Prenumerera på bloggen
  • Vit silkesapa anpassar sina läten efter de artfränder som finns i närheten. Och det är varken miljön eller genetiska faktorer som ligger bakom. Det skriver forskare vid universitetet i Zürich i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    I Brasilien lever vit silkesapa i mindre grupper. Men arten föds också upp i fångenskap och åtskilliga används som försöksdjur. Tidigare forskning visar att det finns små nyansskillnader i lätena mellan olika grupper av vit silkesapa.

    Schweiziska forskare har nu studerat orsaken till skillnaderna. De konstaterar att variationen i lätena inte kan förklaras av miljön eller av genetiska faktorer. I stället har vit silkesapa enligt forskarna något som kan liknas vid dialekter. De anpassar lätena till de artfränder som finns i omgivningen. Det handlar alltså om social inlärning.

    I testet flyttades en grupp under sexton veckor till en plats där det redan fanns andra grupper. Sammansättningen i de olika grupperna ändrades inte. Men de levde så nära varandra att de kunde höra varandras läten.

    Djuren i den grupp som flyttats anpassade sig till de artfränder som fanns runt dem. Trots att de inte hade direktkontakt med några andra grupper förändrades deras läten till att bli mer lika varandra.

    Resultaten innebär enligt forskarna att förändringar i miljön och genetiska faktorer kan uteslutas som orsaker. I ett annat försök upptäckte de vissa förändringar i samband med miljöbyten – men de förändringarna var inte varaktiga. Slutsatsen är att vit silkesapa kan ändra läten efter vilka artfränder som finns i närheten.

    Exakt vad som är syftet till de här förändringarna är oklart. Forskarna tror att de djur som anpassar sina läten kan bli mer attraktiva som partner och skaffar bättre förutsättningar att smälta in i nya sociala sammanhang.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den som har intrycksallergi har svårt att koncentrera sig i stökiga miljöer. Det kan vara allt från lukter till ljud som hämmar koncentrationsförmågan.

    Allt fler skolor väljer att intryckssanera klassrum. I sådana klassrum städas föremål bort som kan distrahera elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Teckningar och annat tas ned från väggarna. Viktig information samlas på ett ställe.

    Intrycksallergi är alltså att ha bristande koncentrationsförmåga i vissa miljöer. När det är svårt att hålla koncentrationen blir det också svårt att hänga med i undervisningen. Tidningen Kollega berättar om en 13-åring som inte längre går i skolan:

    Hon har fått diagnosen atypisk autism. Det kan beskrivas som en typ av intrycksallergi. Hon klarar inte av miljön i skolan, varken ljudnivån eller den sociala biten.

    Att ha på sig keps eller huva, att använda öronproppar eller öronkåpor eller att ha solglaslögon kan enligt Ålandstidningen bidra till att minska problemen eftersom de kan göra det lättare att fokusera på en viss uppgift. Men det är sällan hjälpmedel som är tillåtna i klassrummen. I en insändare i TTELA berättas om kepsförbud i skolor i Trollhättan:

    Flera skolor i kommunen har förbud för elever att ha keps eller huvudbonad på inomhus. Trots att kepsen för många elever är en förutsättning för att klara av att vistas i skolan och tillgodogöra sig undervisningen, detta då många barn har en så kallad ”intrycksallergi”. Genom att bära keps dämpas en del starka synintryck från till exempel lysrör och barnet kan bättre koncentrera sig och får mer energi över att klara både skolarbetet och det sociala samspelet.

    Intrycksallergi är belagt i svenskan sedan 2015. Sedan dess har ordet blivit vanligare.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du som vanligt tolv svenska ord. Och som vanligt stöter du på en blandning av mer och mindre ovanliga ord. Känner du till vad de betyder? Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Sociala förhållanden påverkar barns språkutveckling – i mycket hög grad. Edinburgh university och den brittiska offentliga sjukvården, NHS, har fått ta del av hälso- och språkstatus för över 26 000 barn från skilda sociala miljöer. Statistiken visar att barn som växer upp under tuffa sociala villkor löper hela tre gånger högre risk att utveckla språksvårigheter än andra barn. Forskarna understryker därför vikten av att lyfta fram de sociala faktorer som kan hämma barnens språkliga och kommunikativa färdigheter.

    I Sverige har en het debatt om obligatoriska språkförskolor pågått en tid. I socialt utsatta områden går färre barn i förskolan än i landet som helhet, vilket en granskning utförd av radions Ekoredaktion visar. Dagens Nyheters Erik Helmerson framhåller att små barn inte får lära sig svenska när de hålls hemma från förskolan, och tror att en obligatorisk språkförskola skulle kunna utjämna skillnaderna.

    En av punkterna i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna är också att utreda införandet av en obligatorisk språkförskola. Men det känns som att det är mycket långt kvar innan en sådan skulle kunna öppna i Sverige, där det i dag är helt frivilligt för föräldrar att sätta sina barn i förskolan. Och att just barn med annat modersmål än svenska – och särskilt i socialt utsatta områden – skulle bli belagda med förskoleplikt är inte helt enkelt att föreställa sig i ett demokratiskt samhälle. Ekots granskning ”kan få det att snurra i ett liberalt huvud”, som Erik Helmerson formulerar det.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  •  

    Här är ett nytt avsnitt av Språktidningens podd. Gäst i det här avsnittet är Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet som också är knuten till Institutet för språk och folkminnen. Han är aktuell med boken Göteborgsgrammatik (Morfem). Han samtalar med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om göteborgska och framtiden för svenska dialekter.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ladies and gentlemen och mesdames et messieurs är snart historia hos Air Canada. Flygbolagets anställda ska nu använda tilltal och hälsningar som inkluderar alla passagerare, rapporterar La Presse.

    Kanadensiska medborgare fick tidigare i år möjligheten att ange könet x i sina pass. En rad nordamerikanska flygbolag har också börjat ge kunder möjlighet att välja mellan tre kön i samband med bokning: kvinna, man och x. Nu väljer Air Canada att följa upp regeringens beslut genom att införa könsneutrala hälsningar vid utrop i kabinen.

    Ombord används alltjämt ladies and gentlemen och mesdames et messieurs. De kommer inom kort att ersättas av everybody respektive tout le monde. Några av de nya hälsningsfraserna är bonjour, tout le monde och bonsoir, tout le monde.

    Förändringarna presenteras i ett internt dokument som La Presse har tagit del av. Det framgår inte när de nya hälsningarna ska börja användas. Syftet med förändringen är att inkludera samtliga passagerare.

    Här kan du läsa mer om Air Canadas användning av engelska och franska.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • En termosliga placerar sprängämnen i termosar. De hemmagjorda termosbomberna kan orsaka stor förödelse.

    I december förra året larmades polis och räddningstjänst till ett trapphus i Malmö. I trappen låg en svårt skadad 18-åring. Han hade förlorat en arm och ett öga. Dessutom hade han splitterskador på benen.

    Ett par dagar tidigare hade han köpt en ståltermos i en butik. Termosen fylldes med sprängmedel. Men 18-åringen hann inte undan när han skulle antända bomben.

    Nyligen väcktes åtal mot en termosliga, en grupp som vid flera tillfällen använt sig av termosbomber. De misstänks ha använt sig av bomberna för att driva in skulder och för att hämnas för oförrätter. Kvällsposten berättar att tio personer åtalas för inblandning i sprängdåden:

    Medlemmarna i termosligan misstänks ha försökt driva in skulder genom att placera ut sprängladdningar i termosar vid offrens dörrar.

    Aftonbladet rapporterar att metoden har dykt upp på flera håll i landet – senast i ett dåd i Stockholm:

    Enligt uppgifter till Aftonbladet hittades rester av en termos på platsen. En av polisens teorier är att en så kallad termosbomb användes vid attentatet. Det är inte första gången en termos har använts vid ett sprängattentat. I slutet av september hittade polisen i Gävle flera termosar fyllda med sprängmedel under en husrannsakan. Och polisen i Region syd har nyligen avslöjat en "termosliga" som har åtalats för flera allvarliga sprängattentat i Malmö.

    Ett skäl till att kriminella har börjat använda sig av termosbomber kan vara att termosar kan se till så att temperaturkänsliga sprängmedel förvaras kallt. Det uppges vara särskilt viktigt när det rör sig om hemmagjorda sprängmedel. Dessutom ser det inte misstänkt ut att gå omkring med en termos på allmän plats, skriver Aftonbladet.

    Både termosliga och termosbomb är belagda i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Ditt uppdrag är att lista ut vad de betyder. Som vanligt stöter du på en blandning av ganska vanliga och mer sällsynta ord. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Vårt sätt att tala upprätthåller klasskillnaderna, menar forskare sociologi, beteendevetenskap och psykologi vid Yale university, USA. De har spelat in 20 arbetssökande som svarar på frågor inför en jobbintervju. Därefter har över 274 rekryterare fått lyssna till inspelningarna, utan att träffa personerna i fråga.

    De intervjuade kom från skilda bakgrunder och rekryterarna fick bedöma deras kompetens och lämplighet, ge förslag på rekryteringsbonus och ingångslön samt uppskatta deras sociala status. När forskarna sammanfattade bedömningarna, såg man att de jobbsökande som hade högst social status i genomsnitt också rankades högre av rekryterarna – i alla avseenden – medan de med lägst social status följaktligen hamnade längre ner på listan.

    Resultatet visar att talet är en klassmarkör, som hjälper till att bevara och förstärka de ekonomiska och sociala klasstrukturer som redan finns.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hundvalpsögon är ett effektivt sätt att kommunicera. Och det är ingen slump att hundar använder ögonen för att få sin vilja fram på det här sättet. Egenskapen har utvecklats sedan vargen tämjdes.

    Det finns många teorier om när vargen tämjdes. Dagens hund kan härstamma från vargar som tämjdes av människan för över 30 000 år sedan. Även om tidpunkten är oklar har brittiska och amerikanska forskare identifierat ytterligare en skillnad mellan de två arterna. Hunden har en muskel i ögat som vargen saknar.

    Den här muskeln är förutsättningen för den blick som brukar kallas hundögon eller hundvalpsögon. Det rör sig om en underdånig och vädjande blick riktad mot en människa. Vargen har inte samma förutsättningar att ge samma blick.

    Muskeln har enligt forskarna utvecklats sedan vargen domesticerades. Det skulle till och med kunna vara så att hundar som haft denna egenskap har haft en evolutionär fördel gentemot andra hundar. Människan kan i ett tidigt stadium ha föredragit hundar som tittade mer på dem.

    Hundvalpsögon – när hunden höjer det inre ögonbrynet – tros vara effektiva eftersom ögat framstår som större. Det betyder i sin tur att hundarna framstår som ledsna och sårbara. Därför besvarar människan ofta hundvalpsögon med att ge hunden uppmärksamhet.

    Muskeln är alltså viktig för kommunikationen mellan hund och människa. Och hunden använder den för att ge människan vädjande blickar som ofta resulterar i uppmärksamhet och att den får sin vilja fram.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg