Hjärnans aktivitet förutsäger läsförståelse

När ett ord i taget blinkar förbi på en skärm är det krävande att skapa en sammanhängande berättelse. Personer med god läsförståelse har i ett sådant test inte samma hjärnaktivitet som personer med mindre god förståelseförmåga. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Human Neuroscience.

Forskare i psykologi vid Northwestern university i Evanston, Illinois, har med hjälp av EEG undersökt hjärnans aktivitet vid olika förståelseövningar. I studien deltog 28 personer i åldern 18 till 29 år.

Deltagarna testades på de 1 182 första orden av Émile Zolas roman Doktor Pascal. Orden visades på en skärm ett i taget med bestämda intervaller. Vissa deltagare fick se orden i rätt ordningsföljd, medan andra fick se orden i slumpvis ordning. I testet ingick att de skulle identifiera vissa ord.

Att bara få se ett ord i taget gör det över huvud taget ganska knepigt att skapa ett sammanhang. Detta klarade dock många av deltagarna som fick se orden i korrekt ordningsföljd utan större problem. Efteråt testades deras läsförståelse genom att de fick svara på frågor om innehållet i berättelsen.

Med en träffsäkerhet på 88 procent kunde forskarna, tack vare EEG, förutsäga förståelsen hos deltagarna. Personer med mindre god förståelseförmåga hade betydligt svårare att pussla ihop en sammanhängande berättelse även när de fick se orden i rätt ordning. Deras hjärnaktivitet var då därför nästan identisk med när de fick se orden i slumpvis ordning.

Deltagarna som gjorde bäst ifrån sig kunde i minnet binda ihop orden till meningar och därefter till längre stycken och samtidigt behålla berättelsens händelseförlopp i minnet. Men när de sedan fick se ord i slumpvis ordning var skillnaderna i hjärnaktivitetens mönster stora.

Studien är ett led i att försöka fånga vilka egenskaper som kännetecknar god läsförståelse.

Anders