Hur viktig är möjligheten att kränka?

Text:

Starkt nedsättande står det i Svenska Akademiens ordlista. Andra ord som också anses vara starkt nedsättande är exempelvis hora och nigger. Kan uppfattas som nedsättande förefaller något mildare – i denna kategori återfinns ord som neger, blatte och bög. Luder är ett ord som kan väcka anstöt medan pucko klassas som nedsättande.

Det är inte första gången som ordet svarting väcker reaktioner. År 1994 hävdade finansmannen Peter Wallenberg i en uppmärksammad tv-intervju att svartingarna i Sydafrika saknade förmåga att leda landet och att apartheidsystemet hade vissa fördelar. Han pudlade snart och medgav att svartingar kunde uppfattas som nedlåtande och därför var olämpligt.

I den trettonde och senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista finns ett knippe ord klassade som starkt nedsättande. Svarting är ett av dem. I föregående upplaga åtföljs ordet i stället av anmärkningen nedsättande; kan väcka anstöt. Det förefaller alltså som att Akademien gjort bedömningen att ordets potential att kränka och såra har växt mellan 1998 års och 2006 års upplagor.

Svarting är belagt i svenskan sedan 1866. Det har gått från att vara neutralt – vilket även neger ansågs vara på den tiden – till nedsättande.

Gårdagens debatt i SVT:s Aktuellt, mellan sportjournalisterna Tommy Engstrand och Erik Niva, handlade också mycket om nu och då. Tommy Engstrand försvarade sin kollega Bosse Hansson, som i helgen välvilligt släpptes in i Radiosportens kommentatorsbås på Råsunda och där beklagade sig över svartingarna på plan. Detta gick också ut i direktsändningen över nätet.

Tommy Engstrand menade att Bosse Hansson hade växt upp under en tid när ett ord som svarting inte ansågs vara nedsättande. Därför låg heller ingen värdering bakom ordvalet.

Erik Niva hävdade att en journalist har en skyldighet att följa sin samtid, och att det inte kunde vara upp till Bosse Hansson eller Tommy Engstrand att avgöra om någon blev kränkt av ett ord som svarting. Även om Erik Niva sade sig ha viss förståelse för Tommy Engstrands förklaring ansåg han att ordvalet var oacceptabelt.

När Bosse Hansson gavs chansen att förklara sitt ordval sade han att han inte hade något emot de svarta spelarna i favoritklubben AIK. Däremot ansåg han att de – fotbollsfostrade i såväl Stockholms förorter som i Ghana och Sierra Leone – representerade samma spelstil, och att det var därför han beklagade sig över att ytterligare en svarting skulle bytas in.

Diskussionen påminner om den som då och då uppstår kring negerboll. De som gärna använder ordet åberopar ofta traditionen, att det var så bakverket kallades när vederbörande växte upp och att det inte fanns några rasistiska värderingar bakom detta.

Många äldre kolleger har slutit upp bakom Bosse Hansson. Tommy Engstrand sade dock att debatten kunde bli en väckarklocka, att det kunde vara dags att resonera på ett annat sätt om ord som kan kränka.

Kanske var detta det viktigaste som sades under diskussionen. Debatten handlar inte om att beröva någon barndomens bakverk eller skolgårdens lekar (Tommy Engstrand berättade att han bland annat lekte nigger). Inte heller om att radera ord eller oönskvärda avsnitt av historien.

Men den som väljer att använda ett ord som svarting bör vara medveten om att valet i dag är långt ifrån neutralt. Det är fritt fram att använda ord som av Svenska Akademien klassas som starkt nedsättande och det är fritt fram att använda ord som kränker. Men är möjligheten att kränka så viktig att den måste utnyttjas? Väger den tyngre än respekt?

Den person som säger svarting behöver inte vara rasist. Men den bör ha i åtanke att ordvalet säger mer om den som använder det än den som utsätts för det.

Här kan du se gårdagens diskussion i Aktuellt. Inslaget börjar 8.30 in i programmet.

Anders