Prenumerera på bloggen
  • Flera dödsfall i menshyddor har uppmärksammats internationellt de senaste månaderna. Det är kvinnor och barn i Nepal som rökförgiftats när de tänt eldar inne i hyddorna.

    I Nepal finns en tradition som kallas chhaupadi. Den går ut på att kvinnor som menstruerar eller nyligen har fött barn betraktas som orena. Därför tvingas de sova i separata hyddor. De får heller inte komma i fysisk kontakt med livsmedel, män, boskap och religiösa föremål under en period.

    Denna sedvänja är numera olaglig. Ändå praktiseras den fortfarande i delar av landet. Kvinnor och barn tvingas under perioder övernatta i menshyddor.

    På nätterna kan det bli mycket kallt i hyddorna. För att inte frysa är det många som gör upp eldar. De senaste månaderna har flera personer rökförgiftats i sömnen. TT berättade i februari i år om en kvinna som nyligen miste livet under en natt i en menshydda:

    En 21-årig kvinna har hittats död i en så kallad menshydda i distriktet Doti i Nepal. Hon hittades i den rökfyllda hyddan i torsdags i morse och misstänks ha kvävts av rökångor.

    I januari rapporterade TT om en liknande händelse där tre personer miste livet:

    En kvinna och hennes två söner har hittats döda i en så kallad menshydda i Nepal. Enligt myndigheterna kvävdes de tre av rökångor efter att de gjort upp eld för att värma sig i den fönsterlösa hyddan.

    I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars i år tog en insändarskribent upp menshyddor i en insändare i Örnsköldsviks Allehanda:

    Kvinnodagen är och har alltid varit på blodigt allvar, vi måste fortsätta prata om vad denna dag faktiskt innebär. Den här dagen finns för att kvinnor världen över lider, vi är vapen i krig, allt sexuellt våld, kvinnor som inte vågar röra sig ute när det är mörkt, kvinnor som sitter i menshyddor och kvinnor som fått sitt liv begränsat av kontrollerande män.

    Menshydda är belagt i svenskan sedan 2013. Användningen har ökat kraftigt under 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset får du en chans att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ordet cringe betyder ’pinsam’, och har lånats in i svenskan från engelskan. Ordet förekom i blygsam omfattning i svenska sammanhang fram till 2017, då det ökade drastiskt – och kom med på Språktidningens och Språkrådets nyordslista.

    Anledningen till denna plötsliga cringe-explosion kan stå att finna i installationen av en viss president på andra sidan Atlanten. Forskare i marknadsföring har konstaterat att olika uttryck för embarrassment, ’pinsamhet’, har ökat med 45 procent i det amerikanska Twitterflödet efter det att Donald Trump intog sitt ämbete 2017. Och eftersom svenskar gärna influeras av amerikanska medier – sociala och andra – är det inte omöjligt att det är därför som cringe har fått ordentligt fäste i svenskan under motsvarande period.

    Kopplingen mellan uttryck för pinsamhet på Twitter och Donald Trump gjordes av forskare från amerikanska Michigan State University och de tyska Universität zu Lübeck och Goethe Universität. Dessa kunde urskilja tidpunkter mellan 2015 och 2017 då folk gav ovanligt mycket utlopp för sina pinsamhetskänslor. Forskarna samlade in inläggen i sin helhet, och gjorde ordmoln av innehållet, för att kolla vilka ord som oftast associerades med bland annat cringe och embarrassment.

    Ett överväldigande resultat var att ökningen av pinsamhetssköljningar på Twitter hängde tätt samman med Donald Trump, precis efter det att han hade kommit till makten.

    I engelskan förekommer cringe i vardagliga sammanhang, såväl som adjektiv, substantiv, verb och utropsord. Cringe är också beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska används dessutom adjektivformen cringeig och verbformen cringea, med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

    Maria

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Inom kort väntas Storbritannien lämna EU. I skrivande stund är det oklart om utträdet som planerat sker den 29 mars eller om det senareläggs. Enligt CNN kommer premiärminister Theresa May begära en kortare frist för att Storbritannien inte ska behöva lämna unionen utan något avtal.

    I Språktidningen 3/2019, som delas ut till prenumeranter under denna vecka och finns i butik i nästa vecka, skriver Mats Almegård om hur engelskans status kan påverkas av brexit. Jean-Claude Juncker, ordförande för Europeiska kommissionen, sade tidigare att språkets ställning i Europa var på väg att försvagas. Senare hävdade han att han bara skämtat.

    De språkvetare som Mats Almegård talat med tror dock inte på några dramatiska förändringar i direkt anslutning till utträdet. Däremot kan olika typer av förändringar ske på längre sikt.

    Hur tror du att engelskans status påverkas av brexit? Kommer språkets ställning att förstärkas, försämras eller förbli oförändrat? Rösta här intill!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”I've had one desire since I was born; to see my body ripped and torn.” Så inleds texten till ”Eaten” på det svenska dödsmetallbandet Bloodbaths album ”Death made flesh”. Men våldsamma texter har inte gjort hårdrockare avtrubbade inför våld.

    I ett projekt studerar forskare i psykologi vid Macquarie university, Australien, bland annat hur musiklyssnare reagerar på texter. I ett försök fick deltagarna lyssna på Bloodbaths ”Eaten” och Pharrell Williams ”Happy”. Den första låten är en fantasi inspirerad av den tyske kannibalen Armin Meiwes och handlar om att bli uppäten levande. Den andra låten utgjorde enligt forskarna den totala motsatsen till den första.

    Samtidigt som deltagarna fick lyssna på ”Eaten” eller ”Happy” fick de också titta på bilder. Forskarna visade olika bilder för deltagarnas vänstra och högra ögon. En bild föreställde något våldsamt – som ett gatuslagsmål – medan en annan kunde föreställa samma plats med promenerande människor. I sådana situationer får i regel den våldsamma bilden mer uppmärksamhet. Skälet är troligen att situationen tolkas som ett potentiellt hot.

    Hårdrockarna i testet tolkade bilderna på samma sätt som de övriga deltagarna. De våldsamma bilderna väckte mer uppmärksamhet – och den ökade enligt samma mönster som hos dem som inte lyssnade på musik med våldsamma texter. Att lyssna på dödsmetall hade alltså inte gjort hårdrockarna avtrubbade inför våld.

    De som inte brukade lyssna på dödsmetall reagerade något starkare på våldsamma bilder när de hade ”Eaten” i hörlurarna. Men för hårdrockarna var det ingen skillnad mellan Bloodbath och Pharrell Williams. Deras reaktioner höll sig på samma nivå.

    Forskarna anser att studien visar att det inte finns något samband mellan låttexter och synen på våld. Därför finns det heller inga skäl att oroa sig för personer som lyssnar på musik med våldsamma texter. Texterna fungerar enligt forskarna som en ventil som ger utlopp för känslor. Dessutom kan de skapa en känsla av styrka.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Unga gör upp om att slåss inför publik. Det kallas att manna. Nu försöker skolor, polis och socialtjänst att få stopp på slagsmålen.

    Tidningen Mitt i rapporterade i förra veckan om hur ett meddelande från polisen till föräldrar i Stockholmsområdet fick stor spridning. Polisen berättade om hur skolungdomar – pojkar i tonårsåldern – gjorde upp om att träffas på en viss plats för att slåss:

    Att manna innebär att en ungdom utmanar en annan till slagsmål. Om utmaningen accepteras bestäms en träff och ungdomarna slåss mot varandra framför publik.

    Syftet med brevet från polisen var att mana till vaksamhet bland föräldrarna. Polisen tror att deltagarna hetsas till att ställa upp. Och de hotas med stryk om de skulle backa ur. Expressen uppger att slagsmålen ofta filmas och publiceras i sociala medier:

    Att det finns en publik verkar vara en viktig del i att ”Manna” någon och vissa filmer som polisen tagit del av visar en ring åskådare runt de som slåss.

    Stockholm Direkt uppmärksammade fenomenet i december förra året:

    Företeelsen som har kommit till polisens, skolans och socialtjänstens kännedom kallas för ”mannas”. En mot en, eller två mot två, bestämmer högstadieelever en tid och plats för att mötas och slåss. Förfrågningarna skickas via sociala medier.

    Som substantiv används främst manning. Sveriges Television berättar att fenomenet sprider sig i Stockholmsområdet:

    Skolelever som gör upp i riggade slagsmål, så kallad ”manning” sprider sig i Stockholmsområdet. Tidigare har problemet varit känt på Södermalm. Nu har slagsmålstrenden upptäckts på fler skolområden, bland annat i Bromma och Vällingby.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Hur gammalt är egentligen språket? Den frågan är i princip omöjlig att svara på. Det enda forskarna är överens om är att talet kom långt före skriften – men när de första språkljuden ljöd över jorden är än så länge höljt i dunkel. Till skillnad från skriften lämnar ju talet inga bestående spår efter sig. Följaktligen kan vi inte heller veta vilka dessa första, skälvande språkljud, eller fonem, var. Men enligt en ny teori uttalade vi f och v betydligt senare än andra språkljud. Och detta har med vår kost att göra!

    Språkforskare från bland annat Schweiz, USA och Singapore har tittat närmare på hur förändringar i människans ansiktsfysionomi och tändernas position har gett upphov till en ny grupp av fonem, så kallade labiodentaler.

    Forskarna inspirerades av lingvisten Charles Hockett, som 1985 noterade att språk som innehöll ljud som f och v oftast återfanns på platser där folk åt mer lättuggad mat. Denna upptäckt ville Damián Blasi, forskare i lingvistik vid Zürichs universitet, och hans forskarkolleger ta vidare genom att simulera det mänskliga bettet, och hur det omformades när människan gick från jägar- och samlarsamhällen till att bruka jorden.

    Forskarna har använt avancerade biomekaniska metoder för få fram olika modeller av ansikts- och bettstrukturer, så som de har förändrats historiskt. Resultatet, som nu publiceras i tidskrifen Science, visade att en liten förändring hos vuxna människor, där tänderna i överkäken sköts framåt en aning, ledde till en ny uppsättning fonem. Den här förändringen var i sin tur ett resultat av nya sätt att framställa föda, till exempel genom att mala mjöl och baka bröd.

    Dessa ”nya” språkljud, som nu återfinns i kanske hälften av världens språk, får vi fram genom att pressa tänderna i överkäken mot underläppen, till exempel just när vi säger f eller v. Och labiodentalerna har ökat dramatiskt under de senaste årtusendena, enligt forskarna, i spåren efter jordbrukets genombrott.

    Våra förfäders överbett har alltså haft en betydlig inverkan på hur språk låter i dag.

    Maria

    Läs mer: Språkprofessor Östen Dahl ger en exposé över de teorier som finns om tiden för talets uppkomst i Språktidningen 3/2016.

    Foto: Pixabay

    0 comment
  • Grammatikdagen närmar sig! Den 22 mars bjuder flera svenska universitet och högskolor in till föredrag om grammatik.

    Göteborgs universitet arrangerar en heldag med föreläsningar om allt från grammatiska fenomen i svenska dialekter till japanska och tyska. Dagen avslutas med ett mingel.

    Luleå tekniska universitet deltar för sjätte året i firandet av Grammatikdagen. Substantivsjuka, retorisk grammatik och satsscheman är några av ämnena för dagen.

    Högskolan Dalarna bjuder på fem snabba föreläsningar under lunchen. På Café Meli i Falun säljs dessutom – dagen till ära – grammatikbakelsen.

    Språkkonsulterna i Stockholm ordnar en föreläsning om grammatik som maktmedel. Den är fullbokad men det går att ställa sig på väntelista.

    Känner du till annat som händer under Grammatikdagen? Kommentera gärna!

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • I Språktidningen 3/2019 möter du författaren och journalisten Magnus Linton. Han ger sina bästa tips för att släppa högtidligheten kring det skrivna ordet men ändå vara kvalitetsmedveten.

    Foto: Linnéa Vesterlund

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg