Fåk är det ord som har adopterats i särklass flest gånger i den kampanj som Språktidningen lanserade i höstas. Fåk används nästan bara om de snöstormar som under vintrarna förvandlar det öppna landskapet på Öland till en vit och ogenomtränglig vägg.

– Alla som har adopterat fåk berättar själva om starka kopplingar till Öland. Fåken är kanske inte älskad av alla, men det är uppenbart att ordet ligger ölänningarna varmt om hjärtat, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Det var i november 2019 som Språktidningen listade 1 001 ord som numera används så sällan att de riskerar att strykas ur nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Samtidigt uppmanades läsarna att adoptera sina favoriter. Gensvaret var stort. 607 av dessa ord har adopterats av minst en person.

– Det är säkerligen ett tecken i tiden att zigenarkapell är ett av de 394 ord som ingen ännu har adopterat. Allt fler är medvetna om att zigenare betraktas som nedsättande, säger Anders Svensson.

Bland de mest adopterade orden finns fler dialektord. Där märks finlandssvenskans dynvar, ’örngott’, och åpen, ’som själviskt tar för sig av något’, som är vanligast i västsvenska dialekter.

– Många har starka känslor för dialektord. De kanske påminner om barndomen och uppväxten. Men de kan också vara en viktig del i den egna identiteten. Många finlandssvenskar anser till exempel att det vore en oerhörd förlust att börja använda örngott i stället för dynvar.

Populära är också förhållandevis milda och lite lätt omoderna förolämpningar som ärkenöt, ’mycket dum person’, drul, ’drummel’, och åkerspöke, ett ord som betyder ’fågelskrämma’ men som också kan användas för att kommentera en persons utseende.

Här är de tio mest adopterade orden i svenskan:
1. Fåk
2. Ärkenöt
3. Åkerspöke
4. Whiskygrogg
5. Dynvar
6. Åpen
7. Allrakäresta
8. Hugsvala
9. Pappenheimare
10. Drul

Den som vill adoptera ett ord kan fortfarande skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Kontaktperson:

Anders Svensson

0768-68 58 24

anders@spraktidningen.se

Att hälsa på andra sätt än att skaka hand eller att kramas är ett råd för att bromsa spridningen av coronaviruset covid-19. En nytt sätt att hälsa är coronahälsning.

Handskakningens symbolik är så stor att den gång på gång blir föremål för politisk debatt. Inför riksdagsvalet 2018 sade statsminister Stefan Löfven enligt Expressen att det var en fråga ”om respekt och värderingar” att skaka hand. Stefan Löfven ansåg såväl som Miljöpartiets Gustav Fridolin, Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och Moderaternas Ulf Kristersson att en man som av religiösa skäl vägrade att skaka hand med en kvinna kunde nekas anställning.

Men den pandemi som nu drar över världen har skapat nya sätt att hälsa. Det finns flera varianter av coronahälsningar. Det gemensamma för de olika varianterna är att de ersätter handskakningar. Svenska Dagbladet berättar om en hälsning som nu används i Israel:

Premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut med direktiv på en presskonferens i början av månaden: skaka inte hand, utan hälsa på indiskt vis. Sedan dess har en ny coronahälsning växt fram. Nästan alla hälsar nu i stället genom att nudda varandras armbågar, om alls.

Nyheter 24 skriver om en annan variant. I rubriken talas det om coronahälsning, men i artikeln används substantivet lufthälsning och verbet lufthälsa:

Hashtagen "sluta skaka hand" sprider sig nu globalt – som en konsekvens av coronaviruset. Det nya är att lufthälsa med varandra.

Anders

Illustration: Pixabay

Människan har en unik förmåga att skilja tal från musik. Dessa två ljudtyper har varsitt specialdesignat neuralt nätverk, som finns i varsin hjärnhalva. Nätverken reagerar på olika särdrag i den akustiska strukturen.

Forskare i neurovetenskap och psykologi har testat hur vi separerar ord från melodier. De har satt ihop 100 unika a capella-stycken, där de har kombinerat tio sånger med tio talade meningar. Ljudskapelserna har de kunnat manipulera genom att skruva ner eller upp den akustiska informationen – antingen i talet (temporal domän) eller i sången (melodisk domän).

Testpersonernas taligenkänning försämrades om den temporala informationen skruvades ner – men inte deras uppfattning av sången. Däremot uppfattade de sången, även om den melodiska informationen skruvades ner.

Samtidigt som testpersonerna lyssnade på musiken/talet, skannades deras hjärnor. Då kunde forskarna se en asymmetrisk neurologisk aktivitet. Talet avkodades främst i vänstra hörselbarken, medan melodin avkodades i den högra. Denna asymmetri beror enligt forskarna på de domänspecifika neurologiska nätverken. 

Maria

Foto: Pixabay

Spädbarn som föds i tvåspråkiga hem skiftar fokus både snabbare och oftare än barn i enspråkiga hem. Det tros vara den flerspråkiga miljön som gynnar barnens utveckling. Det skriver brittiska forskare i tidskriften Royal society open science.

Forskare vid Anglia Ruskin university, Storbritannien, har studerat hur snabbt barn i åldern sju till nio månader byter fokus. Det var 102 barn som testades – varav den ena halvan föddes i enspråkiga hem och den andra halvan i tvåspråkiga hem.

Med hjälp av ögonrörelsemätning undersökte de hur barnen reagerade på olika bilder. Barn från tvåspråkiga hem var 33 procent snabbare att reagera när en ny bild dök upp på skärmen. När två bilder visades samtidigt flyttade barnen från tvåspråkiga hem i större utsträckning blicken mellan bilderna.

Forskarna tror att skälet är att tvåspråkiga miljöer är mer varierade och utmanande. Därför ställer de andra krav på barnen. En konsekvens tros alltså vara att de utforskar en större del av omgivningen och att de oftare och snabbare samlar information från olika källor.

I en kommande studie undersöker samma forskare om uppväxten i tvåspråkiga hem gynnar barn längre fram i utvecklingen – till exempel när de lär sig att läsa.

Anders

Foto: Pixabay