Prenumerera på bloggen
  • När det låter som att mamma vill bestämma är det mindre troligt att tonårigar gör som hon säger. En vänligare ton är ofta mer framgångsrik. Det visar en studie publicerad i tidskriften Developmental Psychology.

    Brittiska och belgiska forskare i psykologi har undersökt hur tonåringar reagerar på uppmaningar. De frågade drygt tusen 14- och 15-åringar om de skulle följa olika instruktioner från mamma. Det rörde sig bland annat om uppmaningar om att gå till skolan och att göra läxorna.

    Deltagarna fick lyssna till inspelade uppmaningar – men med helt olika tonlägen. Därefter besvarade de frågor om hur de själva hade agerat i motsvarande situation.

    Resultaten visade att en befallande ton hade motsatt effekt. Den minskade viljan att göra som mamma sade. Den befallande tonen förknippades också med olika typer av negativa känslor och emotionell distans.

    En uppmuntrande ton fungerade mycket bättre. Den skapade positiva associationer och förstärkte närheten mellan mamman och tonåringarna.

    Forskarna konstaterar att rösten är ett kraftfullt verktyg. För den som är trött och stressad kan det vara lätt att använda en befallande ton för att något ska bli gjort. Men att i stället försöka hitta en mer uppmuntrande ton kan alltså vara mer framgångsrikt för den som vill få sin vilja fram.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Menskonst behöver inte nödvändigtvis handla om mens. I stället har menskonst under höstens debatt närmast blivit synonymt med konst som utmanar publiken.

    För fem år sedan kom den första debatten om menskonst. Inför utställningen Period pieces i Göteborg sade initiativtagaren Josefin Persdotter i Expressen att hon ville göra det lättare att tala om mens. Bland verken fanns bland annat målningar där mensblod använts:

    Det här är en del i rörelsen mot menstruell tabu och en mainstream idé om att det är skamligt och att man inte får prata om det.

    Hösten 2017 var det ett verk av Liv Strömquist som skapade diskussion. Serien The night garden – som visades i Slussens tunnelbanestation – föreställde kvinnor som hade mens. Aftonbladet skildrade den efterföljande debatten och kritikernas farhågor:

    Upprörda röster målar upp framtidsscenarion där kvinnor kräver att få blöda rakt ut på kontorsgolvet. Menscertifiering buntas ihop med röda skynken som genusflum, virkad menskonst och vulvor i lera.

    Debatten tog ny fart i mars i år när Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor efterlyste en ny typ av feminism. Hon hävdade i en debattartikel i Aftonbladet att dagens feminism borde inrikta sig på att lösa vardagens problem:

    Medan tv-soffornas återkommande feminister diskuterar könsstereotypa Lego-figurer eller menskonst i Stockholms tunnelbana, väntar en lång rad verkliga frågor på att hanteras. Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna. Kvinnors pension är ofta lägre. Här finns betydligt bättre lösningar än standardsvaren om kvoterad föräldraledighet. Vi vill göra pensionssystemet mer flexibelt, så att den som tagit ut mest föräldraledighet kompenseras.

    De senaste veckorna har debatten närmast exploderat. Nyligen beslutade Samstyret i Sölvesborg – där Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna samt Sölvesborg- och Listerpartiet ingår – att på kommunal nivå stoppa inköp av ”utmanande konst”. I offentliga miljöer skulle konsten vara ”klassisk och tidlös”.

    Sverigedemokraten Rolf Hans Berg, som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden, sade i Sveriges Television att han inte tyckte att menskonst hörde hemma i det offentliga rummet. Partiet använder ofta just menskonst för att beskriva en typ av verk som anses utmana vad som är god smak. Menskonst fungerar alltså som ett slags symbol för verk som inte lever upp till partiets syn på vad som bör visas i exempelvis kommunala lokaler:

    Det är klart att om du vill ha ”menskonst” hemma vid matsalsbordet ska du köpa det, men jag tror inte medborgarna uppskattar sådan konst i kommunens ägo.

    Konstkritikern Mårten Arndtzén kommenterade beslutet i Sveriges Radio. Han ansåg att motståndarna till utmanande konst genom menskonst fått ett ”praktiskt skällsord”. Han ansåg dock att det snarare var ”människor som av olika anledningar tycker att mens är lite äckligt eller lite privat” som utmanades än något etablissemang. Han konstaterade också att menskonst trots debatten knappast kunde betraktas som en genre:

    Nu ska det väl sägas att det här begreppet har ett ganska svagt sakinnehåll – menskonst är ingen konstnärlig genre. Men generellt har en lite aktivistisk strävan att sprida goda värderingar blivit ganska vanlig i kultur- och konstsammanhang på senare år. Delvis som en reaktion mot högerpopulismens framgångar. Och kanske är menskonsten, och debatten kring den, en indikation på att det finns en risk där: att man rullar ut en mensröd matta för just de krafter man tror sig bekämpa.

    Menskonst är belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Lena Lind Palickis kurs om inkluderande språk blev snabbt fullbokad. Den som missade det första tillfället får en ny chans torsdagen den 16 januari. Kursen äger rum klockan 13–16 i Sveriges tidskrifters lokaler på Vasagatan 50 i Stockholm.

    Det här är en kurs för dig som vill skriva inkluderane och utan att diskriminera men samtidigt neutralt, opolitiskt – och framför allt begripligt. Hur vi benämner andra människor spelar stor roll i ett demokratiskt samhälle. Men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen diskrimineras är långt ifrån enkelt och självklart.

    Under en halvdag får du genom föreläsningsinslag, övningar och diskussioner bland annat öva på att analysera texter, använda språket så att olika perspektiv kommer fram, resonera om för- och nackdelar med olika benämningar, lära dig om hur språk och diskriminering hänger ihop samt skriva inkluderande och begripligt.

    Kursledare är Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på språkvård och inkluderande språk.

    Här kan du läsa mer om kursen och boka plats.

    Anders

    Foto: Privat

    0 kommentarer
  • Vill du lyssna på rock i din nya rock? Vi människor har nästan aldrig problem med att avgöra vad ett ord betyder i ett visst sammanhang, även om det kan ha mer än en innebörd. Datorerna har däremot haft mycket svårt med detta, till exempel när de ska översätta en text automatiskt eller ta emot ett röstkommando.

    Språkvetaren Luis Nieto Piña har skrivit en avhandling där han presenterar förbättrade semantiska modeller, som gör det möjligt för digitala verktyg att förstå flera innebörder av samma ord. Detta genom att förse datorsystemen med lexikon och andra språkliga resurser.

    Flertydiga – eller ambiguösa – ord har vållat mycket huvudbry för dem som har velat få datorer att greppa mänskligt språk. Många som har använt Google translate har fått sig ett gott skratt, och trovärdigheten kan sänkas rejält för annonsörer och andra som urskillningslöst förlitar sig på automatiska översättningstjänster. En ”tillfällig blus” annonseras till exempel ut på nätet – men det handlar inte om ett plagg som finns under en begränsad tid; en casual blouse är i stället en som är ledig i passformen och lämpar sig för informella sammanhang. 

    Maskinerna har länge rätt väl kunnat sortera in ord i ordklasser – det vill säga avgöra om ett ord är ett substantiv, som rock, eller ett verb, som spela. I viss mån har datorerna också kunnat lära sig vilken grammatisk roll ett ord har i en sats, till exempel om det är subjekt eller objekt. De har kunnat tränas i att se sådant som att jag i jag spelar rock är subjekt och att rock är objekt – och inte vice versa. Men att begripa vad orden egentligen betyder är en annan femma: är rock en musikstil eller ett ytterplagg?

    I de flesta datorsystem som hanterar språk är det avgörande med modeller som kan informera datorn om vad orden betyder, menar Luis Nieto Piña. På så vis kan användarupplevelsen bli bättre och vardagen enklare.

    Läs avhandlingen här!  Och här kan du läsa mer om hur datorer lär sig förstå mänskligt tal.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bokmässan i Göteborg börjar på torsdag – och Språktidningen är på plats hela mässan. Du hittar oss i monter B07:62. Där kan du diskutera innehållet i tidningen och teckna en provprenumeration till mässpris.

    På lördag klockan 15.30 diskuterar Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, och Maria Sjödin, förläggare på förlaget Morfem, aktuella språkfrågor. Samtalet äger rum i monter B05:70. Kika gärna dessutom förbi hos våra syskontidningar Fokus och Modern Psykologi som båda har spännande program under mässhelgen.

    Hoppas att vi ses på Bokmässan!

    Anders

    Foto: Niklas Maupoix

    0 kommentarer
  • Yeet är utropet som på sistone intagit engelskan. Nu har ordet även börjat leta sig in i svenskan.

    Den virala spridningen av yeet i engelskan började 2014 med en populär video på Vine. Yeet har dock fungerat som ett utrop längre än så. Enligt The Daily Dot har ordet använts som en interjektion åtminstone sedan 2008.

    I engelskspråkiga inlägg i sociala medier används yeet i första hand som ett utropsord. Yeet uttrycker glädje, upphetsning, förväntan eller medhåll. Ofta dubbleras ordet för att understryka entusiasmen: yeet yeet! I engelskan används yeet även som verb – bland annat i betydelsen ’kasta med kraft’ – och substantiv.

    Än så länge används yeet uteslutande av unga svenskar i vardagligt och informellt språk på nätet. Det förekommer ofta i sociala medier och chattar – men har till exempel inte letat sig in i svensk press. Ofta används yeet som hashtagg:

    Sommarlovet närmar sig! #yeet

    Beroende på situation skulle yeet kanske kunna ”översättas” med ja, heja, hurra, hoppas eller håller tummarna. Att yeet vinner mark i svenskan illustreras bland annat av att fler söker på nätet efter ordets betydelse – och att Språktidningen får frågor om just yeet.

    Anders

    Foto: Unsplash

    2 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Som vanligt stöter du på en blandning av ord av varierande svårighetsgrad. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Trombocytopeni, klusil, fogsvans.* Dessa ord är så kallade fackord eller termer, alltså ord som förknippas med olika yrkesgrupper och som kan vara svåra att begripa för dem som står utanför. Nu finns en ny ideell förening, Terminologifrämjandet, som vill ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället”.

    Termernas uppgift är ”att på ett precist, snabbt och entydigt sätt förmedla kunskap som är specifik för fackområdet, och deras betydelse är av det skälet ofta snäv”, skriver Eliza Kajanus i artikeln ”Därför är kakan ingen tårta” i Språktidningen 6/2013.

    Redan år 1941 grundades Tekniska nomenklaturcentralen, TNC – en förening som skulle verka för en smidig teknisk terminologi inom offentlig förvaltning.

    Sedan dess har termfloran omkring oss bara fortsatt att växa – särskilt under de senaste årtiondenas snabba tekniska utveckling, med datorer och smarta telefoner. Megapixlar, terabyte och unicode svirrar runt och förvirrar.

    År 2000 ombildades Tekniska nomenklaturcentralen, och bytte namn till Terminologicentrum TNC – ett aktiebolag med statligt bidrag från Näringsdepartementet. Terminologicentrum arbetade bland annat med att samla, analysera och beskriva ett fackområdes begrepp, tydliggöra deras benämningar och upprätta termordlistor. Centrumet höll också föredrag och kurser.

    I slutet av 2018 lades Terminologicentrum ner, och ansvaret för offentlig terminologi förflyttades till statliga Språkrådet. Ungefär samtidigt bildades den nya ideella föreningen Terminologifrämjandet, som vill vara en samlingspunkt för frågor som rör fackspråk – och som har en särskild ambition att lyfta fram yrkesverksamma terminologer, som facköversättare, språkkonsulter, teknikinformatörer och informatiker.

    Den som funderar över och vill diskutera underliga fackuttryck har nu alltså många ställen att vända sig till.

    Maria

    * trombocytopeni har den som har minskat antal trombocyter, blodplättar, i blodet, en klusil är en konsonant som bildas genom att båda läpparna bildar en avspärrning eller förträngning, till exempel b och p, och fogsvans är en typ av handsåg.

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Bara en av nio svenska tonåringar läser dagligen en bok eller en dagstidning. De dagliga läsarna har halverats inom loppet av sex år. Det visar Statens medieråds undersökning Ungar & medier.

    Att läsa böcker eller tidningar på fritiden blir allt mer sällsynt bland svenska tonåringar. Det är 11 procent som dagligen plockar upp en bok eller en tidning. Hälften av tonåringarna läser minst en gång i veckan. En av sex uppger att de aldrig läser på sin fritid.

    Sedan 2012 har andelen dagliga nöjesläsare halverats. Under samma period har nästan samtliga tonåringar fått en egen smartmobil. Och det är nästan samtliga som surfar på nätet och använder sociala medier dagligen.

    I åldersgruppen 9 till 12 år är de regelbundna läsarna fler. Här svarar 22 procent att de läser en tidning eller en bok varje dag. Men även här sjunker intresset för att läsa jämfört med tidigare undersökningar.

    Det är 3 procent av tonåringarna som dagligen lyssnar på ljudböcker och 6 procent av barnen i åldern 9 till 12 år. Men majoriteten lyssnar aldrig på ljudböcker.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg