Prenumerera på bloggen
  • I Språktidningens julkalender kan du tävla om O som i ordbok. Den som vinner den sista etappen får dessutom ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms nya bok 100 svenska dialekter.

    I dag får du den första ledtråden till det första tävlingsordet. I år har vi delat in julkalendern i fyra etapper. Varje tävlingsord innehåller sex bokstäver. Det första ordet bildar du av de ledtrådar du får mellan 1 och 6 december, det andra ordet av ledtrådarna mellan 7 och 12 december, det tredje ordet av ledtrådarna mellan 13 och 18 december och det fjärde ordet av ledtrådarna mellan 19 och 24 december.

    Varje dag ställs du inför en gåta där det gäller att lista ut vilket ord vi söker. Den första bokstaven i ordet vi söker ingår i tävlingsordet. Om ordet vi söker den första dagen är åkerspöke är det bokstaven å som är första bokstaven i tävlingsordet. Om ordet andra dagen är galgfågel är g andra bokstaven i tävlingsordet och så vidare.

    Samtliga ord som vi söker finns med på Språktidningens lista över 1 001 ord som kan riskera att strykas ur Svenska Akademiens ordlista från 8/2018. Ledtrådarna består av några av de motiveringar som läsare har skickat in när de adopterat ord på listan. I motiveringarna har vi utelämnat ordet vi söker. I det här exemplet är det åkerspöke som åsyftas:

    Rädda *********! Detta fantastiska och i mitt tycke smått diplomatiska ord för något eller någon som kanske inte helt lyckats med dagens outfit. Eller för någon som tittar sig i spegeln en morgon när anletet inte helt ligger på plats. Helt enkelt ett suveränt ord som beskriver något eller någon som kanske för dagen eller för gott sett sina bästa dagar. Dessutom slår ********* fågelskrämma med hästlängder.

    Varje tävlingsord består av sex bokstäver. Tävlingsorden finns inte med på listan över hotade ord.

    Vi delar ut ett bokpris till varje etappvinnare. Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen.

    Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter, på Facebook och på Instagram.

    Dina tävlingsord mejlar du till anders@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 6 januari. Lycka till!

    Anders

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Barn som kan teckenspråk gör betydligt färre stavfel än jämnåriga utan kunskaper i teckenspråk. Det är en av de anmärkningsvärda upptäckter som språkvetaren Moa Gärdenfors (bilden) gjorde när hon studerade skriftspråket hos teckenspråkiga barn som antingen är döva, hörselskadade eller hörande.

    Spår av denna tvåspråkighet syns i skriften, och tydligast är det bland döva barn, som ju inte kan ljuda när de stavar. Följaktligen gör de inte heller de ljudbaserade stavfel som hörande barn utan teckenspråksfärdigheter gör, menar Moa Gärdenfors. Hos dessa ser man bland annat ofta så kallade dubbelteckningsfel – de kan till exempel skriva råta i stället för råtta. De döva barnen tycks se ord mer som bilder, och vet därför om orden ska ha en eller två konsonanter. Å andra sidan kan de blanda ihop ord som ser likadana ut men som betyder två helt olika saker, som faktiskt och fantastiskt. De kan ju inte dubbelkolla ordets innebörd genom att ljuda det bokstav för bokstav.

    – Eftersom föräldrarna till barnen i min studie också kan teckenspråk, har barnen fått tillgång till ytterligare en strategi som har betydelse när de skriver – bokstavering på teckenspråk. Därför kan de, även de barn som hör, "se" hur ett ord stavas utan att bli "lurade" av ljudet. Det har visat också sig stärka förståelsen mellan bokstavering på teckenspråk och hur ett svenskt ord stavas, säger Moa Gärdenfors.

    Moa Gärdenfors är verksam vid Stockholms universitet där hon doktorerar i lingvistik med inriktning dövas och hörselskadades tvåspråkighet. Hon har själv svenskt teckenspråk som modersmål.

    Maria

    Foto: Petronelle Halvorsen

    0 kommentarer
  • I Språktidningens julkalender kan du tävla om O som i ordbok. Den som vinner den sista etappen får dessutom ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms nya bok 100 svenska dialekter.

    Den första ledtråden till det första tävlingsordet kommer på söndag – och sex dagar senare har du förhoppningsvis listat ut rätt ord. I år har vi delat in julkalendern i fyra etapper. Varje tävlingsord innehåller sex bokstäver. Det första ordet bildar du av de ledtrådar du får mellan 1 och 6 december, det andra ordet av ledtrådarna mellan 7 och 12 december, det tredje ordet av ledtrådarna mellan 13 och 18 december och det fjärde ordet av ledtrådarna mellan 19 och 24 december.

    Varje dag ställs du inför en gåta där det gäller att lista ut vilket ord vi söker. Den första bokstaven i ordet vi söker ingår i tävlingsordet. Om ordet vi söker den första dagen är åkerspöke är det bokstaven å som är första bokstaven i tävlingsordet. Om ordet andra dagen är galgfågel är g andra bokstaven i tävlingsordet och så vidare.

    Samtliga ord som vi söker finns med på Språktidningens lista över 1 001 ord som kan riskera att strykas ur Svenska Akademiens ordlista från 8/2018. Ledtrådarna består av några av de motiveringar som läsare har skickat in när de adopterat ord på listan. I motiveringarna har vi utelämnat ordet vi söker. I det här exemplet är det åkerspöke som åsyftas:

    Rädda *********! Detta fantastiska och i mitt tycke smått diplomatiska ord för något eller någon som kanske inte helt lyckats med dagens outfit. Eller för någon som tittar sig i spegeln en morgon när anletet inte helt ligger på plats. Helt enkelt ett suveränt ord som beskriver något eller någon som kanske för dagen eller för gott sett sina bästa dagar. Dessutom slår ********* fågelskrämma med hästlängder.

    Varje tävlingsord består av sex bokstäver. Tävlingsorden finns inte med på listan över hotade ord.

    Vi delar ut ett bokpris till varje etappvinnare. Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen. Vinnarna i de tre första etapperna får O som i ordbok. Vinnaren i den sista etappen får O som i ordbok och ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms 100 svenska dialekter.

    Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter, på Facebook och på Instagram.

    Dina tävlingsord mejlar du till anders@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 6 januari. Lycka till!

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Var fjärde användare byter inte lösenord – trots att de har fått veta att samma lösenord har stulits. Och varannan byter till ett lösenord med sämre säkerhet. Det framkommer i en rapport från Google.

    Password checkup är en tjänst från Google som varnar användare om deras lösenord har stulits. Tjänsten sammanställer uppgifter om just läckta lösenord. I somras var det omkring 670 000 personer som använde Password checkup som tillägg till webbläsaren Chrome.

    Trots varningar om att lösenord hade stulits valde en av fyra att inte byta lösenord. De fortsatte att använda det gamla lösenordet.

    Men majoriteten skapade alltså nya lösenord. Ungefär hälften valde ett lösenord på samma säkerhetsnivå. En fjärdedel bytte till ett lösenord med sämre säkerhet.

    Enligt Google gjordes 1,5 procent av de inloggningar som undersöktes med hjälp av stulna lösenord.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  •  

    En boomare eller boomer är född mellan 1946 och 1964. Och kan av yngre generationer betraktas som bakåtsträvande och omsprungen.

    Efter andra världskrigets slut drog vågor av framtidstro och tillväxt in över stora delar av världen. Samhällsutvecklingen gick snabbt och välståndet ökade. I Sverige talades det om rekordgenerationen, de svenskar som föddes mellan 1945 och 1954. När dåvarande finansministern Pär Nuder 2004 beskrev samma generation som ett köttberg togs han i örat av statsministern Göran Persson. Då funderade 60-talisten Nuder över hur den egna generationens ekonomi skulle påverkas när rekordgenerationen gick i pension.

    I dag skulle Pär Nuder kunna kallas boomare eller boomer. Fenomenet fick viral spridning efter en debatt i parlamentet på Nya Zeeland. I talarstolen stod 25-åriga Chlöe Swarbrick. När en äldre ledamot kommenterade hennes anförande om klimatförändringarna kontrade hon med OK boomer.

    Repliken har målats upp som en symbol för en konflikt mellan generationerna. I Dagens Nyheter används uttrycket i en artikel om befolkningen i Sverige. I Aftonbladet skriver Johanna Frändén att OK boomer symboliserar ”en hel ung generation och deras tynande tålamod med män – jo, alla män – födda under babyboom-decennierna efter andra världskriget”:

    The boomers har några år på sig att ställa saker till rätta, i alla fall politiskt, men någonstans har tiden redan sprungit förbi dem. Det börjar bli oundvikligt att konstatera att det förra seklets stora vinnare inte har åldrats med värdighet.

    I Dagens Nyheter skriver Lisa Magnusson att bruket inte ska uppfattas som nedsättande. I stället präglas det av uppgivenhet:

    Självklart finns det boomare som förstår hur lyckligt lottad deras generation varit, men jag har faktiskt aldrig sett någon reflektera över det offentligt. Desto vanligare är synpunkter på de yngre.

    Genomslaget har varit enormt. Resumé rapporterar att Fox ansökt om varumärkesregistrering för ett tv-program med namnet OK boomer. En person som försökt registrera uttrycket för en klädkollektion ska redan ha fått avslag.

    I svenskan används både boomare och boomer om personer födda mellan 1946 och 1964. Än så länge är det just uttrycket OK boomer som är populärt. Om boomer och boomare börjar användas mer på egen hand återstår att se.

    Boom är i svenskan belagt sedan 1905. Babyboom har använts sedan 1980-talet. Boomare har använts sporadiskt om någon eller något som gör en boom, alltså ökar eller växer kraftigt på kort tid.

    Anders

    12 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ditt eget modersmål är helt avgörande om du ska bli riktigt bra på ett främmande språk. Detta är i sig ingen nyhet – men nu har den första studien genomförts som visar exakt hur mycket förstaspråket betyder för inlärningen.

    En grupp nederländska forskare har analyserat data från mer än 50 000 vuxna som studerar nederländska, antingen som sitt andra eller tredje språk. Materialet hämtades från ett språktest av immigranter, arrangerat av den nederländska staten. Bland dessa fanns mer än 60 olika modersmål representerade. Testet rankade bland annat deltagarnas uttal.

    Det var stor variation i hur bra resultat deltagarna fick på testet – och forskarna kunde ringa in en handfull faktorer som kunde förklara skillnaderna: utbildning, kön (kvinnorna fick bättre resultat), ålder, hur lång tid man tillbringat i Nederländerna – och deltagarnas modersmål. Den sistnämnda faktorn kunde relateras till hela 50 procent av skillnaderna i språkfärdighet.

    Forskarna kodade den språkliga likheten mellan nederländska och språken i databasen, bland annat i fråga om ljudstruktur. Därefter jämförde de graden av likhet med deltagarnas testresultat.

    Och det var slående hur mycket likhet mellan språken betydde. Av dem som vuxit upp med arabiska som modersmål fick till exempel bara 5 procent bättre resultat på talspråkstestet än de tyskspråkiga med allra sämst resultat. 

    Tyska delar ju många drag med nederländskan, medan arabiskan skiljer sig väsentligt från den – vilket gör det extremt mycket kämpigare för en vuxen arabisktalande att lära sig nederländska.

    "En hel del förutfattade meningar om människor ligger i hur de talar – något som har att göra med språket som de har vuxit upp med. Och detta är ju helt utom vår kontroll", säger Florian Jæger, hjärnforskare och professor i kognitionsvetenskap vid Rochester universitet.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Tråkningar och förolämpningar sätter spår – även när de yttras av en robot. Den som däremot får uppmuntran gör också bättre ifrån sig. Det visar en studie utförd vid Carnegie Mellon university, USA.

    Inom idrott är tråkningar och psykningar av motståndaren mycket vanliga. Men de förekommer också på många andra områden. Syftet är ofta att få motståndaren ur balans.

    Och tråkningarna har effekt. Det fastslår amerikanska forskare som har låtit 40 testpersoner spela ett dataspel. Var och en fick spela 35 gånger. Vissa fick höra glada tillrop om att de var duktiga. Andra möttes av tråkningar och fick höra att de var usla spelare.

    Eftersom deltagarna spelade samma spel 35 gånger blev samtliga bättre undan för undan. Men de testpersoner som utsattes för tråkningar utvecklades inte lika snabbt som de testspelare som fick höra uppmuntrande kommentarer.

    Kommentarerna yttrades av en robot. Trots att deltagarna visste att tråkningarna var förprogrammerade tog de illa upp. Och enligt forskarna var det just de negativa kommentarerna som fick testpersonerna som tråkades att göra sämre ifrån sig.

    Resultaten presenterades vid International conference on robot & human interactive communication i New Delhi, Indien.

    Anders

    Foto: Carnegie Mellon university

    0 kommentarer
  •  

    Här är ett det fjärde avsnittet av Språktidningens podd! Gäst är Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet. Hon samtalar med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om aktuella språkförändringar i svenskan, språkvårdens roll och attityder till förändringar. Hur ska vi se på det nya niandet? Håller ordet drygt på att få en ny betydelse? Har engelska lånord en gräddfil in i svenskan – eller behandlas de strängare av språkvården än lån från andra språk? Och hur många behöver säga fel för att något ska betraktas som korrekt.

     

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    Foto: Jessica Oscarsson

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg