Lettiskt nej till ryska

Text:

En tredjedel av Lettlands invånare är rysktalande. Men i helgens folkomröstning sade en majoritet av invånarna nej till att ge språket officiell status. Lettiska är därmed alltjämt det enda officiella språket i landet.

Kravet på ett erkännande kom från rysktalande, som lyckades samla ihop underskrifter från 10 procent av de röstberättigade och därmed kunde tvinga fram en folkomröstning i frågan. Två av tre röstade dock nej till förslaget. Ändå såg många rysktalande utgången som en seger.

Under de år som Lettland ingick i Sovjetunionen premierade staten ryska. Vid andra världskrigets början talade fyra av fem i landet lettiska. När järnridån började att luckras upp i slutet av 1980-talet hade andelen sjunkit till hälften. Rysktalande hade uppmuntrats flytta till Lettland samtidigt som många regimkritiska lettisktalande deporterats.

När Lettland år 1991 blev självständigt var språkfrågan central. På samma sätt som Sovjetunionen använde ryskan för att stärka banden mellan Lettland och centralmakten i Moskva, blev nu lettiskan en del i frigörelsen från Sovjetunionen.

Av Lettlands dryga två miljoner invånare har närmare två tredjedelar lettiska som modersmål. Att behärska språket är också ett krav för medborgarskap. Det medför att många av de ryssar som kom till Lettland under det sovjetiska väldet i dag saknar rösträtt i sitt eget land.

Trots nederlaget såg ändå många rysktalande utgången som ett framsteg. Så sent som förra året ville ett av regeringspartierna slopa undervisning på alla språk utom lettiska i offentligt finansierade skolor. Förslaget fick tummen ned. Som ett svar lyckades i stället rysktalande få till stånd en folkomröstning som tydligt visar att ryska alltjämt är ett stort språk i Lettland.

Anders