Prenumerera på bloggen
  • Här är vinnarna i sommarens Klurigt! Ett stort grattis till er – och ett stort tack till alla som var med och tävlade. Facit till tävlingsuppgifterna hittar du här.

    Högvinsten – en kryssning till Åland med Viking Line:

    Jenny Strömberg, Stockholm

    Boken Money talks av Lars Melin:

    Margareta Kebbon, Uppsala

    Olle Fridberg, Bara

    Birgitta Lundh, Örebro

    Anna Lind, Uppsala

    Boken När går skam på torra land?

    Pär Löfstedt, Huskvarna

    Thomas Frohm, Hammarö

    Gunilla Molin, Hjo

    Anna Karlberg, Mölnlycke

    Helena Weigel, Malmö

    Bo Ingerstam, Falun

    Lennart Olsson, Luleå

    Astrid Ekinge, Motala

    Emma Ekman, Gnesta

    Lars Gustafson, Arvika

    Boken O som i ordbok:

    Eva Nilsson, Solna

    Patrik Forsberg, Umeå

    Paolo Bartoletti, Stockholm

    Birgitta Graneld, Kungsbacka

    Frida Jaremark, Frösön

    Henrik Eriksson, Uppsala

    Jan Bardskär, Oxie

    Alva Nordin, Hede

    Anna-Stina Mattsson, Skinnskatteberg

    Gunnar Bring, Mattmar

    Foto: Viking Line

    0 kommentarer
  • Tiden för att lämna in lösningar till sommarens Klurigt gick ut i lördags. Vinnarna drar vi under veckan. Samtliga vinnare underrättas via mejl eller brev. Namnen på vinnarna publiceras också på Språktidningens webb. Tack till alla som var med och tävlade!

    Här hittar du lösningarna till samtliga tävlingsuppgifter.

    Anders

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du varje vecka chansen att testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Funktionsvarierad eller funktionsnedsatt, svart eller mörkhyad, man eller en? Och kan man använda indian nuförtiden, eller dvärg? Hur vi benämner andra människor spelar stor roll i ett demokratiskt samhälle. Men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen blir diskriminerad är långt ifrån enkelt och självklart.

    Språktidningen bjuder in till en kurs i inkluderande språk. Det är en kurs för dig som vill skriva inkluderande och utan att diskriminera men samtidigt neutralt, opolitiskt – och framför allt begripligt. Kursledare är Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på språkvård och inkluderande språk.

    Kursen äger rum torsdagen den 17 oktober klockan 13–16 i Sveriges tidskrifters lokaler på Vasagatan 50 i Stockholm.

    Här kan du läsa mer om kursen och boka plats.

    Anders

    Foto: Privat

    1 kommentarer
  • På lördag går tiden ut för att lämna in lösningar till sommarens Klurigt! På nätet går det att skicka in lösningar fram till midnatt den 31 augusti. Svarskuponger – som finns i Språktidningen 5/2019 – som skickas med post behöver vi alltså senast på fredag.

    Vinnare och lösningar till alla tävlingsuppgifter publiceras under nästa vecka. Lycka till!

    Anders

    0 kommentarer
  • En av fem finländare anser att de har goda eller utmärkta kunskaper i svenska. Något fler svarar att de inte kan språket alls. Det visar en undersökning utförd av Taloustutkimus på uppdrag av Yle.

    Drygt 5 procent av finländarna har svenska som modersmål. Andelen har länge varit på nedgång. Även intresset för att studera svenska har minskat. I våras aviserade den nya regeringen en kursändring. Målet är nu att svenska åter ska bli ett obligatoriskt inslag i studentexamen.

    Initiativet utlöste en debatt om nyttan med kunskaper i det svenska språket. Enligt Taloustutkimus undersökning är det 47 procent som tycker att de har ganska eller mycket stor nytta av svenskan. Övriga 53 procent säger att svenskan är ganska eller helt onödig.

    Det är framför allt personer som har goda kunskaper i svenska som säger sig ha stor nytta av dem. Bland de finländare som inte alls behärskar svenska är det 23 procent som uppger att de skulle ha nytta av språket. Många av dem som upplever att svenska är onödigt bor i norra och östra Finland. I Nyland är det betydligt fler som har nytta av svenskan.

    Kunskaper i svenska är oftast en fördel i samband med resor. Näst vanligast är att ha nytta av språket i jobbet.

    I undersökningen är det 5 procent som svarar att de har svenska som modersmål. Vidare är det 3 procent som beskriver kunskaperna som utmärkta, 12 procent som goda, 25 procent som nöjaktiga och 29 procent som hjälpliga. Resterande 26 procent säger att de inte kan någon svenska.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Klimatnödläge är ett ord som allt oftare används när det talas om klimatfrågor. Det är också ett tecken på att svenska medier tagit intryck från förändrat språkbruk i utländsk press.

    Tidigare i år införde The Guardian nya skrivregler just för klimatrapporteringen. I stället för att tala om climate change uppmanades medarbetarna att använda climate crisis, climate breakdown eller climate emergency. Chefredaktören Katharine Viner motiverade ändringen med att situationen var för akut för att climate change skulle vara rättvisande.

    Klimatnödläge är belagt i svenskan sedan 2016. Användningen av ordet har ökat dramatiskt sedan i våras. En faktor som spelar in är sannolikt uppmaningar till politiska ledare om att utlysa ett klimatnödläge. Ordet får ytterligare en skjuts under försommaren – vilket pekar på att The Guardian skulle kunna vara en förebild.

    Uppsvinget sammanfaller också med att Expressen inrättar en klimatredaktion. I just Expressen används ofta klimatnödläge. Så här skriver redaktionschefen Magnus Alselind i en krönika inför Almedalen:

    Vi kommer fortsätta göra reportage ute i Sverige istället för att prata om att inte vara i Almedalen. Bland många angelägna ämnen just i Visby kommer vi ta alla tillfällen att konfrontera politiker och makthavare angående deras politik och åtgärder i klimatnödläget.

    ETC är också en tidning som sticker ut genom att ofta tala om klimatnödläge. I en artikel rapporteras om hur svenska kommuner agerar i klimatfrågan:

    På kartan finns just nu 23 kommuner där det diskuteras klimatnödläge. Hur frågan väckts varierar från kommun till kommun. I Stockholm har exempelvis Vänsterpartiet lagt en motion om nödläge medan ett medborgarförslag samlat stort stöd i Göteborg.

    Men vad klimatnödläge egentligen innebär finns det olika åsikter om. I Nya Wermlands-Tidningen skriver Mette Kahlin McVeigh och Mattias Goldmann vid tankesmedjan Fores att beslut om att utlysa klimatnödläge riskerar att bli symbolpolitik om ordet inte fylls med konkret innehåll och verkliga åtgärder:

    Storbritanniens nödläge infördes efter att en parlamentarisk motion från oppositionen bifallits; ett icke-bindande tillkännagivande som inte heller haft någon påverkan på brittisk klimatpolitik. Dagen efter (!) att Kanadas regering utlyst klimatnödläge godkände de en massiv pipeline för ökad produktion av olja från tjärsand, med förvärrad klimatpåverkan som följd. De båda exemplen visar att utlysandet av klimatnödläge är mer av en politiskt ploj istället än den starka politiken klimatfrågan kräver. Vi ser inte heller någon skillnad i klimatagerande mellan städer som utlyst nödläge och de som inte gjort det.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Varje vecka får du en chans att pröva din ordförståelse i Språktidningens fredagskviss. Du möter tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Datorer, läsplattor, mobiler. Alla dessa digitala verktyg kan ge intrycket att vi läser på ett helt annat sätt i dag än vad vi gjorde förr. Men ny forskning visar att det finns många likheter mellan hur läsningen ser ut i dag jämfört med hur den såg ut på 1960-talet.

    – Det verkar inte finnas någon entydig koppling mellan djupläsning och tryckta böcker, säger Mats Dolatkhah, forskningsrådgivare vid Högskolan i Borås, till Forskning.se.

    Han och Anna Lundh, docent vid samma högskola, har tagit del av 223 svensklektioner på olika mellanstadieskolor – filmade på 1960-talet, när den moderna skolan tog form. Filmerna var ett led i ett pedagogiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. En stor skillnad från i dag var förstås att läsningen var styrd av läroboken. Eleverna skulle lära sig att ”skumläsa” och snabbt hitta fakta, även om det handlade om fiktion. Det var inte fråga om att diskutera läsupplevelsen, utan om att hitta enskilda uppgifter i texten.

    I dag finns en föreställning om att barn läser ytligt, utan fokus på övergripande sammanhang, och att detta beror på teknikskiftet. Men när forskarna nu sammanfattar sitt projekt, konstaterar de att mycket faktiskt är sig likt, oavsett om barnen läser digitalt eller i tryckt form. 

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Att Fuct kan uttalas som ett ord som kan väcka anstöt spelar ingen roll. Det fastslår USA:s högsta domstol. Erik Brunetti kan nu registrera Fuct som ett varumärke – och kan också börja ge sig ut på jakt efter pirattillverkade kopior.

    Modeföretaget Fuct grundades i Los Angeles 1990. Under de första åren gjorde sig Fuct ett namn inte minst bland skejtare. När grundaren Erik Brunetti fick frågor om namnet svarade han att Fuct var en bokstavsförkortning för Friends u can’t trust.

    I takt med att Fucts popularitet växte började det också dyka upp piratkopior. Erik Brunetti ansökte 2011 om att få registrera varumärket Fuct. Då stoppades han med hänvisning till varumärkeslagen som säger att omoraliska och anstötliga kan underkännas.

    Sedan dess har kampen om Fuct vandrat steg för steg genom det amerikanska rättssystemet. Nyligen satte USA:s högsta domstol ned foten i frågan. Sex av nio domare ansåg att tolkningen av varumärkeslagen i det här fallet inkräktade på den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Att myndigheter uppfattar ett ord som anstötligt är inte tillräckliga skäl för att blockera en varumärkesregistrering.

    Elena Kagan, en av de domare som gick på Erik Brunettis linje, skrev i domslutet att tanken med namnet var att det skulle uttalas bokstav för bokstav: F-U-C-T. Men hon konstaterade också att den som utläste namnet som ett enda ord knappast var ensam.

    Beslutet innebär att de formella hindren för varumärkesregistreringen är undanröjda. Erik Brunetti kan nu registrera Fuct och därefter ge sig ut på jakt efter piratkopior – samt fortsätta väcka anstöt i godan ro.

    Här kan du läsa domslutet.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg