Prenumerera på bloggen
  • En svensk accent förknippas med trovärdighet och intelligens. En fransk accent rankas däremot som sexigast och mest sofistikerad. Det visar en undersökning gjord på uppdrag av språkföretaget Babbel.

    I samarbete med Alex Baratta, språkforskare vid University of Manchester, har Babbel undersökt 7 500 personers attityder till accenter. Frågorna handlade om hur de såg på personer som talade ett främmande språk. Det är enligt Travel and Leisure amerikaner, britter, fransmän, tyskar, spanjorer, kanadensare, polacker och italienare som har intervjuats.

    En svensk accent ligger i topp både när det gäller intelligens och förtroende. Hela 24 procent av deltagarna rankar en svensk accent som den som främst för tankarna till intelligens. Och 15 procent svarar att den är mest förtroendeingivande.

    Sexigast är en fransk accent. Det är 37 procent som anser att den är mest förförisk. Ytterligare 30 procent uppger att en fransk accent är mest sofistikerad.

    Vänligast är en spansk accent som anges som nummer ett av 39 procent av deltagarna. Mest bestämd, rakt på sak och professionell är en tysk accent med 33, 29 respektive 26 procent.

    En amerikansk accent är den som uppfattas som mest outbildad. Det är 16 procent som förknippar den med bristande bildning. Mest ovänlig är – enligt 18 procent – en rysk accent.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • En spårbytare är en person som har fått avslag på ansökan om asyl. I stället ansöker personen om arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige. Det kallas spårbyte.

    Det senaste året har det i migrationsdebatten i Sverige allt mer talats om spårbytare. Personer som inte har beviljats asyl kan genom ett spårbyte få en möjlighet att stanna i landet genom att i stället ansöka om arbetstillstånd. Den här möjligheten att byta spår infördes redan 2008. Ansökningarna har dock ökat kraftigt sedan kravet på att ansökan ska ske från utlandet slopades.

    Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverket, säger till TT att det finns tecken på att vissa utnyttjar systemet. Personer från länder där det inte förekommer förföljelser eller krig söker ändå asyl i Sverige. Möjligheterna att få stanna är mycket små. Erik Holmgren tror att syftet egentligen är att kunna ansöka om arbetstillstånd på plats. TT rapporterar att vissa länder utmärker sig i statistiken:

    Två länder som sticker ut med ett stort antal spårbytare på senare år är Georgien och Mongoliet.

    I Expressen skriver Anna Dahlberg att hon vill att Sverige ska strama åt arbetskraftsinvandringen. Hon vill bland annat minska antalet spårbyten:

    Antalet ”spårbytare” från asylsystemet har ökat med flera hundra procent de senaste åren. Det är orimligt att ett nej inte betyder ett nej.

    Spårbytare är belagt i svenskan sedan 2018 i den här betydelsen. Spårbyte är i den här betydelsen belagt sedan 2009.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Som vanligt har vi blandat ord som vi tror är ganska lätta med några riktiga luringar. Betydelserna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Nu vet vi mer om teckenspråkens släktförhållanden. Forskare i lingvistik och biologi har tittat på dussintals teckenspråk som används – och har använts – i Nord- och Sydamerika och Europa.

    Studierna visar att den europeiska upplysningstiden under 1700-talet har haft stort inflytande på många av dessa olika teckenspråk. Forskarna har identifierat fem evolutionära huvudfamiljer bland teckenspråken: en österrikisk, en brittisk, en fransk, en spansk – och en svensk. Dessa språkfamiljer har utvecklats oberoende av varandra från mitten av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet.

    Forskarna har särskilt fokuserat på de handformer som representerar det skrivna språkets bokstäver – så kallade handalfabeten. Dessa används för att stava ord i sekvenser, till skillnad från de tecken som representerar hela ord. De har gått till väga på ungefär samma sätt som de genetiker som studerar dna för att spåra drag som förs vidare mellan generationer. När enskilda handformer har förts vidare, har de med tiden blivit utmärkande för en viss teckenspråksfamilj.

    För att söka reda på sådana utmärkande släktdrag – och försöka reda ut vilka teckenspråk som har samma ursprung – har forskarna byggt upp den hittills största tvärspråkliga databasen för jämförande teckenspråksforskning. Detta för att kunna kartlägga hur 40 nutida och 36 historiska handalfabeten hänger samman med varandra. Den här databasen har gjort det möjligt att analysera en mängd orsaker till att vissa länders teckenspråk liknar varandra – och till att vissa skiljer sig åt. ”Till exempel kan man se vilka gemensamma drag som kommer från en gemensam ’ursläkting’, vilka som är inlånade från ett orelaterat teckenspråk eller vilka likheter som har utvecklats samtidigt – men oberoende av släktskap”, säger Justin Power, från University of Texas at Austin i USA. På samma sätt har man länge identifierat språkfamiljer bland de talade språken.

    Tre av de språkfamiljer som har identifierats – den österrikiska, franska och spanska – visar sig alla ha influerats av tidiga spanska handalfabeten, som representerade de 22 latinska bokstäverna. Troligen har detta tidiga handalfabetet använts i begränsad omfattning av präster eller kringvandrande lärare för döva, antar forskarna. Senare har hela dövsamhällen själva lagt till handformer för att representera bokstäverna i sina skrivna alfabet. När sedan dövskolor inrättades i större skala, från 1800-talet och framåt, så började också ett större antal personer använda och utveckla dessa handalfabeten. Och det är vid denna tidpunkt som teckenspråken började spridas över världen, och flertalet av de fem släktlinjerna började ta form och få sin egen särart.

    Denna forskning ligger ännu i sin linda, till skillnad från forskningen om de talade språken i världen, men upptäckterna har ändå gett en klarare bild av viktiga tidpunkter i teckenspråkens historia. Studien visar också hur man kan använda evolutionsbiologiska metoder för att få värdefulla insikter om språkutveckling.

    Maria

    Foto. Wikipedia. Bilden visar en version av det amerikanska handalfabetet från 1886.

    0 kommentarer
  • Nu är hela programmet till Språkforum klart! På Hilton Slussen i Stockholm den 20 mars möter du bland annat Petter, Sara Lövestam och Birgitta från tv-serien Kjell. Här bokar du biljetter och läser mer om programmet.

    Språkforum firar tioårsjubileum i vår med ett program som förenar nytta och nöje. Vi utlovar en heldag fylld av praktiska råd som hjälper dig att vässa språket både i jobbet och privat.

    Du möter bland annat rapparen Petter i ett samtal om dyslexi, texthantverk samt litteraturens klassiker och andra inspirationskällor och författaren Sara Lövestam som talar om några av den svenska grammatikens fallgropar. Språkvårdaren Gabriella Sandström avslöjar vilka texter som faktiskt är lättlästa, journalisten Jonas Fredén berättar om hur du gör dig fri från din inre akademiker när du skriver, språkvetaren Kristy Beers Fägersten förklarar varför inlånade svordomar som fuck och shit är grövre på engelska, lingvisten Mikael Parkvall talar om spridningen av dialektord som ostbågar och ostkrokar, historikern Josefin Englund skildrar språket vi använt när vi sökt efter kärleken genom kontaktannonser och språkvårdaren Åsa Holmér tipsar om orden som ger rätt nivå på texten. Dessutom kommer Birgitta – känd från tv-serien Kjell – och ger med hjälp av Björn Carlberg sin högst personliga syn på svenska språket!

    Anders

    Foto: Privat, Olov Simonsson, Martin Stenmark, Hugo Thambert

    0 kommentarer
  • Läshundar motiverar barn till att läsa mer. Sällskapet gör dessutom att barn känner sig säkrare och mer intresserade. Det visar en studie publicerad i tidskriften Anthrozoös.

    Camille Rousseau, doktorand vid kanadensiska University of British Columbia, har tillsammans med utbildningsforskaren Christine Tardif-Williams undersökt sjutton barns läsning. Barnen gick i första till tredje klass. De fick läsa högt både på egen hand och med en läshund i rummet.

    Inför testet utvärderades barnens läsförmåga. I testet fick de läsa berättelser som låg aningen över deras förmåga. Efter att ha läst den första berättelsen fick de frågan om de ville fortsätta läsa en annan berättelse.

    När barnen hade sällskap av en läshund visade de mer intresse. De läste längre, kände sig säkrare och visade mer uthållighet vid svårare avsnitt i berättelserna.

    Anders

    Foto: University of British Columbia

    0 kommentarer
  • Många människor lägger knappt märke till naturen och har därför ingen relation till den. Det kan leda till växtblindhet, avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden.

    Plant blindness myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. Ordet har kommit in i svenskan som översättningslånet växtblindhet. Det är belagt i tidningstext sedan 2016 men det är troligt att ordet har använts betydligt längre i fackspråket.

    Urbaniseringen bidrar till att allt färre vistas i naturen. Enligt forskningen har många stadsbor därför en vag uppfattning om växters betydelse. En konsekvens är att somliga saknar insikt i hur det biologiska kretsloppet fungerar och hur människan påverkar miljön.

    Värmlands Folkblad skriver om växtblindhet med anledning av Elektronisk flora, ett verk där konstnärer bland annat använder sensorer för att spela in träds biosignaler, elektroniska spänningar på trädets barr:

    Biologerna Elisabeth Schussler och James Wandersee pratar om begreppet växtblindhet, de beskriver det som oförmågan att se eller känna igen växter i sin egen miljö. Växter reduceras tyvärr ofta till kulisser, inredningsdetaljer eller möbler. Men växter är komplexa organismer djupt invecklade i världens ekosystem. Utan växter skulle väldigt lite på vår planet överleva.

    Smålandsposten berättar om dansföreställningen Vilja växa riktad mot barn i åldern tre till sex år. Den konstnärliga ledaren Anna Wennerbeck säger att målet är att väcka barnens intresse för växter:

    Anna nämner begreppet växtblindhet, det vill säga att vi inte ser träden för skogen. Att naturen blir som en kuliss till vårt liv utan att vi uppmärksammar dess detaljer.

    Vid Göteborgs universitet finns forskningsprojektet Bortom ”plant blindness” som syftar till åskådliggöra växtlighetens betydelse för vår värld.

    Anders

    Foto: Unsplash

    2 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”Här jag ska text skriva om ordföljd.” Ungefär så kanske jag skulle ha formulerat mig ifall jag hade levt på medeltiden – bortsett från att stavningen också skulle ha sett annorlunda ut.

    För svenskans ordföljd var friare på medeltiden, i alla fall om man studerar verb och objekt och hur dessa förhåller sig till varandra. En bok har köpt var lika godtagbart som har köpt en bok.
     Adrian Sangfelt har skrivit en avhandling i nordiska språk vid Uppsala universitet, där han har kartlagt hur den svenska ordföljden har utvecklats, genom att studera cirka 50 texter från 1200-talet till 1700-talet.

    Då fanns flera olika sätt att skriva samma sak. I en text från 1400-talet står till exempel: "hwre han skulde thenne swen forgöra." Ordagrant: ’hur han skulle denne pojke förgöra’, och med dagens svenska: ’hur han skulle döda den här pojken.’ Men att medeltidsmänniskan hade en mer varierad ordföljd innebar inte att de var helt regellösa. ”De hade förstås en språkkänsla, precis som vi har i dag”, säger Adrian Sangfelt.

    Hans forskning kan bland annat ge intressanta inblickar i hur det går till när ordföljden i ett språk förändras.

    Maria
    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det var ingen spökskrivare som skrev Molières pjäser. I stället var det dramatikern själv som höll i pennan. Det fastslår franska forskare i en artikel publicerad i Science Advances.

    Med verk som Tartuffe, Den inbillade sjuke och Misantropen skrev den franske dramatikern Molière (1622–73) in sig i litteraturhistorien. Han var en av de främsta företrädarna för franskklassicismen. Ofta spelade han själv huvudrollen i sina pjäser.

    Men det har länge funnits rykten om att han inte ska ha skrivit pjäserna helt på egen hand. En rad teorier om olika spökskrivare har lanserats genom åren. Nu anser sig alltså två franska forskare i datorlingvistik kunna punktera dessa teorier.

    Forskarna har jämfört Molières verk med texter skrivna av personer som pekats ut som tänkbara spökskrivare. De har analyserat pjäserna på jakt efter de misstänkta spökskrivarnas typiska stildrag. De har bland annat studerat ordval, rim, grammatiska konstruktioner och förekomsten av olika uttryck.

    Slutsatsen är att det inte finns några tydliga avtryck från någon spökskrivare i Molières verk. De är skrivna på ett sätt som inte har några uppenbara likheter med någon av de potentiella spökskrivarna. Det finns enligt forskarna därför all anledning att tro att han faktiskt skrev alla pjäserna på egen hand – samtidigt som han stod på scen, regisserade och var teaterägare.

    Forskarna kan inte helt och hållet utesluta möjligheten att en spökskrivare kan ha varit inblandad. Spökskrivaren skulle i så fall med all sannolikhet finnas utanför den krets av kandidater som nu har undersökts. De anser dock att det inte finns något som talar för den teorin.

    Anders

    Illustration: Nicolas Mignard (beskuren)

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg