Prenumerera på bloggen
  • Flygskam, tågskryt, smygflyga och flerbarnsskam är några av de klimatord som dykt upp i debatten den senaste tiden. Nu talas det allt oftare om båtskam.

    Flygets klimatpåverkan har fått allt fler att ifrågasätta valet av flyg som transportmedel. Somliga känner flygskam medan andra har gått över till att smygflyga. Vissa som i stället valt att resa med tåg har passat på att ägna sig åt tågskryt. Men det är inte bara flygets utsläpp som har blivit föremål för diskussion. Även båttrafiken skapar stora utsläpp.

    I flygskammens kölvatten har det även börjat talas om båtskam. Här är det båttrafikens – och i synnerhet passagerarfartygens – utsläpp som står i fokus. I Gotlands Folkblad skriver Erik Fransson att utsläppsdebatten kan komma att påverka turismen till Gotland om det inte finns några gröna alternativ:

    Under den nuvarande mandatperioden kommer arbetet med den nya upphandlingen av Gotlandstrafiken att påbörjas. Jag kan inte tro annat än att miljökraven kommer att vara betydligt hårdare när nästa upphandling sker. Det kan till och med bli miljökraven som överordnas, vilket i så fall löser problemen med ”båtskam”.

    Göteborgs-Posten rapporterar om lanseringen av Volvo Pentas nya motorer. En av bolagets chefer får bland annat en fråga om valet av att fortsätta bygga dieselmotorer:

    Med klimatkris, Greta-effekt och ord som flygskam är frågan om begreppet båtskam står på tur?

    Det talas även om kryssningsskam. Även här är det klimatbelastande nöjesresor som ifrågasätts. I Dala-Demokraten skriver Bodil Juggas om en ny bok av Merete Mazzarella där författaren reflekterar över sitt resande:

    En viss kryssningsskam – och flygskam – tycks till slut besvära även Merete Mazzarella. Dock hävdar hon envist rätten att få ”er-fara”, att skaffa sig nya erfarenheter genom att fara kors och tvärs. En berest vän till mig skulle helhjärtat hålla med; vännen menar att resande rent av ska ses som en fredsskapande åtgärd genom att människor runt om i världen får möjlighet att förstå varandra bättre.

    Både kryssningsskam och båtskam är belagda i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Fredagskvisset ger dig en chans att testa din ordförståelse. I kvisset stöter du på tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Föräldrar som läser ihop med sina barn använder sällan bryska metoder. Och läsningen gör det lättare för barn att koncentrera sig. Det hävdar forskare vid Rutgers university, USA, i en studie publicerad i Journal of development & behavioral pediatrics.

    Forskarna undersökte hur 2 165 mammor läste ihop med sina barn vid ett och tre års ålder. Därefter ställde de frågor om hur mammorna var som föräldrar vid tre och fem års ålder. Personerna som deltog i studien var alla bosatta i amerikanska storstäder.

    Forskarna hittade en stark koppling mellan läsning och såväl barnens som mammornas beteende. De mammor som läste med sina barn vid ett års ålder använde sällan bryska metoder när barnet hunnit bli tre år. Och de mammor som ofta ägnade sig åt högläsning med sina treåringar tog sällan till tuffa metoder när barnet fyllt fem år.

    Läsningen påverkade också barnen. De barn som hade mammor som ofta läste med dem ägnade sig mindre åt störande beteenden, hade lättare att koncentrera sig och var mer sällan hyperaktiva.

    Att läsa tillsammans kan enligt forskarna skapa ett band som ger många positiva effekter på lång sikt. Läsningen gynnar barnens koncentrationsförmåga – och det kan i sin tur innebära att föräldrarna inte anser sig ha något behov av att använda bryska metoder.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Surdegshotell och ölhotell har redan varit flugor. Kanske är nästa modefenomen pelargonhotell. Nu finns ett sådant i Örnsköldsvikstrakten.

    I november 2011 var det en bloggare som efterlyste ett pelargonhotell. Hon undrade då vad hon skulle göra med sina pelargoner under vintern:

    Någon borde starta ett pelargonhotell. Man märker sina krukor med namn och så ställer man dem i en låda och checkar in. Helpension så klart. Sedan checkar man ut sent i februari.

    Samma år öppnade ett surdegshotell i Stockholm. Ordet fanns också med på Språkrådets nyordslista 2011. Det fick en person som kommenterade ett blogginlägg att efterlysa en motsvarighet för pelargoner:

    Några är kruttorra, vet inte ens varför jag bemödade mig med att planera om dem. Kanske mormor ska starta ”pelargonhotel” á la surdegsinspiration :).

    För tre år sedan invigdes ett ölhotell i Lund. Sydsvenskan berättade då att det i priset ingick ”boende” för 19 liter öl.

    Nu finns alltså en motsvarighet för pelargoner. Örnsköldsviks Allehanda rapporterar om en handelsträdgård som erbjuder kunderna pelargonhotell:

    Med bara någon vecka kvar på pelargonhotellet är det snart dags för växterna att checka ut. Karl-Olov har redan förberett för tomrummet. Årets första sådd gjorde han redan på nyårsdagen.

    Pelargonhotell är belagt i svenskan sedan 2011. Användningen har ökat något de senaste åren.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”It’s 2019. Can we all now call it what it is: climate breakdown, climate crisis, climate emergency […]?” Aktivisten Greta Thunberg twittrar det budskap som hon har spridit över världen: tala klarspråk om klimatet!

    Brittiska dagstidningen The Guardian är ett av de medier som har tagit Greta Thunberg på orden. Nu meddelar tidningen att den ändrar i sina skrivregler. Journalisterna uppmanas – efter Greta Thunbergs vädjan – att välja just climate breakdown, climate crisis eller climate emergency hellre än climate change i sina texter.

    The Guardians chefredaktör Katharine Viner anser att uttrycket climate change, ’klimatförändring’, låter för passivt och lamt, när det enligt forskarna egentligen handlar om en katastrof för mänskligheten. Tidningen påpekar också att såväl FN:s generalsekreterare António Guterres som påve Franciskus nu talar om klimatkris.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Rättsstenografer ska ha en träffsäkerhet på 95 procent. Men när de stenograferar afroamerikansk engelska gör de fel betydligt oftare än så. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language.

    Det är amerikanska språkforskare som har studerat hur duktiga rättsstenografer är på att återge afroamerikansk engelska. I försöket var det 27 rättsstenografer från domstolar i Philadelphia som testades. I certifieringen ingår att de skriver minst 95 procent rätt.

    Stenograferna fick lyssna till 83 meningar inlästa av nio personer som talade afroamerikansk engelska. Det rörde sig om spontant tal och inte om inlästa meningar. Exemplen valdes ut för att de illustrerade drag som är typiska för afroamerikansk engelska som dubbla negationer och utelämning av genitiv-s.

    Deltagarna gjorde en rad fel. I snitt var det bara 33 procent av testmeningarna där innehållet återberättades helt korrekt. Och i 31 procent av fallen fördes avgörande missuppfattningar in i berättelserna. Många av misstagen förändrade nämligen det händelseförlopp som återgavs – som vem som gjorde något, vad som gjordes, när det gjordes och var det gjordes.

    Något bättre var träffsäkerheten för transkriberade meningar. Det var 59,5 procent av meningarna som transkriberades korrekt. Sett till enskilda ord var träffsäkerheten 82,9 procent.

    Enligt forskarna finns det en risk för att missförstånd från rättsstenografernas sida i slutändan kan leda till felaktiga domar när vittnesmål inte återges rätt. Ett sätt att motverka problemet kan vara att utbilda stenografer i afroamerikansk engelska. I dagsläget är det många som inte heller är medvetna om att de ofta gör fel just när det gäller afroamerikansk engelska.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den sinotibetanska språkfamiljen är den näst största i världen. Nu tror forskare att de har spårat dess rötter tillbaka till hirsodlande bönder i Kina för 7 200 år sedan.

    De sinotibetanska språken talas av omkring 1,4 miljarder människor. Där ingår bland annat kinesiska, tibetanska och burmesiska. Bara den indoeuropeiska familjen är större med språk som talas av cirka 3,2 miljarder människor.

    I den sinotibetanska familjen ingår över 400 språk. Men bland forskare finns olika uppfattningar om exakt hur vissa språk är besläktade. Och språkfamiljens ursprung är inte helt klart.

    Nu tror sig en tvärvetenskaplig forskargrupp ha löst gåtan om språkfamiljens rötter. De finner ursprunget bland hirsodlande bönder på slätterna i norra Kina. Den här språkfamiljens rötter började enligt forskarna gro för 7 200 år sedan.

    Slutsatsen drar de efter att ha jämfört det basala ordförrådet i 50 levande och utdöda sinotibetanska språk. Studien visar inte bara släktskap mellan ord och hur de vandrat mellan de olika medlemmarna i språkfamiljen. Den visar också hur vissa språkljud är besläktade.

    Dateringen har gjorts med hjälp av datorprogram. Forskarna poängterar att det rör sig om uppskattningar. För att med säkerhet kunna fastställa en tidpunkt krävs nya rön och ytterligare forskning.

    I arbetet har de bland annat tagit hänsyn till hur jordbruket utvecklats i regionen. En utgångspunkt för studien är just att förändringar i jordbruket också återspeglas i språket.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den som hundvisslar säger något med ett dolt budskap som bara några få uppfattar. Men för den som förstår det kodade budskapet är det en viktig signal.

    På engelska har det på senare år talats en hel del om dog whistling och dog whistle politics respektive dog whistle. Här används hundvisselpipan – som producerar ett ljud som hundar men inte människor kan höra – metaforiskt för politiska budskap. På svenska talas det om hundvisslande, hundvisslingspolitik och hundvisselpolitik. Som verb används hundvissla.

    Den som hundvisslar säger något som är begripligt för allmänheten. Men för en mindre grupp kan budskapet ha en särskild innebörd. Det kan röra sig om speciella ord och uttryck som fungerar som signaler. I Folkbladet skriver Myra Åhbeck Öhrman att knepet används av många svenska politiker:

    Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.

    Ett sådant begrepp som nyligen diskuterats är globalist. I Expressen ställer Anna Hellgren frågan om ordet är neutralt – som en motsats till nationalist – eller om det kan vara antisemitiskt.

    Steve Bannon, som tidigare var chefsstrateg åt USA:s president Donald Trump, hävdade att det amerikanska presidentvalet 2016 var en kamp mellan globalister och nationalister. I Svenska Dagbladet beskrivs han av Jan Söderqvist som en person som ibland ägnar sig åt att hundvissla:

    Han är, förmodligen, för smart för att vara rasist eller antisemit på riktigt, men han drar sig inte för att ”hundvissla” i högan sky varje dag i veckan när han tror att det gagnar den goda saken.

    Den här betydelsen av hundvissla är belagd i svenskan sedan 2011. Användningen har ökat de två senaste åren.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg