Prenumerera på bloggen
  • Är flerbarnsskam en rimligare känsla än flygskam? Det är en debatt som tog fart för några veckor sedan. Och den är tidstypisk på flera sätt.

    Det talas just nu mycket om människans inverkan på klimatet och det personliga klimatavtrycket. Dessutom talas det samtidigt mycket om skam av olika slag. Begreppet flerbarnsskam lanserades i Dagens Nyheter av Hanne Kjöller. Hon skrev att den som enbart ville minska klimatbelastningen snarare borde avstå från att skaffa flera barn än att undvika kött och flygresor:

    Så gärna klimatmål. Gärna en sträng klimatpolitik. Gärna en brutalt hög flyg­skatt. Men bevare mig för klimatdebat­törer som pekar ett föraktfullt indigne­rat darrande finger mot flygresenärer samtidigt som de sätter ännu en unge till världen. Flygskam är bra. Flerbarnsskam är ännu bättre. Ur strikt klimatsynpunkt, alltså.

    Krönikan blev startskottet för en ny infallsvinkel i miljödebatten. I Upsala Nya Tidning kommenterade Jacke Sjödin jämförelsen mellan utsläpp skapade av barn respektive semesterresor:

    Jaha, nu får man skämmas. Igen. Här trodde man att man var en hyggligt miljövänlig själ som åker runt på sin elmoped och knaprar mest vegetarisk kost och aldrig har satt sin fot i Thailand trots 53 år på denna jord. Men icke. Som 5-barnspappa är jag klimatboven nummer ett. Och jag ska känna flerbarnsskam!

    I Hallands Nyheter reflekterade Annika Bergman över flerbarnsskam och andra typer av skam som diskuterats på sistone:

    Den senaste tiden har jag läst om bilskam, flygskam, köttskam, flerbarnsskam och just idag faktiskt om betongskam. Skämmas bör vi. Att känna skam och skuld då och då är sunt, det visar att den sociala kompassen fungerar. Det är hjärnans sätt att uppmärksamma oss på att det är något vi behöver förändra hos oss själva för att passa in i gruppen, annars får vi motta omgivningens förakt. Men skuld- och skampåförande är också effektiva härskartekniker. Det kan få oss att må dåligt faktiskt helt i onödan.

    Ordet flerbarnsskam är belagt i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du möjligheten att pröva din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Vi firar en bemärkelsedag på jobbet. Dagen till ära tronar två prinsesstårtor med rosa marsipanrosor på bordet. Alla skär sig en bit, men rosorna balanserar darrande kvar efter att vi har tagit för oss. Då – plötsligt – sträcker någon ut handen, snappar åt sig en ros och stoppar den  bekymmerslöst i munnen. Blickar utbyts mellan de andra runt bordet. ”Så GÖR man ju bara inte!” lyder det ordlösa utropet.

    I den nyutkomna boken Sånt vi bara gör sätts våra mer eller mindre medvetna (o)vanor i blixtbelysning. Den innehåller 91 korta och lättlästa texter av forskare i bland annat språk, etnologi och folkloristik. Det är både bildande och underhållande läsning – med hög igenkänningsfaktor. I ett kapitel skriver Christian Sjögren, forskare i nordiska språk, om ”språkliga krumelurer som sociala resurser”. Han beskriver de kulturella normerna runt ett fikabord, som när det bara finns en enda kaka kvar på fatet. ”Efter viss tvekan sträcker du dig efter kakan, och när du gör det känner du ett behov av att kommentera din handling. Du frågar inte rakt ut om det går bra att rensa fatet, men du kanske talar lite tystare, rent av mumlar, mest för dig själv – tar väl en liten kaka till här så …

    I en situation som är så markerad som att ta den sista kakan, krävs alltså en ”språklig krumelur” för att den som faller för frestelsen ska kunna behålla sin värdighet. Krumeluren är en avvikelse från det övriga samtalet, och är ”laddad med en specifik funktion”. När vi beter oss på ett potentiellt pinsamt eller ouppfostrat vis, känner vi oss tvungna att kommentera våra handlingar.

    Och – inser jag – det är precis en sådan språklig krumelur som saknas när marsipanrosesnapparen skrider till verket. Det påbjudna beteendet i denna situation är ju att vederbörande först ser sig omkring bland de närvarande, och höviskt frågar om någon annan möjligtvis skulle vilja ha rosen. De tilltalade bör då, lika höviskt, avböja med ett ”Nej, nej, ta den du!” Först när denna språkliga ritual än avslutad är det fritt fram för den hugade att göra processen kort med rosen. (Ifall det är en specifik person som firas, har denna förstås alltid rosföreträde.)

    Egentligen är det fascinerande hur väl förtrogen man är med sådana här sociala, språkliga ritualer. Och detta utan att man har formulerat de omgivande villkoren. När jag läser Sånt vi bara gör, är det som att någon håller en skrattspegel framför mig.

    Maria

    Fotnot: Sånt vi bara gör (2019) är ett samarbete mellan Carlssons bokförlag och Institutet för språk och folkminnen. Texterna är redigerade av Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog och Fredrik Skott.

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Allt fler etablerade medier avstår från aprilskämt. Ett skäl som många anger är debatten om fake news, fejkade nyheter. Men aprilskämt kan i själva verket hjälpa till att förstå hur fejkade nyheter är konstruerade.

    Språkforskare vid Lancaster university, Storbritannien, har utvecklat ett program som kan identifiera aprilskämt med en träffsäkerhet på 75 procent. Motsvarande siffra för fejkade nyheter är 72 procent.

    Forskarna började med att analysera de språkliga dragen i drygt 500 aprilskämt publicerade i engelskspråkiga medier under de senaste fjorton åren. De kunde snart identifiera ett antal drag som var återkommande i många texter där skribenten försöker lura läsaren att något påhittat faktiskt inträffat i verkligheten. Som jämförelsematerial använde de ”riktiga” tidningsartiklar.

    Gemensamt för aprilskämt och fejkade nyheter är ett enklare språk som ställer mindre krav på läsaren samtidigt som meningarna är längre. Dessa typer av texter innehåller mer sällan tids- och platsangivelser. Pronomen i första person – i synnerhet we – används flitigt. Detta motsäger enligt forskarna uppfattningen om att lögnare använder färre pronomen i första person.

    Men det finns också språkliga drag som inte är gemensamma för fejkade nyheter och aprilskämt. Egennamn – i synnerhet kända politiker som bara nämns med förnamn – är vanligare i fejkade nyheter. Färre skiljetecken, fler stavfel, färre datumangivelser och fler svordomar är också typiskt för fejkade nyheter.

    Aprilskämt kännetecknas i stället av många referenser till samtiden och till vagt beskrivna händelser i framtiden. Mer sällsynt är att aprilskämt tar upp sådant som inträffade för en längre tid sedan.

    Forskarnas förhoppning är att ytterligare analyser av aprilskämt ska hjälpa till att förstå och identifiera fejkade nyheter. De viktigaste likheterna är enligt forskarna textens komplexitet. Både aprilskämt och fejkade nyheter är ofta korta och lättlästa – och förrädiskt vaga på avgörande punkter.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den digitala urinvånaren är uppväxt med mobiltelefoner och snabbt internet. Och det kan i sin tur påverka beteenden.

    Kanske befinner säg mänskligheten bara i början av den digitala revolutionen. Men de förändringar som utlösts av digitaliseringen debatteras ständigt. På sistone har diskussionerna bland annat handlat om skärmtid och effekterna av att mer eller mindre vara ständigt uppkopplad.

    Men för den som växer upp mitt i revolutionen blir förändringarna sannolikt inte lika påtagliga. Denna generation kan kallas digitala urinvånare. På engelska talas det om digital natives.

    Dokumentären Parning, som nyligen hade premiär, skildrar hur svenskar födda på 1990-talet dejtar samt ser på kärlek och relationer. Bon berättar om bakgrunden till filmen:

    Regissören Lina Maria Mannheimer såg tendenser hos 90-talister, första generationens digitala urinvånare, som vittnade om att just internets närvaro påverkat sättet de ser på bland annat sexualitet, kärlek och familjebildning. Det intresset växte och blev dokumentären Parning.

    I artikeln talas det även om generation högersvep, vilket syftar på dejtningappen Tinder. Men det finns olika uppfattningar – eller så har de förändrats med tiden – om vilka som är de digitala urinvånarna. Så här skrev Lisbeth Lindeborg 2010 i en debattartikel i Newsmill:

    När det gäller människors förhållande till de de så kallade nya medierna urskiljer vi tre generationer. Den yngsta, generation M (Millennium och multitasking är född mellan 1981 och år 2000. De dessförinnan födda (1965–1980) betecknas som digitala urinvånare (digital natives), vilka är uppvuxna med it men med kännedom om de gamla medierna. Alla generationer födda innan 1965 räknas till de digitala invandrarna (digital immigrants) som först senare gjort sitt inträde i den virtuella världen.

    Två år tidigare intervjuades internetforskaren Jeffrey Cole i Metro. Han försökte då beskriva vilka drag som kännetecknade personer som växt upp med internet:

    Vissa kallar dem för ”digitala urinvånare”. Saker vi tror att de kommer att ta med sig hela livet är möjligheten till inflytande, att inte bära klocka, lusten att flytta medier. Jag tror att de flesta förändringar kommer att hålla i sig.

    Digital urinvånare är belagt i svenskan sedan 2008. Det talas även om nätets infödda och digitalt infödda. I engelskan är digital natives belagt sedan åtminstone 2001. Användningen av digital urinvånare i svenskan har ökat kraftigt under 2019 i samband med uppmärksamheten kring Parning.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Först var det personnumren som tog slut. Därefter var det registreringsnumren. Nu är även förnamnen på väg att ta slut. Därför börjar nu Riksskatteverket styra namngivningen i Sverige.

    Den kanske tydligaste trenden när det gäller namngivning är strävan efter något helt eget. Snart får var tionde nyfödd ett namn eller en stavningsvariant som den är ensam om. Utvecklingen beror på att allt fler betraktar namn som något av ett varumärke. Att vara ensam om ett namn kan kanske göra att fler lägger det på minnet.

    Men de möjliga bokstavskombinationerna börjar ta slut. Källor inom Riksskatteverket uppger att det fortfarande finns några få unika namn som innehåller Å, Ä eller Ö kvar. I övrigt är utbudet magert. Det har skapat stor frustration bland föräldrar som vill ge sina barn unika namn.

    – I förra veckan föreslog jag Iåaäeö till ett värmländskt föräldrapar som hoppades att den nyfödda skulle få en internationell karriär. De sade att det inte dög åt ett hockeyproffs eller en idolvinnare. Sedan hotade de att crosschecka mig med guitarr och dragharmonika. Därefter slängde de på luren, berättar Gösta Fröding, handläggare på Riksskatteverket.

    Den senaste tiden har myndighetens anställda allt oftare utsatts för hotfulla samtal. Det vill myndigheten nu sätta stopp för. Eftersom de unika namnen dessutom börjar ta slut behöver processen bli betydligt smidigare. Föräldrar får helt enkelt namnge barnet efter den eller de som har namnsdag på födelsedagen.

    Förändringen träder i kraft i dag. Alla barn som föds i Sverige just i dag får alltså heta Harald eller Hervor eftersom de har namnsdag. I morgon är det Gudmund och Ingemund som gäller. Alla förnamn betraktas numera som könsneutrala.

    – Om föräldrar vägrar tilldelas barnet automatiskt den aktuella veckodagen som namn. I dag blir det alltså Måndag för alla som vägrar anpassa sig till de nya reglerna, säger Gösta Fröding.

    Samma veckodagsprincip gäller barn som föds på namnsdagsfria dagar som allhelgonadagen, juldagen, nyårsdagen, kyndelsmässodagen och skottdagen.

    – En jackpott är Johannes Döparens dag. Vi kommer då att erbjuda Johannes, Döparen och Dag. Och på Marie bebådelsedag blir det Marie för hela slanten, berättar Gösta Fröding.

    Även för pojkar?

    – Nja, föräldrarna kan ju alltid välja mellan en veckodag också. Men Marie är faktiskt ett ganska vanligt mansnamn i flera länder.

    Gösta Fröding har redan talat med många föräldrar som inväntar förändringen. Flera uppger att det begränsade urvalet kommer att minska pressen att hitta originella namn. I stället tror Gösta Fröding att föräldrar kommer att försöka styra födseln till attraktiva veckodagar.

    – Tänk bara på Fredag! Det namnet fungerade ju så bra i Robinson Kruse! Och tänk på hur många som kärleksfullt kommer att referera till sina barn som Fredagsmyset och Fredagskänslan. Svenskare än så blir det inte.

    Hervor Haraldsson

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Grattis Hatice Zora, som just fått Svenska Akademiens Bernadottestipendium för sin ”banbrytande forskning på det prosodiska området”.

    Prosodi, eller språkmelodi, finns på olika nivåer i språket, bland annat för att särskilja ord som har samma form men olika betydelse, säger Hatice Zora, som är språkvetare med inriktning mot fonetik och neurovetenskap vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

    Det svenska ordet tomten kan till exempel både syfta på den figur som dyker upp på julafton och på den avgränsade yta som omger ett hus. Och anden kan både finnas i flaskan och i sjön. Allt beroende på ordton.
    Språkmelodin spelar alltså stor roll för att vi ska förstå de ord vi hör. Men prosodi kan också användas för att förmedla känslor.

    – Om två människor inte förstår varandras språk, så kan de ändå visa till exempel ilska, sorg eller glädje med hjälp av språkmelodin, säger Hatice Zora.

    Prosodin innefattar olika akustiska egenskaper, som längd, tonhöjd, betoning, och tempo. När vi lyssnar på någon annan som talar, flödar denna akustiska information in i hjärnan, där prosodin matchas mot våra mentala lexikon, som innehåller ”minnesspår” av tidigare tal. Och i hjärnan kan de akustiska egenskaperna alltså också kopplas till både språk och känslor.

    – Men språket och känslorna tolkas på olika ställen i hjärnan. Språket avkodas i hjärnbarken, den yttre, kortikala delen av hjärnan. Känslorna finns däremot längre in, i den subkortikala delen – under hjärnbarken.

    Så när vi hör någon säga ett ord aktiveras både den yttre och den inre delen av hjärnan. Hatice Zora är speciellt intresserad av samspelet mellan dessa två delar; hur vi samtidigt kan uppfatta ett ords språkliga och emotionella betydelse. Hon använder EEG, små elektroder som placeras på skallen, för att undersöka hjärnaktiviteten exakt i det ögonblick som vi hör någon tala.

    – EEG har bra tidsupplösning, så man kan se att något händer i hjärnan i realtid. Men man kan inte se var i hjärnan det händer, så därför använder jag också hjärnavbildning, så kallad fMRI. Då får vi bilder där man kan exakt lokalisera aktiviteten, säger Hatice Zora.

    Just nu planerar hon för detta projekt, som kan ge goda insikter i hur vår språkliga och känslomässiga förståelse hänger samman. Och Bernadottestipendiet är förstås en sporre i det arbetet.

    Maria

    0 kommentarer
  • Det är ingen skillnad i kvaliteten på analyserna. Men det är skillnad på hur analyserna får finansmarknaden i USA att reagera. Och det är analytiker med namn som förknippas med Mellanöstern som tas på mindre allvar.

    Det är fyra forskare i olika ekonomiska ämnen som har studerat hur den amerikanska finansmarknaden svarar på börsanalyser. I studien ingår totalt 762 780 analyser signerade 5 516 olika analytiker mellan 1996 och 2014. Bland analytikerna fanns 3 983 olika efternamn representerade.

    Forskarna har identifierat efternamn som anses vara typiska för olika språk, som tyska, franska och arabiska. De hittade ingen koppling mellan efternamnen och analysernas kvalitet. Däremot fanns det alltså en stark koppling mellan efternamnen och marknadens reaktion.

    Efter terrordåden mot USA den 11 september 2001 var det allt färre som tog notis om analyser från analytiker med efternamn som uppfattades som förknippade med Mellanöstern. Förklaringen var enligt forskarna att namnens förmodade ursprung urholkade trovärdigheten i analyserna.

    En liknande – men inte riktigt lika stark – utveckling noterades i samband med USA:s invasion av Irak. Både Tyskland och Frankrike motsatte sig invasionen. Efter det beslutet sjönk trovärdigheten i börsanalyser signerade personer med efternamn som betraktades som tyska eller franska.

    Studien är publicerad i tidskriften Journal of Accounting and Economics.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Språkforum närmar sig! Vi vill gärna fylla Hilton Slussen i Stockholm torsdagen den 11 april och ger dig nu chansen att boka biljett till sista minuten-pris. Använd rabattkoden sistaminuten i kassan för 20 procents rabatt på ordinarie pris. Erbjudandet gäller till och med den 3 april. Välkommen!

    Anders

    0 comment

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg