Bristande läsförmåga kan förklara svaga Pisa-resultat i matte

Svenska elevers resultat i matematik blir enligt Pisa-undersökningen allt sämre. Men det behöver inte vara matematikförmågan som försämrats. I stället kan de svaga resultaten återspegla bristande läsförmåga.

I en avhandling i matematik vid Umeå universitet studerar Anneli Dyrvold metoder och resultat i Pisa-undersökningen. Hon konstaterar att elever i undersökningen ofta möter ord som sällan eller aldrig förekommer i svenska matteböcker. Det skulle alltså kunna vara läsförmågan snarare än matematikförmågan som är förklaringen till den nedåtgående trenden.

I undervisningen i matematik läggs det enligt Anneli Dyrvold liten vikt vid att utveckla matematisk läsförmåga. Elever förutsätts lära sig det matematiska språket i samma takt som uppgifternas svårighetsgrad stiger. Men så fungerar det inte för alla elever.

Matematikförmågan är beroende av läsförmågan. Många elever har problem med att förstå texterna i läroböckernas uppgifter. Inte minst gäller detta i Pisa-undersökningen. Där används ord som är okända för många elever. Då minskar förutsättningarna för att räkna rätt avsevärt.

Anneli Dyrvold anser inte att de krav som ställs på elevers läsförmåga är orimliga. I många fall är nivån motiverad. Men då är det också snarare läsförmåga än matematikförmåga som mäts.

Anders

Foto: Ingrid Söderbergh