Prenumerera på bloggen
  • Nyordet flygskam har blivit en svensk exportvara. Och när klimatbelastande resor blir tabu kan det bli vanligare att smygflyga.

    Flygskam var ett av ordet på Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2018. Fenomenet har sedan dess uppmärksammats i en rad andra länder. På isländska talas det exempelvis om flugskömm, på engelska om flight shame, på nederländska om vliegschaamte och på tyska om Flugscham.

    Även om det är fler som vill resa miljövänligt är det inte så att intresset för flygresor har minskat dramatiskt. Däremot är frågan om de som fortsätter att flyga kommer vara lite mindre sugna på att berätta om det. När flygets klimatpåverkan uppmärksammas kan det göra att fler väljer att smygflyga.

    Den som smygflyger reser alltså med flyg – men lägger garanterat inte ut några bilder från själva resan i sociala medier. Skälet är flygskammen. Psykologen Frida Hylander intervjuas av TT om flygdebatten:

    Skam gör ibland att vi ändrar beteende, men det är inte säkert att vi alltid anpassar oss, förklarar hon. Den kan också göra så att vi gör saker i det fördolda – om flygande blir skamfyllt kan det få oss att ”smygflyga” i stället.

    I Göteborgs-Posten skriver Emanuel Karlsten att han själv påverkats av debatten:

    Är skam det som ska rädda världen? Det har i alla fall förändrat mig eftersom flygskammen fått mig att börja smygflyga. Det vill säga flyga utan att berätta om det, eller till och med ducka frågan ifall någon undrar hur jag rest. Vem orkar dålig stämning? Jag förstår att jag tillhör en medelklass särskilt känslig för att göra ”fel” och att jag kanske därför särskilt aktar mig för andras ifrågasättanden.

    Enligt Emanuel Karlsten var det personerna bakom Instagram-kontot Aningslösa influencers som började använda verbet smygflyga. I Eskilstuna-Kuriren spekulerade Eva Axelsson för ett drygt år sedan om att flygskam skulle bli ett av 2018 års nyord. Den spådomen slog alltså in. Hon trodde även att flygskam skulle följas av substantivet smygflyg:

    Mitt tips är att vi inom kort kommer att få ytterligare ett nyord: Smygflyg. Redan nu har de skamfyllda blivit mer selektiva och drar sig för att flasha långväga semesterbilder på nätet. Hellre då något mer rätt som en skogspromenad eller en krokig morot från den egna odlingen. Långväga flygresor får ske under radarn tills något politiskt beslut ser till att sätta p för hela härligheten.

    Anders

    Foto: Unsplash

    1 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Några tror vi är ganska lätta. Andra tror vi är betydligt knepigare. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    1 kommentarer
  • I Sverige finns i dag en stor mängd gymnasier med ämnesundervisning på engelska – eller på både engelska och svenska – utöver det rena språkämnet. De elever som deltar i sådan språk- och ämnesintegrerad undervisning får bättre kunskaper i engelska än de elever som bara undervisas på svenska, vilket kanske inte förvånar. Men de får dessutom lika bra kunskaper i svenska, och ofta bättre förståelse av själva ämnesinnehållet, än de elever som deltar i enspråkigt svensk undervisning.

    Språk- och ämnesintegrerad undervisning, eller content and language integrated learning (CLIL), har funnits i Sverige sedan sent 1970-tal. I sådan undervisning läser barnen till exempel kemi, samhällsvetenskap, geografi och bild helt eller delvis på ett annat språk än svenska – ofta på engelska. Genom åren har många, politiker och andra, diskuterat hur bra eller dåligt det är för eleverna att inhämta kunskaper på ett annat språk än modersmålet. Flera debattörer har ifrågasatt om det verkligen går att lära sig ett ämne och ett språk samtidigt. Åsikterna har varit många, men få har stått på vetenskaplig grund. Nu har forskare i pedagogik och språkvetenskap vid Göteborgs och Stockholms universitet genomfört en stor studie om konsekvenserna av språk- och ämnesintegrerad undervisning – den första i sitt slag.

    I studien deltog 240 gymnasieelever, dels i klasser där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska. Resultatet visar att den undervisning som sker på två språk förbättrar elevernas engelska ordförråd och deras engelska läsförståelse – men inte lika mycket som förväntat. Studien visar också att den tvåspråkiga undervisningen ger lika bra kunskaper i svenska som den undervisning som är huvudsakligen svensk, plus att den faktiskt kan leda till att de får en bättre inblick i det aktuella ämnet.
    ”CLIL-elever har dessutomen en lägre grad av språkängslan från början”, säger språkvetaren Liss Kerstin Sylvén, professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. ”Eleverna är alltså mindre oroliga och nervösa för att använda engelska i olika situationer. Deras nivåer av språkängslan sjunker dessutom signifikant under de tre åren i gymnasiet, medan nivåerna för elever som inte går i CLIL-klasser stiger.”

    Men det är förstås flera faktorer som gör att de elever som väljer CLIL-klasser får bra resultat i både språk och andra ämnen. Bland annat är CLIL-elever är generellt mycket motiverade, och har bättre betyg såväl när de söker till gymnasiet som när de går ut.

    Studien presenteras i en bok: Investigating Content and Language Integrated Learning.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den som saknar tv-program som Värsta språket och Svenska dialektmysterier kan kanske stilla hungern en aning genom Orðbragð. Programmet sändes i tre säsonger i isländska RÚV – och det var mycket inspirerat av Fredrik Lindströms program i SVT. Ett litet smakprov på 19 minuter finns textat på svenska.

    Anledningen till att bitar av den första programserien grovöversattes till svenska var att det fanns intresse från SVT för att sända programmet. Så blev det inte. Men de bitar som textades finns att se på Youtube.

    Programledare för Orðbragð var Bragi Valdimar Skúlason och Brynja Þorgeirsdóttir. Serien var mycket populär, vann flera priser och resulterade dessutom i en bok. Bragi Valdimar Skúlason dyker till hösten upp i RÚV i ett nytt språkprogram, Kappsmál, som han leder ihop med Björg Magnúsdóttir.

    Den som vill lära sig ännu lite mer om det isländska språket – här kommer alltså en gnutta reklam – kan följa med på Språktidningens resa till Island 12 till 17 maj. Programmet är späckat av språk, kultur, historia, natur och en hel del god mat.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett nytt nummer av Språktidningen är på gång! Det börjar delas ut till prenumeranter den 18 mars. Här är lite om innehållet:

    Nu är det fult att tala om fint språk

    Skönhet är inte längre något argument som används för att avgöra vad som är god svenska. Estetiska argument har blivit tabu inom språkvården. Men i smyg används fortfarande skönhet som ledstjärna. Språkrådets Maria Bylin berättar om hur synen på hur svenskan bör skrivas befinner sig i ständig förändring.

    Dessutom:

    Engelskans ställning i Europa efter brexit

    Därför kan du, en och man betyda jag

    Magnus Linton om att hitta flytet i skrivandet

    I språket för anarki och solidaritet går det inte att säga nej
     
    Sara Lövestam finner svenskans logik i uttrycket på fyllan
     
    18 frågor och svar om språk
     
    Anders
    0 kommentarer
  • Inget bakverk tycks uppmuntra den språkliga och kulinariska kreativiteten lika mycket som semlan. Varje år dyker det upp nyheter som – mer eller mindre tillfälligt – tar plats i butiksdiskarna och ordförrådet.

    Några av de nyheter som vi noterat inför denna fettisdag är saffranssemla (bullen är smaksatt med saffran – fyllningen varierar från traditionell till varianter med lingongrädde), adventla (en lussekatt fylld med grädde och mandelmassa), gyrossemla (fylld med gyros, tzatziki, sallad, pommes frites och vitlökssås), croissantsemla (en croissant fylld med bland annat vaniljkräm och grädde), kubsemla (bullen är en fyrkantig brioche), semmelgröt (havregrynsgröt smaksatt med kardemumma), semmelshake (som bland annat säljs av en semmelfoodtruck i Göteborg), burgarsemla (en semla som efterliknar en hamburgare), aptitsemla (semla lagom stor för en munsbit), pizzasemla (semla bakad i pizzastil) och falukorvssemla (en semla som efterliknar ugnsbakad falukorv med potatismos). Falukorvssemla finns också i en gissningsvis mer ironisk tappning.

    Hur många av dessa bakverk som överlever återstår att se. Men det är uppenbart att konditorer över hela landet fortsätter att försöka fånga kundernas intresse med hjälp just av språklig och kulinarisk uppfinningsrikedom. Några av de övriga typer av semlor som lanserats under de senaste åren är bagelsemla, chokladsemla, drottningsemla, elvissemla, falukorvssemla, freaksemla, french toast-semla (kallas även fattiga riddare-semla), guldsemla, hemla, karlsbadersemla, kebabsemla, korv med bröd-semla, lussesemla, långsemla (även semmellängd), marängsvissemla, muffla, nachosemla, nutellasemla, pirogsemla, prinsessemla, raw food-semla (även råsemla), regnbågssemla, räksemla, semmelbakelse, semmelburgare, semmelcrêpe, semmeléclair, semmelglass, semmelkladdkaka, semmelsmoothie (även semoothie), semmelpizza, semmelsoda, semmeltortilla, semmeltårta, smunkla, syltsemla, tacosemla, vaniljkrämssemla, vinsemla, våffelsemla, wienersemla och wrapsemla (även semmelwrap).

    Här kan du läsa terminologen Henrik Nilssons artikel om vad som egentligen kan sägas vara en semla.

    Anders

    1 kommentarer
  • I fredagskvisset sätter du din ordförståelse på prov. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Hälsoinriktade restauranger växer nu som svampar (eller snarare närodlade grönkålsknippen) ur jorden. Med namn som Green smile, Ecoism och Reload Superfood signalerar matställena att det som serveras är grönt, fräscht och näringsrikt.

    Men det finns fler saker än namnet att tänka på för den krögare som vill sätta sprätt på försäljningen av morotssoppa och sojanudlar. Ett knep är att helt enkelt skriva menyerna för hand.

    Om matsedeln är handtextad på till exempel en griffeltavla, ger det en känsla av en särskild omsorg om maten och om gästernas välmående.

    Forskare i konsumtionsvetenskap vid Ohio state university har prövat saken genom att låta nära 200 personer mellan 18 och 84 år – indelade i två grupper – titta på två olika menyer från den påhittade restaurangen Riley’s Kitchen. Den ena menyn var skriven med det vanliga typsnittet Helvetica, medan den andra såg ut att vara handskriven.

    Hälften av deltagarna fick också veta att Riley’s Kitchen serverade mat som var ”lokalt odlad, icke-genmodifierad och fri från antibiotika”. Den andra hälften fick inte veta något om restaurangens inriktning.

    Överlag bedömde de testpersoner som tittat på den handskrivna menyn att restaurangen hade en kärleksfull, engagerad och personlig inriktning, medan gruppen som fått se den andra menyn uppfattade krogen som mer distanserad, trots att menyerna hade samma innehåll.

    Men tricket med handskrivna menyer funkar inte på alla sorters restauranger. Snabbmatskedjor gynnas till exempel inte av att matsedeln mödosamt plitas ner med skrivstil – det krävs att restaurangen ska ha ett hälsokoncept för att det ska löna sig att greppa pennskaftet.

    Studien är publicerad i tidskriften Journal of business research.

    Här kan du läsa mer om språket på restaurangmenyer.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Det finns sju typer av samtal som kan få oss att njuta. Och välbehaget försvinner inte när ögonblicket är över. Minnen av god kommunikation kan plockas fram långt senare.

    Maggie Pitts är kommunikationsforskare vid University of Arizona, USA. Hon har undersökt vilka typer av samtal som betraktas som minnesvärda. Hon är ute efter samtal som på engelska kan beskrivas som savoring, där det alltså rör sig om njutbara samtal som dröjer kvar i minnet hos deltagarna. Maggie Pitts jämför sådan kommunikation med den utdragna njutning som vissa upplever av till exempel vin eller choklad.

    Men det går alltså att suga riktigt länge på karamellen även när det gäller samtal. Maggie Pitts har intervjuat 65 unga amerikaner om upplevelser kopplade till kommunikation. Hennes slutsats är att njutbara samtal gynnar välmåendet, livskvaliteten och relationen med den aktuella samtalspartnern.

    Maggie Pitts placerar den njutbara kommunikationen i sju olika kategorier. Det handlar om estetik (till exempel vältajmade eller vackra formuleringar), närvaro (upplevelsen av att vara så djupt engagerad i en konversation att inget annat tycks spela någon roll), icke-verbal kommunikation (kroppsspråk, gester och liknande som uppfattas som betydelsefulla), erkännande (situationer där något en person gjort hyllas), relationskommunikation (samtal som befäster och definierar ett förhållande), extraordinär kommunikation (sådant som sägs i samband med speciella händelser som bröllop, dop, med mera) och implicit kommunikation (upplevelsen av att underförstått dela något med en person utan att det behöver sägas rent ut).

    Studien är publicerad i Journal of Language and Social Psychology.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Tre av fyra svenskar säger ja till att införa språktester för medborgarskap. Bara en av tio ogillar förslaget. Det visar en opinionsundersökning utförd av You Gov på uppdrag av Metro.

    I överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fick Liberalerna igenom kravet på språktester i svenska för medborgarskap. Exakt hur provet ska utformas är inte klart. Inte heller är det klart när det kommer att tas i bruk.

    Många forskare är kritiska till förslaget. Det finns nämligen inga vetenskapliga belägg för att språktester i sig skulle gynna integrationen. Politiker som vill införa språktester talar i stället ofta om kunskaper i svenska som ett sätt att uppvärdera medborgarskapet.

    Planerna på språktest för medborgarskap har ett brett stöd. Hela 52,48 procent är mycket positiva till förslaget. Ytterligare 22,77 procent är ganska positiva. Tre av fyra gillar alltså punkten om språktester i januariavtalet.

    Bara 2,97 procent uppger att de är mycket negativa till förslaget medan 5,94 procent svarar att de är ganska negativa.

    Vidare är det 11,88 procent som säger att de varken är positiva eller negativa till språktester. Resterande 3,96 procent har ingen åsikt i frågan.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg