Prenumerera på bloggen
  • En resebubbla är inte öppen för alla. Bara invånare i länder som anses ha kontroll på coronaviruset covid-19 släpps in.

    Över hela världen diskuterar politiker och myndigheter hur gränser ska öppnas och samhällen återgå till det normala när pandemin väl är över. I Europa är det flera länder som anser sig ha kontroll över smittspridningen. Men samtidigt som de vill öppna gränserna innebär ett sådant steg en risk för en ny smittvåg.

    Nyligen var turistkorridorer ett alternativ. Förslaget gick ut på att tillåta resande till populära destinationer. Men väl på plats skulle besökarnas kontakter med lokalbefolkningen minimeras. De skulle också få regler för vilka aktiviteter som var tillåtna.

    Nu talas det mycket om resebubblor. Idén går ut på att bara resenärer från länder som betraktas som säkra ska släppas in i bubblan. Och de får bara färdas till andra säkra länder.

    Svenska Dagbladet rapporterade nyligen att Estland, Lettland och Litauen hade öppnat gränserna till varandra:

    Därmed skapades ett slags ”resebubbla” inom EU, inom vilken man kan röra sig helt fritt. Litauens premiärministen Saulius Skvernelis beskrev bubblan som ”en gnutta hopp” om att vardagen kan återgå till det normala. Alla som reser in i bubblan utifrån måste dock sitta i karantän i 14 dagar – även andra EU-medborgare.

    Australien och Nya Zeeland överväger en liknande överenskommelse. Alan Joyce, vd för flygbolaget Qantas, säger enligt Vagabond att en resebubbla på sikt skulle kunna inkludera fler länder:

    Om denna resebubbla visar sig fungera kan en liknande strategi genomföras gentemot länder som har Covid-19 under kontroll.

    En resebubbla har också diskuterats inom Norden. Men där är det smittspridningen i Sverige som har fått grannländerna att tveka. Omni berättar att Maria Ohisalo, inrikesminister i Finland, beskriver situationen i Sverige som oroväckande:

    Därmed ser det inte ut att bli någon nordisk ”resebubbla”, trots att EU-kommissionen i onsdags föreslog att länder kan komma överens om att tillåta fritidsresor om länderna har en liknande smittspridning.

    I den här betydelsen är resebubbla belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Kan du de tolv orden i veckans kviss? Du möter tolv svenska ord av varierande svårighetsgrad. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Ärkenöt är det näst mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Många beskriver det som ett ord som kan användas lite skämtsamt eftersom det både känns en smula gammaldags och förhållandevis milt. En som har adopterat ärkenöt är Johanna:

    Jag gillar ordet ärkenöt för att det är ett härligt kraftuttryck som samtidigt inte kränker på samma sätt som exempelvis ”idiot”. Jag ska använda det oftare i sammanhang där jag talar illa om någon som beter sig ytterst dumdristigt istället för exempelvis rövhatt. Jag ska även se till att barnen använder sig av det eller får höra det från mig.

    Frans är en annan läsare som har fastnat för ärkenöt. Han skriver att han använder ordet då och då – eftersom han själv inte känner så många ärkenötter:

    När jag började ögna igenom listan med ord i behov av särskild omsorg föll jag nästan omedelbart för ”ärkenöt”. Jag behövde inte ens fortsätta leta. Detta är mitt ord, kände jag direkt. Bortsett från att jag är väldigt förtjust i själva ordet – en härlig kombination av förolämpning och ”rar” tillsägelse enligt mig – så har jag råkat på det i diverse olika sammanhang. Första gången jag träffade på ordet var i seriemagasinet Lucky Luke där en av bröderna Dalton ger en annan av bröderna Dalton namnet Ärkenöt som tillmäle med följden att den korkade brodern ”Ärkenöt” faktiskt tror att han heter så hela avsnittet igenom. Vilket ord som användes i originalversionen vet jag tyvärr inte, men det är så träffande att översättaren valde just ”ärkenöt”. Därför har jag själv använt ”ärkenöt” i översättningsarbeten både som en hommage till översättare av den ädla litterära genren ”seriemagasin” och för att det har passat bra. Samt för att jag gillar ordet, förstås.
     
    Det var i höstas som Språktidningen presenterade 1 001 ord som användes så sällan att de riskerade att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Samtidigt uppmanades läsare att adoptera något eller några av de hotade orden. Gensvaret var enormt. Vi fick in tusentals adoptioner. Och det går fortfarande bra att adoptera ord genom att mejla ord från listan och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.
     
    Anders
     
    Foto: Unsplash
     
    0 kommentarer
  • Varför är inlånade svordomar som fuck och shit inte lika laddade i svenskan som i engelskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?

    I det tionde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

     

    0 kommentarer
  • Gensvaret var stort när Språktidningen i höstas presenterade 1 001 ord som användes så sällan att de skulle kunna befinna sig i riskzonen för att strykas ur nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Det i särklass mest adopterade ordet var fåk.

    Fåk hörs främst i sydsvenska dialekter. Ordet är starkt förknippat med oväder på Öland. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen ’yrsnö; snöstorm’ medan Svenska Akademiens ordbok uppger att fåk är ”starkt bygdemålsfärgat” och framför allt används på Öland. En av definitionerna är just ’(öländsk vinter)snöstorm’. Och i skrift används fåk oftast om just öländska förhållanden.

    Tusentals svenskar adopterade favoritord och motiverade sina val. Motiveringarna är ofta fyndiga, nostalgiska och känsloladdade. Under vintern och våren har vi presenterat ett urval av de adopterade orden i Språktidningen. Men det finns så många intressanta och insiktsfulla motiveringar som förtjänar uppmärksamhet. Därför kommer vi att presentera fler adoptioner och motiveringar här på nätet.

    Fåk är först ut. Så här motiverar Lotta sitt val:

    Det finns ingen synonym som kan beskriva fåken. Snabb och kraftfull rundar den Blå Jungfrun och drar in över de öländska kalkstenshällarna.  Ursinnigt river den upp sår i sandbankarna som gränsar Östersjön. Retfullt letar den sig in runt knutarna i oisolerade stugor. Den skapar ljud i kvarglömda väderkvarnar, lägger sig sedan och lurar bakom landborgen för att resa sig över Alvaret och lägga sig tillrätta på de karga markerna. Kanske har den en egen själ, detta vinande vinterväsen, ett hopkok av gammalt och nytt. Avskärmat från fastlandet, bron till trots. Vad ska vi säga när den drar förbi, om det inte finns ord för det.

    Det går fortfarande att adoptera ord. Mejla ditt ord och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    2 kommentarer
  • Den nya sortens hemburgare tillagas inte i det egna köket. I stället körs den ut till hemmet.

    Hemburgare har använts sporadiskt i svenskan åtminstone under de tio senaste åren. Då har ordet syftat på hamburgare som tillagas i det egna hemmet. Under coronautbrottet har en ny typ av hemburgare dykt upp. Nu är det matställen som levererar hemburgare hem till kunderna. Resumé berättar till exempel om en kedja som marknadsför ”den Corona-anpassade Hemburgaren främst via sociala medier”. Västerbottens-Kuriren skriver om hur idén förverkligades:

    Ett omställningsarbete inleddes direkt. Idén på ”hemburgaren” skapades, och en ny betal- och beställningsapp blev till på endast tre veckor.

    Det var sannolikt tyska emigranter som tog med sig maträtten till USA under 1800-talet. Kopplingen till Tyskland och sjöfart över Atlanten gjorde att den började kallas Hamburger, vilket då som nu även betyder ’person från Hamburg’.

    I svenskan används ofta kortformen burgare. Och ham har alltså inget med ’skinka’ att göra. När det talas om olika typer av burgare ersätts ham med ett led som berättar vad det är för typ av burgare, som hemburgare, fiskburgare eller bönburgare. Det här sker trots att ham i sig inte anger någon egenskap hos burgaren.

    Baaam rapporterar att en annan kedja i samband med coronautbrottet tog fram en låda med nyckelingredienserna för att kunderna skulle kunna tillaga burgarna i hemmet:

    Hemburgarlådan fungerar alltså som ett gör-det-själv-kit, och rymmer ingredienser till fyra kompletta burgare.

    Hemburgare är liksom corontän och covidiot ett skämtsamt nyord i coronakrisens spår. Om den blir kvar på menyerna – och kanske därmed även etablerar sig i svenskan – återstår att se.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Nu kan alla som vill hänge sig åt Sveriges rika dialektflora. I slutet av april lanserades Dialektkartan av Institutet för språk och folkminnen. Det är hundratals röstinspelningar från perioden 1935 till 1970 som nu har fått digitalt format. På en Sverigekarta kan man klicka sig runt och lyssna på talare och deras berättelser från landets alla hörn. Och ännu fler dialektprover kommer inom kort att läggas till på Dialektkartan:

    – Redan den 13 maj släpper vi ytterligare hundra dialekter. Det är bland annat redan förberett material från 1970- och 80-tal, som vi nu har fått godkänt av de inspelade talarnas släktingar, säger Lena Wenner (bilden), som är dialektforskare och projektledare för Dialektkartan.

    Myndighetens dialektsamlingar är enorma. Det rör sig om omkring 15 500 grammofonskivor, 18 000 rullband och 9 000 kassetter – sammanlagt cirka 25 000 timmar inspelat tal.

    – De forskare som åkte runt och dammsög Sverige på dialekter i mitten av 1900-talet var främst intresserade av att spela in den äldre befolkningen på landsbygden. De trodde att dialekterna skulle försvinna med dem. Det var en sorts räddningsaktion, säger Lena Wenner.

    Men nu riktas inspelningsapparaturen mot mer samtida tal och yngre befolkning. Även från de större städerna.

    – Nu gör vi mer riktade inspelningar. Vi vill dels fylla ut blinda fläckar på kartan, dels återkomma till de orter där det redan finns inspelningar gjorda. På så sätt kan man höra hur talspråket förändras med tiden på en och samma plats.

    Syftet har också blivit mer pedagogiskt. Lena Wenner vill att skolbarn i alla stadier ska kunna höra hur olika människor talar på olika platser i landet.

    – Dialekter är både förenande och identitetsskapande. Men man anpassar alltid sin dialekt efter situationen. Därför är det bäst att hålla tyst som dialektforskare, skrattar Lena Wenner.

    Maria

    Foto: Joachim Bago

    Är du intresserad av språk? Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    Här hittar du Dialektkartan!

    0 kommentarer
  • En läkare har förutsatts vara en man och en sjuksköterska har förutsatts vara en kvinna. Så har det sett ut i många språkversioner av Googles översättningsverktyg. Nu ska nya algoritmer göra översättningarna mer inkluderande. Det uppger Googles AI-avdelning.

    Googles översättningsverktyg har utvecklats genom maskinöversättning av enorma mängder text. Metoden är inte felfri. Om materialet har en slagsida åt ett visst håll kommer översättningarna att få samma slagsida. Så har det varit med ord som läkare och sjuksköterska. I spanska har exempelvis läkaren förutsatts vara en man och sjuksköterskan en kvinna. Det här har skapat stereotyper som har visat sig även i översättningarna.

    Den som ville översätta engelskans My friend is a doctor – där doctor inte säger något om läkarens kön – till spanska fick till exempel veta att det hette Mi amigo es doctor. Det som var en läkare utan specificerat kön på engelska blev alltså en manlig läkare på spanska genom de maskulina formerna amigo och doctor.

    Nu har Google utvecklat en algoritm som ska känna av den här typen av översättningsproblem. Den som nu vill översätta My friend is a doctor får två förslag: Mi amigo es doctor och Mi amiga es doctora. I översättningen presenteras de som maskulina respektive feminina varianter.

    Den nya tekniken har hittills lanserats för översättningar mellan engelska och spanska, finska, ungerska, persiska samt turkiska. Fler språkversioner är på gång.

    Anders

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Emma Sköldberg får Erik Wellanders pris för sina insatser för svensk språkvård. Hon får priset för ”hennes viktiga, mångsidiga och nydanande arbete inom lexikografi”. Samtidigt tilldelas föreningen Teckenspråkets röst Minoritetsspråkspriset. Och Klarspråkskristallen går till Konsument- och medborgarservice vid Göteborgs stad.

    Språkrådet meddelade i dag vilka som får de priser som brukar delas ut under Språkrådsdagen, en konferens som på grund av coronaviruset covid-19 skjutits upp till nästa år. Klarspråkskristallen går till en myndighet, kommun eller region som använder ett klart och begripligt språk i kommunikationen med medborgarna. I år går alltså priset till Konsument- och medborgarservice vid Göteborgs stad för ”ett brett och gediget klarspråksarbete med medborgarna i fokus” som enligt motiveringen bör fungera som inspiration för andra kommunala verksamheter:

    De håller bland annat en obligatorisk grundutbildning i klarspråk för alla medarbetare och målgruppsanpassade utbildningar för dem som skriver tjänsteutlåtanden och rapporter. De har utvecklat en särskild metod för coachning av skribenter som kommunicerar mycket med medborgare via e-post. Dessutom är klarspråksgranskning en integrerad del av nämndprocessen, för att beslutsunderlagen till politikerna ska bli tydliga och begripliga.

    Minoritetsspråkspriset tilldelas någon som har gjort stora insatser för ett minoritetsspråk – vilket innebär att alla språk utom svenska kan bli aktuella. Årets vinnare är föreningen Teckenspråkets röst:

    Teckenspråkets röst bedriver ett enträget och engagerat arbete för att motverka fördomar om dövas och hörselskadades språkliga villkor och för rätten att tillägna sig och använda det svenska teckenspråket i skola och samhälle.

    Emma Sköldberg (bilden) får Erik Wellanders pris, ett pris som går till en person som på vetenskaplig grund har gjort stora insatser för svensk språkvård. Emma Sköldberg är docent i svenska vid Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om ordböcker och är huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Hon ingår dessutom i redaktionen för Svenska Akademiens ordlista:

    År 2020 tilldelas Emma Sköldberg priset för hennes viktiga, mångsidiga och nydanande arbete inom lexikografi.

    Erik Wellanders pris delas ut av Stiftelsen Erik Wellanders fond. Priset har delats ut sedan 1958.

    Här kan du läsa en artikel av Emma Sköldberg samt kollegorna Kristian Blensenius och Erik Bäckerud om hur ordböcker kan göra användarna till ordforskare.

    Anders

    Foto: Privat

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg