Prenumerera på bloggen
  • Svenska universitet ska vara internationellt attraktiva – men verksamheten ska bedrivas på svenska. Här uppstår en krock, noterar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, och Tom S. Karlsson, lektor vid Förvaltningshögskolan.

    I år är det tio år sedan Sverige fick sin första språklag. Den fastslår bland annat att all myndighetsutövning ska ske på svenska – också den som äger rum inom högre utbildning. Susanna Karlsson och Tom S. Karlsson har plöjt 21 språkpolitiska dokument som publicerats på universitet och högskolor runt om i Sverige. I alla dokument står det helt klart vilket språk som ska användas i mötesprotokoll och liknande: svenska. Detta rimmar både med traditionen och med språklagen från 2009.

    Däremot skiljer sig riktlinjerna när det gäller vilka språk som får talas på mötena där man ska fatta beslut. Vissa lärosäten menar att svenska är det enda tänkbara språket. Men svenska universitet har också ett internationaliseringsuppdrag – de förväntas locka till sig forskare och medarbetare utanför Sverige. Om man då håller fast vid svenskan som enda språk, kan det hindra somliga från att delta fullt ut i verksamheten. Därför tillåter en del universitet att möten får hållas på engelska. Men detta undantag gör det svårt att formulera en generell språkpolicy för alla svenska universitet och högskolor.

    En lösning skulle vara att införa en tillgänglig och attraktiv språkutbildning för internationellt rekryterade, menar Susanna Karlsson. En annan vore att låta universiteten vara undantagna från språklagens och förvaltningstraditionens krav på svenska. Men det alternativet verkar svårt att få igenom.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • En människa är en mer givande samtalspartner än en robot. Skälet är att kommunikation med en annan människa kan aktivera hjärnans belöningssystem.

    Allt mer avancerade robotar gör att vi i olika situationer möter förprogrammerade samtalspartner. I Språktidningen 2/2019 berättade Marie Alpman om hur ett svenskt företag under nästa år planerar att låta en robot intervjua jobbsökande. För företagen kan förändringarna minska personalkostnaderna. Men de kan inte räkna med att alla som får tala med en robot i stället för en människa blir lika nöjda.

    Franska forskare har studerat hur personer reagerar på robotar som samtalspartner. De har använt sig av funktionell magnetresonanstomografi, fMRT, för att undersöka hur hjärnan svarar på både robotar och människor. Slutsatsen är att en mänsklig samtalspartner resulterar i ökad aktivitet i amygdala, basala ganglierna och hypotalamus.

    Både amygdala och basala ganglierna är viktiga för hjärnans belöningssystem. Och hypotalamus har en avgörande roll i produktionen av oxytocin, ett hormon som har inverkan på bland annat sociala beteenden.

    Även om robotar kan ge lika bra svar som en mänsklig samtalspartner så har de alltså inte förmågan att skapa samma känslor av välbefinnande. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ikigai gör att det känns meningsfullt att gå upp ur sängen och ta sig an en ny dag. Detta japanska fenomen har de två senaste åren uppmärksammats allt mer i Sverige.

    Invånarna på den japanska ön Okinawa lever inte bara ovanligt länge. De beskrivs också som ovanligt lyckliga. Några av de faktorer som brukar pekas ut är hälsosam kost, starka band mellan människor, regelbunden motion – och ikigai.

    Ikigai är upplevelsen av att ha något att leva för. Vad som är ikigai är unikt för varje människa. I ikigai förenas passion för en viss sak med känslan av att agera i enlighet med ens värderingar. Dessutom beskrivs ikigai som något livslångt. Ikigai har alltså ingen pensionsålder.

    De två senaste åren har det talats mer om ikigai i Sverige. Ordet är dock belagt i svenskan åtminstone sedan 2011. Så här beskrivs mentaliteten på Okinawa i Allas:

    För dessa öbor existerar ingen pensionering då de gärna vill fortsätta att arbeta – förutsatt att de har ett arbete de trivs med och att de har förmågan att klara av det. När de hittat sin ikigai har de också funnit en målsättning med livet och kan göra något meningsfullt för sig själv och andra vilket skapar tillfredsställelse.

    Dagens Nyheter skriver att den som vill hitta sin ikigai behöver kunna besvara fyra frågor:

    Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ”meningen med att finnas till”.

    Fenomenet har de senaste åren uppmärksammats inte bara i Sverige, utan även i en rad andra länder.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset stöter du på tolv svenska ord. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • På vissa arbetsplatser jobbar man bara halvdag på skärtorsdagen. Tanken med detta är kanske att alla förvärvsarbetande häxor ska kunna förbereda färden till Blåkulla. För i dag behöver man varken hymla om sin häxidentitet eller om vart man ämnar ta vägen.

    Annat var det förr, särskilt under tiden för häxprocesserna från 1400-talet till 1600-talet. Då fick namnet Blåkulla till exempel inte uttalas högt, och ersattes därför av ett så kallat noanamn. Det är ett namn som används i stället för ett annat, som på grund av folktro anses farligt eller skadligt att nämna – ett tabubelagt namn. Skulle man råka säga Blåkulla kunde de djävulsförbundna häxorna dyka upp ur intet och utöva sin magi.

    Enligt Institutet för språk och folkminnen var det Jöran Sahlgren (1884–1971), grundaren av den moderna svenska ortnamnsforskningen, som myntade termen noanamn för de här neutrala omskrivningarna. Det polynesiska ordet noa uttrycker motsatsen till tabu.

    Men numera tar minsta påskkärring Blåkulla i sin mun. Men vart häxorna egentligen ska styra kvasten är omtvistat. Blå jungfrun i Kalmarsund är ett hett tips. Öns ursprungliga namn är Blaakulla, ett namn som är känt sedan 1400-talets början. År 1507 benämns ön parallellt även Jonffrwn, ’Jungfrun’, som ett noanamn. Dessa båda namn har med tiden blandats samman, och i dag kallas ön för Blå Jungfrun.

    Far försiktigt!

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktidningen 4/2019 börjar delas ut till prenumeranter den 6 maj. Här är lite om innehållet!

    Orden som får barnen att lystra

    Namnam, vov och brum! Så låter det ofta när vuxna talar med spädbarn.
    Ljudhärmande ord fångar inte bara barns intresse. De gör dessutom
    språket lättare att lära.

    Dessutom:

    Nu kan du bli din egen ordforskare på nätet

    Forskare löser stamningens gåta

    Leonardo da Vincis spegelskrift är fortfarande ett mysterium

    I Sydafrika styr vita valet av språk

    Sara Lövestam: Därför är det så svårt att förklara ordet så

    0 kommentarer
  • Dubbeltydigheten gör Granatgatan till ett olämpligt namn på en ny gata i Tynnered i Göteborg. Därför föreslår fastighetskontoret en namnändring till Zirkongatan.

    Redan 2012 klubbades Granatgatan tillsammans med Ametistgatan och Onyxgatan som nya gatunamn i området runt Opaltorget i Göteborg. Men sedan dess har stadsdelen Tynnered hamnat på polisens lista över särskilt utsatta områden. Kommunen arbetar nu för att öka tryggheten i området.

    Att gator i området skulle namnges efter ädelstenar beslutades redan på 1960-talet. Men det är just Granatgatan som har fått fastighetskontoret att fundera. I ett beredningsförslag beskrivs namnet som ”direkt olämpligt i ett område med den problematik som finns vid Opaltorget”. Granatgatan riskerar att ge en ”negativ association” och det anses därför vara befogat att byta ”till något mindre dubbeltydigt”.

    Namnet Granatgatan finns ännu inte på några skyltar. Därför är en ändring förhållandevis enkel att genomföra.

    Fastighetskontorets förslag är Zirkongatan. Zirkon är en ädelsten som finns bland annat i ett pegmatitbrott i närheten. Zirkongatan passar också in bland övriga namn i området.

    Namnberedningen har inga invändningar mot förslaget. Den går på fastighetskontorets linje och föreslår att kulturnämnden avregistrerar Granatgatan och att det nya namnet blir Zirkongatan.

    Anders

    Foto: Eva Ekeblad/Wikimedia Commons

    0 comment
  • Påsk är för många en högtid där sill är ett givet inslag. Men en växande skara äter i stället svill eller aubergill.

    Allt fler svenskar väljer helt eller delvis bort animaliska livsmedel. Många försöker på olika sätt återskapa traditionella favoriträtter för att ändå kunna fira högtider på ungefär samma sätt som tidigare. Något som veganiseras i allt större utsträckning är sill.

    Aubergine och svamp får ofta fungera som ”sill” i olika typer av inläggningar. Det talas då ibland om aubergill och svill, teleskopord bildade till aubergine respektive svamp och sill.

    Inför förra julen intervjuades Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, av TT angående nya julmatstrender. Han sade att utvecklingen där allt fler valde bort animaliska livsmedel också gjorde avtryck på julbordet:

    Han berättar att man gärna tvistar till de klassiska maträtterna, och gör gröna alternativ som exempelvis svill (sill på svamp), ärtprotein och vegoprinskorvar.

    Svill är ett varumärke som en svensk tillverkare använder för inläggningar av shiitakesvamp. Men ordet används också i allmänspråket just för svampinläggningar. Samma fenomen kallas även svampsill. I december förra året bjöd Stadsbiblioteket i Malmö via Instagram in till en workshop:

    Louise Dahl, ekologisk kock, medgrundare av klimatmat.se och utbildare i klimatsmart mat på miljöförvaltningen Malmö stad, håller en workshop där du får lära dig göra din egenkryddade växtbaserade sill – svill!

    Aubergine är också ett vanligt alternativ till sill. Den kallas då ibland aubergill – men oftare auberginesill. Ölandsbladet berättar om hur kokboksförfattarna Karin Olsson och Erik Cardfeldt utvecklar olika växtbaserade recept till julbordet:

    Griljerad julrot och dillgravad pumpa. Majrovscarpaccio och skagenröra med avokado och tofu. Där finns också aubergill, en inlagd aubergine som tillsammans med olika såser kan ersätta sillen.

    Aubergill är belagt i svenskan sedan 2011 och svill sedan 2017.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset får du möjligheten att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Över 200 personer samlas i dag på Språktidningens årliga konferens Språkforum. I år har vi bjudit in bland andra Al Pitcher, Athena Farrokhzad, Patrik Lundberg, Lena Lind Palicki och Ola Karlsson. Om du inte är på plats kan du följa dagen via våra sociala medier: Facebook, Twitter och Instagram. Du kan också hålla utkik efter hashtaggen #språkforum.

    Hela dagen filmas av UR och sänds i efterhand i Kunskapskanalen. Föredragen läggs också upp på UR Play. Det brukar dröja fem till sex veckor innan de dyker upp i tablån.

    Hoppas att vi ses! Antingen på Hilton Slussen i Stockholm i dag eller i efterhand genom UR:s sändningar!

    Anders

    2 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg