Twitter – Trumps trumfkort

Can you believe that with all of the made up, unsourced stories I get from the Fake News Media […], I now have my best Poll Numbers in a year. Much of the Media may be corrupt, but the People truly get it!

’Kan du tro att trots alla påhittade, obekräftade historier i Fake News Media […], har jag nu de bästa opinionssiffrorna på ett år. Medierna må vara i hög grad korrupta, men folket har sannerligen fattat!’

Så twittrar Donald Trump – fritt översatt – i maj 2018. Som USA:s president har han visat att Twitterinlägg numera inte bara är privata åsikter och tankar; de måste tas på djupt allvar som en form av politisk kommunikation. Detta enligt språkprofessor Jukka Tyrkkö vid Linnéuniversitetet, som har studerat amerikanska och brittiska politikers twittrande.

– Den 6 juni 2017 sa Vita husets pressekreterare Sean Spicer på en presskonferens att presidentens tweetar är officiella uttalanden. Och det är så vi måste värdera dem i dag.

Twitter fyller tolv år i år. På den tiden har mikrobloggen förmodligen blivit det viktigaste mediet när det gäller politisk kommunikation – en roll som traditionellt har tillskrivits politiska anföranden, intervjuer och debatter.

– I dag används Twitter främst av politiker som en direkt kommunikationslinje till väljaren. Dessutom är Twitter en kanal för att kommunicera snabba reaktioner på händelser. Det är opinionsbildning i realtid, säger Jukka Tyrkkö.

Sedan 2009 har Donald Trump skickat i väg nästan 40 000 inlägg på Twitter, varav många har plockats upp och diskuterats av så kallade traditionella medier.

– Trumps tidiga inlägg var väldigt annorlunda än de han skriver i dag. Under 2009 och 2010 innehöll hans tweetar mest reklam för hans egna tv-program och produkter. När han bestämde sig för att kandidera till presidentposten förändrades stilen dramatiskt. Den blev mer ond, argsint och aggressiv, säger Jukka Tyrkkö.

Politiskt är hans agerande helt klart udda, men ändå på sitt sätt genialiskt med tanke på det genomslag det har fått. För i politik är synligheten mycket högt värderad. Den som inte syns finns inte.

– Twitter är till för att ”skapa spinn”, publicera sådant som journalister hugger på och gör något av, säger Jenny Madestam, statsvetare och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Det är en begränsad klick som vistas där.

Detta förstod Donald Trump tidigt. Hans sätt att utnyttja Twitter är nästan lika nytt som mediet självt.

– Det är uppenbart att han har en strategi bakom en del av twittrandet, till exempel användningen av anstötliga smeknamn: Crooked Hillary [Clinton], Lyin’ Ted [Cruz], Little Marco [Rubio], Rocket Man [Kim Jong-un], men det finns också mycket som verkar vara spontant och omoget. Det är dock viktigt att notera att Trumps till synes galna twittrande gör det möjligt för honom att stjäla rubrikerna varje dag. Han dominerar de politiska nyhetsmedierna som ingen någonsin har gjort tidigare, säger Jukka Tyrkkö.

Och Donald Trump är heller inte vald till president för att vara ”vanlig”. Han har därför sin fulla rätt att twittra så som han gör, hävdar Jenny Madestam. Hon tror inte att Trumps agerande är genomtänkt, eller att han lutar sig mot någon uttänkt strategi. Men hans starka utspel och hårda ord i egenskap av världens mäktigaste man är trots allt omöjliga att ignorera. Dessutom ger hans osvikliga åsikt att det mesta som framförs av etablerade, traditionella medier är fake news bara ytterligare legitimitet åt hans ”antilinje” på Twitter. Världen står handfallen.

USA:s president Donald Trump har över 52 miljoner följare på Twitter. Foto: Artur Widak/Getty images

Jukka Tyrkkö tycker att det är för tidigt att säga hur mycket Twitter har förändrat det politiska språket generellt, men ser ändå att Trump har stort inflytande på amerikanska och brittiska politikers Twitterspråk. Även Jukka Tyrkkö betonar den amerikanska presidentens särställning:

– Donald Trump är inte politiker: han har aldrig tidigare varit kongressledare, senator, borgmästare eller haft någon annan offentlig förtroendeposition. Hans språk är inte heller något typiskt politiskt språk. Hans individuella sätt att skriva och tala – hans idiolekt – har säkert påverkat det politiska språket, till exempel genom att göra folk mer toleranta i fråga om stötande språk i politiska sammanhang.

Donald Trump har också varit en förgrundsfigur när det gäller att undvika att diskutera innehållet i det han skriver och säger. Om till exempel en journalist ifrågasätter sanningshalten i en tweet, så avfärdar Trump detta genom att påpeka att journalisten representerar fake media. Eller så svarar han helt enkelt inte.

Donald Trumps twittrande är väldigt enkelt när det gäller ordval och satsstruktur. Han använder enkla beskrivande adjektiv och substantiv – good, bad, great, loser – och definierar allt på mycket enkla villkor som antingen bra eller dåligt. Så här twittrar Donald Trump i april 2018:

KOREAN WAR TO END! The United States, and all of its GREAT people, should be very proud of what is now taking place in Korea!

Jag kör detta inlägg igenom IBM:s AI-plattform Watson, som säger sig kunna avgöra tonen i en text. Watson använder lingvistisk analys för att spåra känslor som glädje, rädsla, sorg och ilska i det skrivna. Den kan också avgöra om det ligger självsäkerhet och skärpa bakom orden, eller om de är trevande och osäkra. I inlägget om Koreakriget slår glädjeparametern i taket: Watson deklarerar att det till 93 procent består av joy. Dessutom är Trump confident: självsäkerhetsparametern går upp till 83 procent. Detta får sägas vara en typisk Trump-tweet, enligt Jukka Tyrkkös definition.

– Om något är bra är det ”det bästa”, ”det största”, ”en historisk framgång”, om det är dåligt är det en katastrof – a complete disaster. Mest utmärkande är att Trump upprepar viktiga substantivfraser. Han etablerar ett uttryck: fake news, witch-hunt, Crooked Hillary, och upprepar den igen och igen.

Genom att undvika synonymer och upprepa samma fras skapar han länkar mellan begrepp som anhängarna kan relatera till.

Det paradoxala är att medierna tycks vara totalt manipulerade av Donald Trump; han utnyttjar till fullo dem som han uttryckligen föraktar. Ju mer kritiska medierna är till honom, desto mer kan han på Twitter annonsera att de inte är trovärdiga och att han själv är en kanal för ”folkets röst”. Den blir ett kretslopp där själva förföljelsen är en del av livsluften.

Hanif Bali har tagit en tillfällig paus från Twitter. Med 86 000 följare är han en av de mest inflytelserika twittrarna i Sverige. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Det är inte bara amerikanska och brittiska politiker som har hakat på Twitter som kommunikationskanal. Svenska politiker är inför höstens val mycket medvetna om möjligheterna att nå ut via Twitter, främst kanske till representanter för traditionella medier.

– Twitter är som ett digitalt Almedalen, där politik diskuteras brett men i en ganska smal krets av politiker, opinionsbildare och journalister. Det finns även vanliga svenska väljare på Twitter, men den breda väljarskaran finns snarare på Facebook. Vi använder vårt centrala konto som en nyhetskanal. Vi sprider citat, mediegenomslag, informerar om pressträffar och lyfter våra företrädare, säger Hampus Knutsson, som är kommunikationschef för Moderaterna.

På Twitter länkas också friskt till artiklar som skrivits av partiernas företrädare i olika sammanhang. På Moderaternas konto skriver man 16 maj:

Den grova brottsligheten måste bekämpas och tryggheten för människor förbättras. Därför är arbetet mot illegala vapen och illegala explosiva varor viktigt – @BeatriceAsk2.

Till inlägget länkar man till en debattartikel i Metro av Beatrice Ask, tidigare moderat justitieminister.

Socialdemokraterna twittrar på sitt konto 2 maj:

Ett starkare samhälle, med bättre sjukvård och skola, snabbare integration och tuffare tag mot brottsligheten. Så bygger vi ett tryggare Sverige.

Till detta inlägg finns en länk till partiets valfilm. Stefan Löfven har också ett eget Twitterkonto, där han skriver på engelska under användarnamnet SwedishPM.

Liksom Donald Trump upprepar de svenska politikerna samma ord och fraser igen och igen. Det uppenbara här är dock att dessa ord inte skiljer sig så mycket mellan block eller politisk färg; orden trygghet och brottslighet förekommer som synes både hos moderater och socialdemokrater (och i princip alla andra partier) i liknande sammanhang.

Bild: Istockphoto

Jukka Tyrkkö menar att Twitter har ersatt det som kallas sound-bite – ett kort utdrag ur ett anförande eller en intervju, som sedan citeras i nyhetsmedia. Dessa sound-bites utarbetas av politikers talskrivare, och politiker planerar sina intervjuer och debatter så att de kan leverera detta meddelande, oavsett vilka frågor de får.

Det är mycket viktigt att ”mata” medierna med rätt sound-bite, och följaktligen upprepar politiker ofta samma korta meningar många gånger. Med detta signalerar politikerna att ”det här är det jag vill att du ska använda i din rapportering”.

Twitter har ändrat detta genom att låta politiker twittra dessa korta meddelanden i stället – utan att behöva övertyga journalister om att använda dem i sina citat.

– Tweetar matchar den perfekta längden för en sound-bite, och så länge politikerna har följare som läser deras Twitterinlägg, så kan de kommunicera med folket direkt, utan medierna som mellanhand. Och det bästa sättet att få folk att läsa inläggen är att säga något överraskande – eller något helt galet! säger Jukka Tyrkkö.

På de svenska partiernas och riksdagsledamöternas konton är dock tonen – för det mesta – hövlig, korrekt och positiv. Trovärdighetens fana verkar bäras högt. Det bekräftas också av en rundringning till riksdagspartiernas kommunikationsavdelningar, där alla understryker vikten av att uttrycka sig respektfullt på alla plattformar.

– Vi har en generell policy för alla sociala medier, inklusive Twitter, säger till exempel Sabina Jansson, som är ansvarig för sociala medier hos Kristdemokraterna.

Hon betonar att man ska vara ”artig, korrekt och respektfull”, oavsett var man uttalar sig. Och om man hänvisar till en källa måste det vara en etablerad sådan.

– Det kan vara en myndighet, någon annan erkänd institution eller ett etablerat företag, säger hon.

När Centerns ledare Annie Lööf blir provocerad är hon inte alltid ”hövlig och korrekt”, vilket annars kännetecknar svenska politikers närvaro på Twitter. Foto: Tomas Oneborg/TT

Men ibland är tonen mindre hövlig. Centerledaren Annie Lööf bemöter 13 april i år en väljare som anser att hon i stället för att engagera sig för jämställdhet borde bry sig om ”frågor som faktiskt betyder något”. Annie Lööf svarar:

Kryp tillbaka under din sten. Din tweet säger egentligen allt till varför vi behöver fortsätta arbeta med jämställdhet.

Den svenska politiker som mest liknar Donald Trump i sitt twittrande är Hanif Bali, enligt Jenny Madestam. Hanif Bali är sedan 2010 riksdagsledamot för Moderaterna, men lämnade partistyrelsen i mars i år efter att det framkommit att han haft samröre med högerpopulistiska sajten Nyheter Idag. Det avslöjades efter att Hanif Bali på Twitter hade lagt ut en mejlväxling mellan Utrikesdepartementet och en journalist som hade kontakter med människorättsaktivister på Krimhalvön.

Men eftersom Hanif Balis beteende på Twitter har fördömts av partiet, visar det att Trumps stil inte är accepterad i etablerad svensk politik.

– En Hanif Bali passar inte in i den kontexten. Men i de politiska ytterkanterna förekommer det förstås, säger Jenny Madestam.

Enskilda politiker skiljer sig dock en hel del åt i hur de uttrycker sig på Twitter. Sverigedemokraterna har till exempel en lite annan strategi i sociala medier än de andra riksdagspartierna.

– Eftersom partiet har svårt att komma in i traditionella medier, använder det sociala medier som sin främsta kanal. Där försöker de starta diskussioner, eller få människor att tycka något om det som partiet skriver.

På så vis menar Sverigedemokraterna att de får uppmärksamhet, och det förklarar varför partiet inte sällan skriver mer kontroversiellt jämfört med andra etablerade svenska partier. Liksom Donald Trump hävdar Sverigedemokraterna att de blir orättvist behandlade av traditionella medier och ”etablissemanget”, som de menar är vänstervridet och ”politiskt korrekt”. Därför kan även de runda konventionerna och vända kritiken till sin fördel. På Twitter, Facebook och Instagram har de en strategi där de publicerar samma ”plakat” i alla kanaler.

Sverigedemokraterna är svenskarnas möjlighet att säga ifrån om invandringen

Så står det på plakatet 17 maj. Det är ett citat av Kristian Thulesen, partiledare för Dansk folkeparti.

Även om Jenny Madestam menar att svenska politiker förfäktar Trumps ton på Twitter, tror hon definitivt att även de etablerade partiernas röst kommer att skärpas ju närmare valdagen vi kommer. Den politiska debatten har blivit hårdare – och Twitter, med sitt begränsade textutrymme, är som klippt och skuret för ”utspel” likt dem om att förbjuda böneutrop och religiösa friskolor.

– Klimatet har blivit hårdare av flera anledningar. Generellt är det mer polariserat och konfrontativt, och då är Twitter en lämplig kanal.

Enligt Jukka Tyrkkö handlar det politiska språket antingen om valet – the election logic – eller det politiska innehållet – the policy logic. Det språk som används inför ett val är känslomässigt och övertygande. Det måste vädja till väljarna – dem som politikerna försöker nå fram till. Policyspråk handlar om faktabaserade diskussioner och debatter, som kräver kunskap om ekonomi, regering, lag och andra viktiga frågor som rör ett lands och ett folks framtid. Detta är ofta för svårt för gemene man att följa, och kan göra att politikerna känns långt borta.

– Men på Twitter kan politikerna kasta sig fritt mellan election logic och policy logic. Således är det den perfekta politiska plattformen.