engelska. I synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen har det i Sverige blivit närmast regel att avhandlingar och forskningsrapporter skrivs på engelska. Under dessa utbildningar har Karyn Sandström observerat att många svenskar inte behärskar konsten att skriva vetenskapligt på engelska fullt ut.

Fyra års doktorandstudier är enligt Karyn Sandström inte tillräckligt för att – utöver allt annat som avhandlingsarbetet innefattar – lära sig den vetenskapliga engelskan. Många doktorander har inte skrivit på engelska sedan de gick gymnasiet. Samtidigt kan bristande språklig kompetens innebära att en forskare inte lyckas presentera sina resultat på bästa sätt. I förlängningen kan därför både bidragen och karriären gå om intet.

En lösning på problemet kan vara att diskutera texterna i responsgrupper. I studien ingick elva personer som gav och tog emot kritik på varandras texter. Snart utvecklades ett mönster där deltagarna kom med synpunkter på allt från ordval till disposition.

Vid 40 procent av tillfällena följde skribenterna kollegornas rekommendationer. Men återkopplingen från responsgrupperna hade även andra effekter. I samband med att skribenterna gick igenom synpunkterna ägnade de också mycket tid åt att på olika sätt förbättra texterna. Dessutom utbytte deltagarna kunskaper som främjade förmågan att skriva vetenskapligt på engelska.

Anders

Foto: Istockphoto