Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Den brittiska dagstidningen The Guardian skriver om en boomande dejtingtrend. Trenden kallas thunberging, och handlar om att berätta om sitt klimatengagemang i nätdejtandet, vilket uppenbarligen blir allt vanligare. Och siffrorna talar sitt tydliga språk: med hela 240 procent har ordet thunberging ökat under de senaste två åren. Men vad vi ska kalla fenomenet på svenska? Ofta sägs ju svenskar vara dåliga på att framhäva sin personliga och nationella förträfflighet.

    Kanske kan i chosefri äktsvensk enkelhet kalla det klimatragga? Alternativt gregga eller gragga? De två senare orden har fördelen att de visserligen inkluderar och ”kreddar” Greta, men detta görs diskret, precis enligt den blygsamma skrytprincip som ofta förknippas med vårt land. Lagom ska vara lagom, mellanmjölk säljer bäst.

    Senast en (o)lagom svensk gav upphov till ett verb på ett annat språk var 2012. Då var det Zlatan som trängde ur rutan. Verbet zlatanera uppstod under den store Malmösonens karriär i den parisiska superklubben PSG. Där brukade Zlatan dominera matcherna storstilat. Detta genererade det franska zlataner, med den svenska motsvarigheten zlatanera, något som innebär att ’klara något med kraft’ och ’att dominera’, ett beteende som fortfarande fungerar – nu i Milano – men som tyvärr står sig allt sämre som staty utanför Malmö stadion.

    Greta och Zlatan, två världsberömda svenskar som det finns all anledning att vara stolt över, precis som att Sverige fortsätter att ha ett högt globalt anseende, enligt en färsk undersökning av Svenska Institutet. Från zlatanera till thunbergera går en stolthetens och kärlekens rosenröda tråd. Frågan är bara hur väl Greta och Zlatan överensstämmer med föreställningen om att svenskar är så väldigt lagom.

    Erik Cardelús är lektor i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

    Läs mer om thunberging i The Guardian.

    Zlatanera är en så kallad eponym – ett ord bildat efter personnamn. Här kan du läsa mer om eponymer i Språktidningen.

    Och här finns studien från Svenska institutet – om bilden av Sverige utomlands.

    Foto: Wikipedia och Istockphoto

     

    0 kommentarer
  • Språkvården i Sverige talar inte längre om vad som är ful och fin svenska. I stället är det funktionalitet som är språkvårdens ledstjärna. I det åttonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, om hur det estetiska argumentet har förändrats med tiden.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    0 kommentarer
  • Alla vill de värna det svenska språket. Ändå hamnar språkpoliser och språkvårdare ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? I Språktidningen 3/2020, som börjar delas ut till prenumeranter den 16 mars, skriver Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i språket och olika attityder till hur svenskan ska vårdas.

    Dessutom:

    I Oatlys retorik blir havredryck ett ideologiskt val

    Vi presenterar svenskans mest adopterade ord

    Sara Lövestam om ett pronomen som kan gå en på nerverna

    Därför har döva barn lättare att lära sig stava

    Annika Norlin gör dialekt till politik

    0 kommentarer
  • Den som ägnar sig åt swattning försöker få polis att storma en annan persons bostad. Nu har trenden kommit till Sverige.

    Swebliss – som heter Emma i förnamn – har 200 000 följare på Twitch och 140 000 följare på Youtube. På Twitch strömmar Swebliss när hon spelar datorspel. Nyligen utsattes hon för swattning, ett fenomen som i svenskan även skrivs swatting.

    I Aftonbladet berättar Swebliss att någon nyligen kapade hennes mobilnummer. Nummerkaparen skickade sms till grannarna där det stod att hon hölls som gisslan i sin egen lägenhet. Flera grannar larmade polisen som ryckte ut och tog sig in i bostaden.

    Hon var dock inte hemma när polisen gick in i lägenheten utan strömmade från en annan plats. Hon säger att flera andra kvinnliga strömmare i Sverige har utsatts för swattning:

    Flera hade fått liknande sms och polisen har kommit hem till dem. Nu är det alltså en trend i Sverige att streamers, främst kvinnliga, blir utsatta för ”swatting”. Det är samma man som attackerar alla och jag hoppas polisen tar detta på allvar och kan få tag på honom så detta helvetet slutar.

    I bland annat USA har swattning förekommit i flera år. Gärningspersonens förhoppning är att få se hur polisen bryter sig in i direktsändning. Så blev det alltså inte för den som larmade om Swebliss eftersom hon den här gången inte strömmade från hemmet.

    Sveriges Television rapporterar att flera fall av swattning har polisanmälts den senaste tiden. I Sverige har ännu ingen skadats i samband med polisens ingripanden efter larm om swattning. I USA har dock en man skjutits ihjäl efter ett falsklarm:

    Flera fall av misstänkt ”swatting” har ägt rum i Sverige den senaste tiden. Det är när en person falskeligen larmar polisen om att ett allvarligt brott begås i en bostad, samtidigt som någon livestreamar därifrån, bara för att få se polisen ta sig in i bostaden.

    Swattning har lånats in från engelskans swatting. Ordet är bildat till SWAT, en bokstavsförkortning för special weapons and tactics, en enhet inom polisen som fungerar som insatsstyrka.

    Anders

    Foto: Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du som vanligt tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Genom åren har det gjorts många försök att lansera ett skiljetecken som markerar ironi. Men nu är det många som i stället använder smilisar eller emojier för att signalera ironi. De brukar dock inte förekomma i mer formella texter.

    I en krönika i Expressen skriver Cecilia Hagen att hon ibland har svårt att uppfatta när en skribent är ironisk. Hon konstaterar att det är många som har efterlyst ett sätt att uttrycka ironi:

    Redan Stig Ahlgren, en sylvass skribent som fanns i min ungdom, hävdade att det borde finnas särskilda tecken att markera ironi i en text med. Det kan han ha haft rätt i. Fast har man markerat något som ironi så är det ju inte möjligt att sedan hävda att man inte alls var ironisk utan menade ordagrant det man skrev.

    Försöken har varit många. Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, har intresserat sig just för skiljetecken. Hon skriver i Nyfiken grå att de första ironitecknen lanserades för flera hundra år sedan:

    Ett tidigt förslag på ironimarkör finns i en essä från 1668 skriven av engelsmannen John Wilkins. Han tyckte att ett uppochnedvänt utropstecken skulle ge de rätta signalerna. Och 1841 introducerade den belgiske mångsysslaren Marcellin Jobard, i en spalt i en av sina tidningar, en ironimarkör som mest ser ut som en liten stiliserad julgran. Ingetdera tecknet fick något större genomslag.

    Siv Strömquist berättar att smilisar och emojier i dag används i den här funktionen. Men Språkrådet skriver att de sällan förekommer i mer formella texter:

    Känslor passar inte i alla texter. Man får som alltid utgå från vem som ska läsa och i vilket sammanhang. I privata meddelanden är figurerna mycket vanliga, men i externa mejl är det inte lika självklart att de platsar. I mer formella sammanhang, till exempel i myndighetstext, är emojier och smilisar mycket sällsynta.

    Behövs det ett skiljetecken som markerar ironi? Eller går det lika bra med smilisar och emojier? Rösta här intill!

    Anders

    Foto: Pixabay

    14 kommentarer
  • Det 95 år gamla förbudet mot att ta släktnamn är på väg att skrotas på Island. I ett utkast till ny namnlag föreslår justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir en rad förändringar. Hon vill även slopa kravet på att förnamn ska kunna böjas i genitiv och att namn måste följa isländska stavningsnormer.

    De senaste åren har den isländska namnlagen ständigt ifrågasatts. Kritiken har ofta riktats mot Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör vilka för- och mellannamn som ska tillåtas. Nämnden har länge varit hotad av nedläggning. De politiska förslagen om att skrota nämnden har dock strandat bland annat på grund av flera nyval och ministerskiften.

    Nu föreslår justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att Mannanafnanefnd läggs ner. Hon föreslår också en avsevärd liberalisering av dagens namnskick. En ny namnlag är ett sätt att minska statens inflytande – och därmed också att värna privatlivets helgd.

    I utkastet beskriver hon de föreslagna förändringarna som en konsekvens av dagens attityder till den befintliga namnlagen. De är också en anpassning till ett mer mångkulturellt samhälle.

    Sedan 1925 har det inte varit tillåtet att ta upp nya släktnamn. Det förbudet vill Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir riva upp. Hädanefter ska alltså en familj kunna ha ett gemensamt efternamn. I dag är det inte tillåtet. I stället används – med undantag för några få gamla släktnamn som får gå i arv – patronymikon och metronymikon, namn bildade till faderns respektive moderns förnamn. Sigurbjörnsdóttir berättar till exempel att Áslaug Arnas pappa heter Sigurbjörn.

    En rad andra krav ska också skrotas. Förnamn behöver inte längre kunna böjas i genitiv och det behöver inte heller finnas hävd för dem i det isländska språket. Kravet på att namn ska följa isländska stavningsnormer försvinner liksom förbudet mot namn som på något sätt är oförenligt med det isländska språksystemet. Dessutom får personer som har fyllt 15 år självbestämmanderätt i namnfrågor.

    Även i fortsättningen ska dock alla namn skrivas med inledande stor bokstav. Namn får heller inte vara till men för bäraren.

    Utkastet presenterades i går. Remisstiden löper ut den 5 mars. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir väntas lägga fram ett färdigt förslag i alltinget, den isländska riksdagen, före sommaren.

    Anders

    Foto: Unsplash

    2 kommentarer
  • De mystiska omständigheterna kring Edgar Allan Poes död pekar inte mot självmord. I de sista texterna han skrev fanns inga tecken på att han skulle vara suicidal. Det fastslår forskare i psykologi i en studie publicerad i Journal of Affective Disorders.

    Den 3 oktober 1849 omhändertas Edgar Allan Poe när han irrar omkring på gatorna i Baltimore. Författaren yrar, bär en annan persons kläder och är i akut behov av hjälp. Han förs till ett sjukhus där han avlider fyra dagar senare. Han sägs ha upprepat namnet Reynolds gång på gång. Och de sista orden han uttalar ska ha varit Herre, hjälp min arma själ.

    Dödsorsaken förblir en gåta. Men en vanlig teori är att han ska ha dött i sviterna av ett självmordsförsök. Han hade tidigare – av misstag – nästan dött efter en överdos av laudanum.

    Två forskare i psykologi har studerat 309 brev, 49 dikter och 63 noveller i jakten på ledtrådar till dödsorsaken. De inriktade sig på fem drag som är typiska för personer som är deprimerade och suicidala. De studerade ökat bruk av personliga pronomen i första person singular (som I och me), ökat bruk av ord för negativa känslor (som angry och sad), ökat bruk av ord för kognitiva processer (som think och understand), minskat bruk av positiva ord för känslor (som happy och good) och minskat bruk av pronomen i första person plural (som we och us).

    Det här mönstret fanns till exempel i texter som Edgar Allan Poe skrev i samband med hustrun Virginia Clemm Poes bortgång. En hel del i texterna tyder också på att han periodvis var deprimerad.

    Men analysen av texterna ger inget stöd för teorin om att han skulle ha försökt ta sitt liv. Just de här fem dragen är typiska för personer som är deprimerade och suicidala. Ingen sådan utveckling fanns dock i de texter som Edgar Allan Poe skrev under sista levnadsåret.

    Forskarna tror alltså att dödsorsaken var något annat än självmord. Men den verkliga orsaken förblir en gåta.

    Här kan du läsa mer om hur det vi skriver och säger kan berätta om hur vi mår.

    Anders

    0 kommentarer
  • En samtalsextremist tror på samtalet som en väg till ökad förståelse. Och själva extremismen består i att personer med ibland mycket kontroversiella åsikter bjuds in som gäster.

    Samtalsextremist är belagt i svenskan sedan 2018. Länge användes ordet främst av och om poddaren Navid Modiri. Han skriver på Twitter om hur han snappade upp det:

    Storyn bakom ordet ”samtalsextremist” kommer från att jag blev kallad det som en förolämpning för ett tag sedan på Twitter och valde att äga det istället för att göra en rolig grej av det.

    I att äga ordet ingår bland annat försäljning av tygkassar med trycket samtalsextremist. Flera av Navid Modiris gäster är kontroversiella. Där märks till exempel personer som har dömts för hets mot folkgrupp och andra brott. I vissa fall rör det sig om gäster vars åsikter har gjort att de hamnat ute i kylan och inte längre bjuds in till de traditionella medierna. Det som gör honom till en självutnämnd extremist är alltså att han låter dem komma till tals.

    Numera används ordet inte enbart om Navid Modiri. I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage att han gärna skulle bli samtalsextremist:

    Det innebär att man i stället för att ta avstånd från människor med djupt tvivelaktiga åsikter väljer att prata med dem. I och för sig är jag inte särskilt intresserad av vad mina meningsmotståndare har att säga, men jag är sugen på något som samtalsextremisterna har: enormt stöd i sociala medier och skyhöga lyssnarsiffror. Genom att bli samtalsextremist hoppas jag kunna ge min podcast ”Hemma hos Strage” en skjuts och även locka mecenater till mitt Patreon­konto (crowdfunding tycks gynna samtalsextremister).

    En annan som ibland kallas samtalsextremist är teaterregissören Stina Oscarson. Även hon har bjudit in kontroversiella gäster – som fascister och Förintelseförnekare. I Svenska Dagbladet skriver Tove Lifvendahl om ett möte med henne:

    Stina Oscarson berättar att hon alltid har talat just med sådana som tänker annorlunda än hon själv gör, men numera blir hon utsatt för hot och hat från andra för att hon gör det. Somliga säger upp bekantskapen och kallar henne samtalsextremist.

    Samtalsextremisterna uppskattas inte av alla. Tor Gasslander, chefredaktör för socialistiska Flamman, hävdar att de skapar en plattform åt högerextremister:

    De har god hjälp av diverse debattsugna nyttiga idioter, från den anständigare högerns partiledare, via välmenande journalister och ända ut till underhållningsindustrins självutnämnda ”samtalsextremist”.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg