I fredagskvisset får du möjligheten att pröva din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

Här hittar du fler kviss.

Anders

Foto: Pixabay

Allt fler etablerade medier avstår från aprilskämt. Ett skäl som många anger är debatten om fake news, fejkade nyheter. Men aprilskämt kan i själva verket hjälpa till att förstå hur fejkade nyheter är konstruerade.

Språkforskare vid Lancaster university, Storbritannien, har utvecklat ett program som kan identifiera aprilskämt med en träffsäkerhet på 75 procent. Motsvarande siffra för fejkade nyheter är 72 procent.

Forskarna började med att analysera de språkliga dragen i drygt 500 aprilskämt publicerade i engelskspråkiga medier under de senaste fjorton åren. De kunde snart identifiera ett antal drag som var återkommande i många texter där skribenten försöker lura läsaren att något påhittat faktiskt inträffat i verkligheten. Som jämförelsematerial använde de ”riktiga” tidningsartiklar.

Gemensamt för aprilskämt och fejkade nyheter är ett enklare språk som ställer mindre krav på läsaren samtidigt som meningarna är längre. Dessa typer av texter innehåller mer sällan tids- och platsangivelser. Pronomen i första person – i synnerhet we – används flitigt. Detta motsäger enligt forskarna uppfattningen om att lögnare använder färre pronomen i första person.

Men det finns också språkliga drag som inte är gemensamma för fejkade nyheter och aprilskämt. Egennamn – i synnerhet kända politiker som bara nämns med förnamn – är vanligare i fejkade nyheter. Färre skiljetecken, fler stavfel, färre datumangivelser och fler svordomar är också typiskt för fejkade nyheter.

Aprilskämt kännetecknas i stället av många referenser till samtiden och till vagt beskrivna händelser i framtiden. Mer sällsynt är att aprilskämt tar upp sådant som inträffade för en längre tid sedan.

Forskarnas förhoppning är att ytterligare analyser av aprilskämt ska hjälpa till att förstå och identifiera fejkade nyheter. De viktigaste likheterna är enligt forskarna textens komplexitet. Både aprilskämt och fejkade nyheter är ofta korta och lättlästa – och förrädiskt vaga på avgörande punkter.

Anders

Foto: Pixabay

Först var det personnumren som tog slut. Därefter var det registreringsnumren. Nu är även förnamnen på väg att ta slut. Därför börjar nu Riksskatteverket styra namngivningen i Sverige.

Den kanske tydligaste trenden när det gäller namngivning är strävan efter något helt eget. Snart får var tionde nyfödd ett namn eller en stavningsvariant som den är ensam om. Utvecklingen beror på att allt fler betraktar namn som något av ett varumärke. Att vara ensam om ett namn kan kanske göra att fler lägger det på minnet.

Men de möjliga bokstavskombinationerna börjar ta slut. Källor inom Riksskatteverket uppger att det fortfarande finns några få unika namn som innehåller Å, Ä eller Ö kvar. I övrigt är utbudet magert. Det har skapat stor frustration bland föräldrar som vill ge sina barn unika namn.

– I förra veckan föreslog jag Iåaäeö till ett värmländskt föräldrapar som hoppades att den nyfödda skulle få en internationell karriär. De sade att det inte dög åt ett hockeyproffs eller en idolvinnare. Sedan hotade de att crosschecka mig med guitarr och dragharmonika. Därefter slängde de på luren, berättar Gösta Fröding, handläggare på Riksskatteverket.

Den senaste tiden har myndighetens anställda allt oftare utsatts för hotfulla samtal. Det vill myndigheten nu sätta stopp för. Eftersom de unika namnen dessutom börjar ta slut behöver processen bli betydligt smidigare. Föräldrar får helt enkelt namnge barnet efter den eller de som har namnsdag på födelsedagen.

Förändringen träder i kraft i dag. Alla barn som föds i Sverige just i dag får alltså heta Harald eller Hervor eftersom de har namnsdag. I morgon är det Gudmund och Ingemund som gäller. Alla förnamn betraktas numera som könsneutrala.

– Om föräldrar vägrar tilldelas barnet automatiskt den aktuella veckodagen som namn. I dag blir det alltså Måndag för alla som vägrar anpassa sig till de nya reglerna, säger Gösta Fröding.

Samma veckodagsprincip gäller barn som föds på namnsdagsfria dagar som allhelgonadagen, juldagen, nyårsdagen, kyndelsmässodagen och skottdagen.

– En jackpott är Johannes Döparens dag. Vi kommer då att erbjuda Johannes, Döparen och Dag. Och på Marie bebådelsedag blir det Marie för hela slanten, berättar Gösta Fröding.

Även för pojkar?

– Nja, föräldrarna kan ju alltid välja mellan en veckodag också. Men Marie är faktiskt ett ganska vanligt mansnamn i flera länder.

Gösta Fröding har redan talat med många föräldrar som inväntar förändringen. Flera uppger att det begränsade urvalet kommer att minska pressen att hitta originella namn. I stället tror Gösta Fröding att föräldrar kommer att försöka styra födseln till attraktiva veckodagar.

– Tänk bara på Fredag! Det namnet fungerade ju så bra i Robinson Kruse! Och tänk på hur många som kärleksfullt kommer att referera till sina barn som Fredagsmyset och Fredagskänslan. Svenskare än så blir det inte.

Hervor Haraldsson

Foto: Pixabay

Grattis Hatice Zora, som just fått Svenska Akademiens Bernadottestipendium för sin ”banbrytande forskning på det prosodiska området”.

– Prosodi, eller språkmelodi, finns på olika nivåer i språket, bland annat för att särskilja ord som har samma form men olika betydelse, säger Hatice Zora, som är språkvetare med inriktning mot fonetik och neurovetenskap vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

Det svenska ordet tomten kan till exempel både syfta på den figur som dyker upp på julafton och på den avgränsade yta som omger ett hus. Och anden kan både finnas i flaskan och i sjön. Allt beroende på ordton.
Språkmelodin spelar alltså stor roll för att vi ska förstå de ord vi hör. Men prosodi kan också användas för att förmedla känslor.

– Om två människor inte förstår varandras språk, så kan de ändå visa till exempel ilska, sorg eller glädje med hjälp av språkmelodin, säger Hatice Zora.

Prosodin innefattar olika akustiska egenskaper, som längd, tonhöjd, betoning, och tempo. När vi lyssnar på någon annan som talar, flödar denna akustiska information in i hjärnan, där prosodin matchas mot våra mentala lexikon, som innehåller ”minnesspår” av tidigare tal. Och i hjärnan kan de akustiska egenskaperna alltså också kopplas till både språk och känslor.

– Men språket och känslorna tolkas på olika ställen i hjärnan. Språket avkodas i hjärnbarken, den yttre, kortikala delen av hjärnan. Känslorna finns däremot längre in, i den subkortikala delen – under hjärnbarken.

Så när vi hör någon säga ett ord aktiveras både den yttre och den inre delen av hjärnan. Hatice Zora är speciellt intresserad av samspelet mellan dessa två delar; hur vi samtidigt kan uppfatta ett ords språkliga och emotionella betydelse. Hon använder EEG, små elektroder som placeras på skallen, för att undersöka hjärnaktiviteten exakt i det ögonblick som vi hör någon tala.

– EEG har bra tidsupplösning, så man kan se att något händer i hjärnan i realtid. Men man kan inte se var i hjärnan det händer, så därför använder jag också hjärnavbildning, så kallad fMRI. Då får vi bilder där man kan exakt lokalisera aktiviteten, säger Hatice Zora.

Just nu planerar hon för detta projekt, som kan ge goda insikter i hur vår språkliga och känslomässiga förståelse hänger samman. Och Bernadottestipendiet är förstås en sporre i det arbetet.

Maria