Regeringen: Principsak att skrota bidraget till TNC

Text:

Terminologicentrum måste klara sig utan statsbidrag. I stället är det upp till kunder och ägare att finansiera verksamheten. För regeringen är det en principsak att aktiebolag ska stå på egna ben. Det beskedet ger Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet. Men utan bidrag är det osäkert om Terminologicentrum överlever.

År 2016 bantar regeringen bidraget till Terminologicentrum, TNC, med fyra miljoner. Kvar blir bara 273 000 kronor. Hittills har bidraget stått för ungefär hälften av intäkterna. Den andra halvan kommer från olika typer av uppdrag.

För de nio anställda kom regeringens besked som en överraskning. Karin Dellby, vd för TNC, säger att det är uteslutet att dagens verksamhet skulle kunna leva vidare om de nedskärningar som föreslås i budgetpropositionen blir verklighet.

– Inget av det vi gör nu skulle vi kunna göra då. Kanske skulle det gå att ha en liten verksamhet som bara håller på med konsultarbete. Men det finns en stor risk för att vi tappar den terminologiska kompetens som finns här. Vi skulle också tappa vår trovärdighet och vår plattform att nå ut. Och vi skulle tvingas att lägga ner Rikstermbanken, säger hon.

TNC:s uppdrag från näringsdepartementet är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Syftet är att säkra ett svenskt fackspråk som lever upp till de krav som ställs i språklagen. I Rikstermbanken samlar TNC tusentals termer och begrepp från inte bara svenskt fackspråk, utan även från minoritetsspråk och andra språk.

Eva Lindström, statssekreterare åt närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), anser att ett aktiebolag som TNC måste klara sig utan statliga bidrag. För regeringen handlar det om en principfråga. Det finns från den rödgröna regeringens sida inget missnöje med TNC:s arbete.

– TNC bedriver en viktig och efterfrågad verksamhet. De intressenter som de har, som branscher och företag, ska stå för finansieringen, säger hon.

Enligt budgetpropositionen försvinner bidraget först år 2016. Eva Lindström anser att det ger TNC tillräckligt med tid för att ställa om till en framtid utan bidrag.

– Det är viktigt att komma ihåg att TNC inte är en myndighet utan ett aktiebolag. TNC är ett viktigt stöd för många, men rent principiellt ska kostnaderna bäras, säger Eva Lindström.

Regeringen tänker enligt Eva Lindström inte tumma på språklagens krav. Ett större ansvar för att följa den kan nu komma att hamna på enskilda myndigheter och departement, men de kommer även i fortsättningen att vid behov kunna vända sig till TNC som kunder.

Åsa Holmér, terminolog och kursansvarig vid TNC, befarar att rollen som en allmännyttig resurs kommer att gå förlorad om TNC enbart ska ägna sig åt konsultverksamhet. I dag kan material från uppdrag som TNC utför till exempel hamna i Rikstermbanken, och därmed användas av allmänheten.

– Med den unika uppgift som vi har så har vi alltid kunnat hävda allmännyttan. Som ett renodlat konsultföretag blir det svårare att förklara varför ett företag ska betala för något som skulle kunna användas även av deras konkurrenter. De kommer sannolikt att hävda att det är deras material. Då försvinner allmännyttan från vår verksamhet, säger hon.

Här kan du läsa mer om den planerade nedskärningen av bidrag till TNC.

Anders

Foto: Finansdepartementet