Många tänker på tankstreckets funktion – och längd
”Tankstreckets uppgift är att ta plats, att ta tid.” Det är vad som skiljer tankstrecket från det diskreta bindestrecket, som ”nästan inte ska finnas”. Det menar översättaren och författaren Erik Andersson i Sveriges Radios utmärkta serie Skiljetecken. Där kan man höra författare, litteraturvetare, konstkritiker, journalister och andra reflektera över några av språkets minsta beståndsdelar, som frågetecken, utropstecken, punkt, mellanrum – och just tankstreck.
Som skribent är jag förtjust i detta lite längre streck. Kanske är det för att jag har rötter i kvällstidningsjournalistiken. Det är en del som tycker att just kvällstidningarna är lite väl fästa vid tankstreck, och placerar dem hipp som happ i meningarna: ”Det är torsdag – i dag.”
Men självklart finns det skrivregler för hur ett tankstreck ska användas. ”Ett tankstreck i löpande text signalerar avbrott eller en längre paus. Man brukar tala om en ’effektfull paus’ därför att det som följer ofta är oväntat eller överraskande”, skriver bland annat språkvetaren Siv Strömquist i sin användbara handbok Skiljeteckensboken. Och ger exemplet ”Hon letade efter den försvunna kattungen och hittade – en rävunge.” Att det är torsdag i dag kvalar inte riktigt in i den ligan.
Tankstrecket har en rad andra praktiska funktioner som Siv Strömquist avhandlar. Hon ger också en möjlig förklaring till att skribenter kanske överanvänder strecket: det är en av våra allra yngsta medlemmar i skiljeteckensfamiljen. Den första handboken i skiljeteckensanvänding i svenskt skriftspråk är från 1651, och det är först i en handbok från 1813 som tankstrecket nämns för första gången: Broocmans Lärobok i svenska språket med tillhörande öfningar heter den. Hur tecknet ska användas har möjligtvis inte riktigt blivit etablerat än – därav det vacklande bruket.
Erik Andersson trodde länge att bindestreck och tankstreck var samma sak, eftersom tankstreck saknades på hans första skrivmaskin, en grön Halda. Det är fortfarande många som frågar sig vad skillnaden mellan de båda är. Men trots kvällstidningarnas överförtjusning, tror Erik Andersson att tankstreckets storhetstid redan är svunnen. ”Den inträffade nog hos Selma Lagerlöfs kolleger kring förra sekelskiftet”, menar han och ger ymniga exempel ur böcker från denna tid. Uno Engs novell ”Ögonbrynen” från 1921 börjar så här:
”Den unge konnässören sökte förgäves. — — —”
Nu är Erik Andersson orolig för att tankstrecket håller på att krympa ner till ett ynka bindestreck. Han har tagit fram linjalen, mätt och funnit att ”i takt med de allmänna neddragningarna har ett kortare tankstreck vunnit mark.” Läsglädjen grumlas därmed. Han finner då tröst i att ta fram Roddy Doyles The Commitments, från 1987. Där hittar han tankstreck på allt från 4 millimeter till –25!
Maria
Foto: Istockphoto
