Det är dags för ett nytt rättstavningskviss! I kvisset möter du tio ord som ibland skapar problem. Din uppgift är att stava dem korrekt enligt Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!
Hög frånvaro och inställda lektioner under coronapandemin kan leda till att elever inte får de kunskaper de behöver. Fenomenet kallas undervisningsskuld.
Distansundervisning på gymnasiet, lektioner inställda på grund av coronasmittade lärare och hög frånvaro är bara några av konsekvenserna av coronapandemin. Inom skolan är det många som oroar sig för att elever inte får den utbildning som de behöver och har rätt till. Åtskilliga befarar dessutom att eleverna ska lämna skolan med kunskapsluckor.
I Göteborgs-Posten skriver lärarna Annika Buregård Eklund och Annika Hansson om hur pandemin har påverkat gymnasieskolan:
De erfarenheter vi har från vårens undervisning visar att distansundervisning på det sätt som ”vanliga gymnasier” kan tillhandahålla omöjligt kan kompensera den fysiska undervisningen. Det skapas alltså en utbildningsskuld. Om man jämför en utbildningsskuld med andra så kallade ”skulder” som vår pandemi skapar; vårdskuld, ”BNP-skuld”, långtidsarbetslöshet, etcetera, är utbildningsskulden svårare upptäcka eftersom de allvarliga konsekvenserna visar sig senare, genom att till exempel ge försämrade framtidsmöjligheter för våra ungdomar.
Dagens Samhälle skriver att regeringen ger särskilda anslag till skolan just för att täppa till kunskapsluckor:
Skolan får 1,7 nya riktade miljarder, dels för att hantera pandemins utbildningsskuld, dels till läxhjälp, lovskola och skolor i särskilt utsatta områden.
Undervisningsskuld är belagt i svenskan sedan 2006. Användningen har ökat kraftigt under 2020. Ordet används även allmänt om utbildningsbrister som inte har orsakats just av coronapandemin.
I Språktidningens kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.
I Språktidningens hundrade nummer utsåg över 100 experter de 100 största språkhändelserna i Sverige sedan 1900. Vann gjorde du-reformen, som slog igenom kring 1967, med snittbetyget 4,69 på en femgradig skala.
I det senaste avsnittet av vår podd diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson du-reformens betydelse, det nya niandet och resultatet i omröstningen.
Snuva kan vara ett symtom på coronasmitta. Men föräldrar och lärare har ibland olika syn på när ett barn ska stanna hemma. I vissa fall får lärare agera snorpolis.
Nästäppa och snuva är enligt Folkhälsomyndigheten ganska vanliga symtom på sjukdomen covid-19 hos barn. Om symtomen går över snabbt bör barnet ändå stanna hemma i två dagar. Men samma symtom kan förstås vara en förkylning.
Men lärare och föräldrar kan ha olika uppfattning om när ett barn bör stanna hemma. Vissa lärare hamnar i konflikt med föräldrar som anser att barnen inte är så snuviga att de inte ska vara i skolan. I tidningen Förskolan skriver Eva Lindström om en typ av diskussioner som blivit allt vanligare under coronapandemin:
Jag är lärare, inte snorpolis, jag utbildar barn, inte vuxna. Jag har inte större ansvar i denna pandemi än någon annan. Vi har alla samma rekommendationer att följa.
En snorpolis är alltså en lärare som tvingas bedöma om barnen är sjuka eller inte. Åsa Sätterström, ordförande för Lärarförbundet i Örebro, berättar i Nerikes Allehanda om samtalen med föräldrar som inte är övertygade om att just deras barn bör vara hemma:
Ska vi vara ”snorpoliser”? Det är inte vårt jobb, men samtidigt vill vi inte ha sjuka barn. Föräldrarna måste förstå att det är inte för att vara elak som man gör det här utan för att Folkhälsomyndighetens riktlinjer är till för att följas, säger Åsa Sätterström.
I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat de korrekta betydelserna från Svenska Akademiens ordlista.
Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1967?
I det nya av snittet av Språktidningens podd samtalar Anders Svensson med språkforskaren Lena Lind Palicki om duande, det nya niandet och omröstningen om Sveriges 100 största språkhändelser.
– Du-reformen handlade inte bara om ett nytt tilltal. Duandet var en symbol för en större förändring där språket gick hand i hand med en strävan mot ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Skiftet till du-tilltal är starkt förknippat med Bror Rexed. När han 1967 började som generaldirektör på Medicinalstyrelsen meddelade han att han tänkte lägga bort titlarna med personalen.
– Bror Rexed blev i efterhand du-reformens galjonsfigur. Men i arbetarklassen och bland ungdomar var duandet redan utbrett. Du-tilltalet passade också in i en tidsanda där många flyttade till städerna och vi blev mer anonyma för varandra, säger Anders Svensson.
Tvåa i Språktidningens omröstning är starten för Radiotjänsts sändningar 1925.
– Radion bidrog starkt till att vi fick en rikssvensk talspråksnorm. Språket i radio formade en standard som uppfattades som neutral, säger Anders Svensson.
1906 års stavningsreform röstades fram till den tredje viktigaste händelsen. Då slopades stavningen med dt av t-ljudet – vilket medförde att rödt blev rött. Den andra nyheten var att f, fv och hv skrotades som stavning för v-ljudet. Haf blev hav, hafva blev hava och hvad blev vad.
– Reformen var ett politiskt beslut som fick draghjälp av Selma Lagerlöfs roman Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Eftersom den blev läsebok i folkskolan skolades eleverna in i den nya stavningen, berättar Anders Svensson.
Språktidningens lista över de 100 största språkhändelserna i Sverige sedan 1900 har röstats fram av över 100 experter – bland annat forskare och språkvårdare. Listan publiceras i Språktidningen 8/2020 som är Språktidningens hundrade nummer sedan starten 2007.
Här är de tio största språkhändelserna:
1. Du-reformen (1967)
2. Radiotjänsts sändningar börjar (1925)
3. Stavningsreformen (1906)
4. Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946)
5. Nämnden för svensk språkvård grundas (1944)
6. TT slopar verbens pluralformer (1945)
7. Sverige får nationella minoritetsspråk (2000)
8. Svenska blir huvudspråk i Sverige (2009)
9. Erik Wellander utkommer med Riktig svenska (1939)
10. Svenskundervisning för invandrare, sfi, blir en del av skolan (1994)
I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? De rätta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!
Över 100 forskare och andra experter har röstat! I Språktidningens hundrade nummer listar vi de 100 viktigaste språkhändelserna i Sverige sedan 1900. Vinnaren gjorde inte bara revolution i språket. Den summerar också utvecklingen i det svenska samhället sedan förra sekelskiftet.
Plus:
Sara Lövestam om att bli tjenis med coronan
Så påverkas svenskan av undervisning på andra språk
Anders ”Ankan” Johansson hittar belöningen i rätt ord
Språkmelodin hjälper oss att visa känslor
Olle Josephson om småordens stilistik
Språktidningen 8/2020 börjar delas ut till prenumeranter 2 november. I butik 10 november.
Att ta personligt ansvar för något viktigt.
(Agera, även om man till en början inte vet vad eller hur man ska göra. Våga gå emot strömmen. Tro på sig själv och sin magkänsla. Förlita sig på att alla kan påverka. Motsats till att sitta passiv och overksam).
Det som nu sker med "pandemin" där folk blir av med sin försörjning, sociala kontakter utarmas pga helt onödigt isolering vilket ger stor psykisk ohälsa, små och stora företag går i konkurs, restauranger får klappa igen, besöksförbud införs på särskilda boenden vilket innebär dubbelt lidande etc etc är en OLAGLIG åtgärd.
Över 100 forskare och andra experter har röstat! I Språktidningens hundrade nummer listar vi de 100 viktigaste språkhändelserna i Sverige sedan 1900. Vinnaren gjorde inte bara revolution i språket. Den summerar också utvecklingen i det svenska samhället sedan förra sekelskiftet.
