Prenumerera på bloggen
  • Att Neekerisaari (Negerön) i östra Finland är nedsättande räcker inte. En journalistförening i norra Karelen får därför inte byta namn på sin rekreationsö. Det fastslår Institutet för de inhemska språken, rapporterar Hufvudstadsbladet.

    Åtminstone sedan 1970-talet ska en ö i kommunen Libelits ha kallats Neekerisaari. Namnet är enligt Hufvudstadsbladet bildat till lehtineekeri, ’tidningsneger’, en nedsättande benämning på journalister, och saari, ’ö’. Ön ägs av en journalistförening och används för rekreation. Vid senaste årsmötet klubbades enligt Hufvudstadsbladet ett namnbyte till Uutiseksi, ’nyhet’.

    Institutet för de inhemska språken säger dock nej till namnbytet. Att ett namn är stötande är inte skäl nog för en ändring. Det formella beslutet tas visserligen av Lantmäteriverket – men myndigheten godkänner i regel bara namnbyten efter rekommendation från Institutet för de inhemska språken.

    Neekerisaari hade inte föreslagits som namn i dag. Men Institutet för de inhemska språken vill alltså inte riva upp ett etablerat namn. Enligt myndigheten ska sådana namn ses som barn av sin tid. Frågan är också om kraven på ett språkbruk som inte är nedsättande även ska gälla ortnamn, skriver Hufvudstadsbladet.

    Robin Harms, specialkunnig på Diskrimineringsombudsmannens byrå, säger i Hufvudstadsbladet att just det här ortnamnet är särskilt problematiskt eftersom myndigheter är skyldiga att praktisera likabehandling:

    Det är inte acceptabelt att använda neger. ... Vi kommer att vända oss till Kotus [Institutet för de inhemska språken] och Lantmäteriverket för att höra dem och se till att de har sina likabehandlingsprocesser i skick på alla plan.

    I Sverige har det tidigare i år beslutats om att byta namn på Negerbyn och Negerskallelandet just eftersom de var nedsättande.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 comment
  • Zonknäckeri är konsten att lyckas odla något på en plats där det inte egentligen borde vara möjligt. Det som ska knäckas är klimatzoner.

    Klimatet har en avgörande inverkan på vilka växter som kan odlas på en plats. På nordliga breddgrader – som i Sverige – kan det vara knepigt att odla växter som trivs bäst betydligt längre söderut. Men den som har riktigt gröna fingrar kan också ha knep för att lyckas ändå.

    Sverige har varm- och kalltempererat klimat samt polarklimat. Den som ägnar sig åt zonknäckeri behöver skapa ett annat mikroklimat, alltså andra förutsättningar inom ett visst område. Jessica Tyreskog berättar i Vetlanda-Posten hur hon tänker lyckas med sitt zonknäckeri:

    Ett bra läge i trädgården, bra jord och skydd under vintern samt täckning med gräsklipp är min plan.

    I Länstidningen Östersund skriver Jessica Lidenfeldt om hur hon i en skyddad sluttning planterat både fruktträd och bärbuskar som egentligen behöver ett lite varmare klimat:

    Zonknäckeri – vissa kallar det mikroklimat, gör det möjligt att odla känsligare växter än vad man annars hade kunnat. Ett viktigt redskap att ta till då man önskar en något större variation på växterna i trädgården.

    Zonknäckeri är belagt i svenskan sedan 2007. Ordet har sedan dess använts sporadiskt i pressen men blivit vanligare på senare år.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss testar du din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Ditt uppdrag är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna till de korrekta svarsalternativen från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    2 kommentarer
  • Efter sju sorger, åtta bedrövelser och en lång period av ovisshet har nu de två Nobelprisen i litteratur tillkännagivits. Trots att de senaste åren har solkat Svenska Akademiens rykte, känns det nog för många som en liten upprättelse – i alla fall för litteraturen i sig – att priset återigen delas ut, även om man kan diskutera om det skulle vara ett eller två pris. Men visst vill vi hylla skönlitteraturen och läsningen? Jo, det är alla rörande överens om – i teorin. Praktiken talar ett annat språk.

    Skolverkets förslag om en förändrad kursplan i historia, där antiken skulle strykas, har nu dragits tillbaka. Men ett annat förslag till ändrad kursplan har flugit under radarn. I Skolverkets reviderade förslag för i ämnet svenska, åk 7-9, ska formuleringen ”lyrik, dramatik, sagor och myter” strykas, berättar läraren Filippa Mannerheim på sin blogg. ”I stället ska dessa genrer rymmas inom formuleringen ’Skönlitteraturens huvudgenrer samt några undergenrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.’” Skillnaden i formulering är viktig, poängterar Dagens Nyheters Jonas Thente, som ofta får förfrågningar på elevläsning från lärare. Det som efterfrågas är korta och lättlästa texter med mycket specifik inriktning: ”tjejer som mobbas i skolan för att de är långa; unga homosexuella hockeyspelare (…)” Samtalen om skrivandets och läsandets lust uteblir. Filippa Mannerheim kallar det värdegrundslitteratur, full av pekpinnar som fungerar dåligt.

    En annan DN-skribent, Lotta Olsson, tycker att vi borde sluta hyckla – sluta låtsas att vi tycker att det är viktigt att barn läser. ”Barn gör som vuxna gör: de tittar på skärmar för att de vuxna tittar på skärmar, de väljer bort böcker för att vuxna väljer bort böcker.”

    Alfred Nobel specificerade i sitt testamente att Nobelpriset i litteratur skulle gå till den som under det gångna året ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”. Gott så. Frågan är dock hur länge författare ska orka fortsätta producera det utmärktaste i idealisk rigtning, i det fall få eller ingen är intresserad av att ta del av, eller betala, för deras verk.

    Maria

    Fotnot: Polska Olga Tokarczuk får Nobelpriset i litteratur 2018 med motiveringen: ”För en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.” Den österrikiska författaren Peter Handke är årets pristagare med motiveringen: ”För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”

    Foto: I stockphoto

     

    1 kommentarer
  • Påståenden i alfabetisk ordning har större trovärdighet. Skälet är att hjärnan strävar efter att hantera information enligt bekanta mönster. Det hävdar forskare i psykologi i en studie publicerad i Journal of Consumer Psychology.

    Aspen moisturizes skin och Befferil eases pain är några av de påståenden som ansågs ha hög trovärdighet. Lite mindre pålitliga var Vaspen moisturizes skin och Vufferil eases pain. På en sjugradig skala fick de första påståendena i snitt 4,38 poäng medan de senare fick 3,95 poäng.

    Det var 172 vuxna amerikaner som fick ranka trovärdigheten i olika påståenden. Att de gav högre betyg till Aspen moisturizes skin och Befferil eases pain berodde enligt forskarna på att dessa påståenden bestod av ord i alfabetisk ordning. Att Vaspen moisturizes skin och Vufferil eases pain sågs som mindre pålitliga ska ha berott på att orden inte var i alfabetisk ordning. Deltagarna själva kunde inte förklara skillnaderna som föranledde olika betyg.

    Anledningen är att hjärnan föredrar bekanta mönster. Alfabetet är ett sådant mönster. Det är enligt forskarna därför som människor föredrar påståenden där orden kommer i alfabetisk ordning. Påståenden som inte passar in i detta mönster skapar ett slags kognitiv disharmoni och ses därför som mindre trovärdiga.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Till våren är det dags för en ny språkresa till Island! Under resan möter vi författare och språkvetare, utforskar några av landets främsta museer, besöker naturpärlor som Þingvellir, Gullfoss och Geysir och smakar på något av det bästa det isländska köket har att erbjuda. Programmet är fullt av språk, kultur, historia och naturupplevelser.

    Språktidningens läsarresor till Island är mycket uppskattade. Med världens nordligaste huvudstad Reykjavík som bas färdas vi i historiens spår för att lära känna mytomspunna platser från islänningasagornas tid. På plats i Hafnir får vi genom en av landets främsta arkeologer dessutom lära oss om hur nya fynd utmanar bilden av Islands tidiga historia.

    Guide under hela resan är Språktidningens chefredaktör Anders Svensson. Han är en mycket uppskattad reseledare som tidigare har varit bosatt på Island. Nästa års resa är 10 till 15 maj med avgångar från Stockholm och Köpenhamn.

    Läs mer och boka genom Islandia.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • När det är mycket som ska hinnas med i undervisningen talas det om stoffträngsel. Ordet användes flitigt i debatten om förslaget att slopa antiken inom historieämnet.

    Redan 1992 användes stoffträngsel i svensk press för första gången. Sedan dess har ordet synts i medietexter ungefär en gång om året. Det har alltså inte riktigt etablerat sig. Men de senaste veckorna har användningen ökat kraftigt.

    Skolverket meddelade nyligen att antiken skulle strykas från undervisningen i historia. Skälet var stoffträngsel i ämnet – alltså att tiden inte räckte till för allt som skulle hinnas med. Beslutet var en prioritering från myndighetens sida där det i stället skulle läggas större vikt vid efterkrigstiden.

    Beslutet väckte starka reaktioner. Skolverket backade så småningom i frågan. En av dem som protesterade mot planerna var Peter Englund, historiker och ledamot av Svenska Akademien. Han skrev i Dagens Nyheter att beslutet att skrota antiken inte var förenligt med pratet om historieämnets betydelse:

    Timantalet har skurits ned utan att målen nämnvärt förändrats vilket lett till det som på skolbyråkratiska kallas ”stoffträngsel”, och som bland annat med nödvändighet fört till en kraftigt ökad abstraktionsgrad – ju mindre tid som avsätts till ämnet desto svårare blir det att begripliggöra.

    Läraren Nicklas Mörk skrev i Skolvärlden att beslutet att slopa antiken illustrerade ett djupare problem:

    Men det finns fortfarande en stoffträngsel i SO-ämnena som behöver åtgärdas. Ett förslag för att lösa det är att göra en förändring i timplanen där Skolverket omfördelar tid antingen mellan SO-ämnena eller från exempelvis elevens val till historia.

    Stoffträngsel har länge använts främst internt inom Skolverket och andra myndigheter. Debatten om antiken gjorde att ordet plötsligt började synas och höras mer i allmänspråket.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Vi blir allt snabbare på att tumma fram text på våra mobiler. Skillnaden i skrivhastighet minskar också stadigt mellan dem som skriver på fysiska tangentbord och dem som skriver på mobilskärmar. Snabbast på mobilskrivning är 10–19-åringarna.

    Finska, brittiska och schweiziska forskare har utfört det största snabbskrivartestet hittills, med över 37 000 deltagare. Dessa har fått visa hur flinka skribenter de är, både på tangentbordet och på mobilskärmen. De som använde tummarna för att skriva på skärmen kom upp i 38 ord per minut i snitt, viket bara är 25 procent långsammare än de som gjorde motsvarande test, med ett eller flera fingrar, på ett vanligt tangentbord. På ett sådant kan man i teorin komma upp i cirka 100 ord per minut. Men i själva verket är det få som kommer upp i den hastigheten; de flesta når i dag runt 35–65 ord per minut.  

    Forskarna förutspår att vi kommer att bli allt mindre skickliga på att hantera ett fysiskt tangentbord. Dessutom utvecklas ”smarta tekniker”, som autokorrektion av text, i allt raskare takt. Detta gör att det i sinom tid inte kommer att vara någon skillnad i hur snabbt vi skriver på de olika digitala enheterna.

    Den snabbaste mobila tvåtumshastigheten i testet var hela 85 ord per minut. En avgörande faktor för hur snabbt deltagarna kunde skriva på mobilen var om de använde ett finger eller två tummar för att skriva. De som använde tummarna kom upp i ansenligt högre hastigheter än enfingerskribenterna. Att slå på autokorrektionen av ord snabbade också upp textproduktionen, medan den funktion som föreslog ord under skrivandet inte hade någon sådan effekt.

    Här kan du själv testa din skrivhastighet!

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att uppmana någon att återvända till hemlandet är inte längre tillåtet. Det är heller inte tillåtet att kräva att någon ska tala engelska. Dessutom är det numera förbjudet att använda illegal alien när syftet är nedsättande. Det är några av nyheterna i riktlinjer som klubbats i New York City.

    Den som bryter mot det nya regelverket riskerar böter på upp till 25 000 dollar. Det har tagits fram av stadens kommission för mänskliga rättigheter. Reglerna gäller bland annat arbetsgivare, hyresvärdar samt hotell och andra övernattningsställen.

    Kommissionen beskriver New York som en av världens mest språkrika städer. En dryg tredjedel av invånarna är födda utomlands. Och var sjätte invånare är inte amerikansk medborgare. Därför anser kommissionen att det är viktigt att det finns tydliga regler för att motverka diskriminering.

    Flera av punkterna i de nya riktlinjerna handlar om språk. Det är inte längre tillåtet att uppmana någon som talar ett annat språk än engelska att byta till engelska eller att ”återvända till ditt hemland”. Och det är heller inte tillåtet att försöka förhindra någon att tala ett annat språk än engelska med hänvisning till att språkvalet kan störa andra personer.

    Dessutom är det nu förbjudet att använda illegal alien – ett begrepp som används om en person som saknar amerikanskt medborgarskap men som utan tillstånd ändå uppehåller sig i USA – när syftet är att kränka, förnedra eller trakassera. I regelverket finns också ett uttryckligt förbud mot att diskriminera personer på grund av bristande kunskaper i engelska.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg