Prenumerera på bloggen
  • Klimatnödläge är ett ord som allt oftare används när det talas om klimatfrågor. Det är också ett tecken på att svenska medier tagit intryck från förändrat språkbruk i utländsk press.

    Tidigare i år införde The Guardian nya skrivregler just för klimatrapporteringen. I stället för att tala om climate change uppmanades medarbetarna att använda climate crisis, climate breakdown eller climate emergency. Chefredaktören Katharine Viner motiverade ändringen med att situationen var för akut för att climate change skulle vara rättvisande.

    Klimatnödläge är belagt i svenskan sedan 2016. Användningen av ordet har ökat dramatiskt sedan i våras. En faktor som spelar in är sannolikt uppmaningar till politiska ledare om att utlysa ett klimatnödläge. Ordet får ytterligare en skjuts under försommaren – vilket pekar på att The Guardian skulle kunna vara en förebild.

    Uppsvinget sammanfaller också med att Expressen inrättar en klimatredaktion. I just Expressen används ofta klimatnödläge. Så här skriver redaktionschefen Magnus Alselind i en krönika inför Almedalen:

    Vi kommer fortsätta göra reportage ute i Sverige istället för att prata om att inte vara i Almedalen. Bland många angelägna ämnen just i Visby kommer vi ta alla tillfällen att konfrontera politiker och makthavare angående deras politik och åtgärder i klimatnödläget.

    ETC är också en tidning som sticker ut genom att ofta tala om klimatnödläge. I en artikel rapporteras om hur svenska kommuner agerar i klimatfrågan:

    På kartan finns just nu 23 kommuner där det diskuteras klimatnödläge. Hur frågan väckts varierar från kommun till kommun. I Stockholm har exempelvis Vänsterpartiet lagt en motion om nödläge medan ett medborgarförslag samlat stort stöd i Göteborg.

    Men vad klimatnödläge egentligen innebär finns det olika åsikter om. I Nya Wermlands-Tidningen skriver Mette Kahlin McVeigh och Mattias Goldmann vid tankesmedjan Fores att beslut om att utlysa klimatnödläge riskerar att bli symbolpolitik om ordet inte fylls med konkret innehåll och verkliga åtgärder:

    Storbritanniens nödläge infördes efter att en parlamentarisk motion från oppositionen bifallits; ett icke-bindande tillkännagivande som inte heller haft någon påverkan på brittisk klimatpolitik. Dagen efter (!) att Kanadas regering utlyst klimatnödläge godkände de en massiv pipeline för ökad produktion av olja från tjärsand, med förvärrad klimatpåverkan som följd. De båda exemplen visar att utlysandet av klimatnödläge är mer av en politiskt ploj istället än den starka politiken klimatfrågan kräver. Vi ser inte heller någon skillnad i klimatagerande mellan städer som utlyst nödläge och de som inte gjort det.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Varje vecka får du en chans att pröva din ordförståelse i Språktidningens fredagskviss. Du möter tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Datorer, läsplattor, mobiler. Alla dessa digitala verktyg kan ge intrycket att vi läser på ett helt annat sätt i dag än vad vi gjorde förr. Men ny forskning visar att det finns många likheter mellan hur läsningen ser ut i dag jämfört med hur den såg ut på 1960-talet.

    – Det verkar inte finnas någon entydig koppling mellan djupläsning och tryckta böcker, säger Mats Dolatkhah, forskningsrådgivare vid Högskolan i Borås, till Forskning.se.

    Han och Anna Lundh, docent vid samma högskola, har tagit del av 223 svensklektioner på olika mellanstadieskolor – filmade på 1960-talet, när den moderna skolan tog form. Filmerna var ett led i ett pedagogiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. En stor skillnad från i dag var förstås att läsningen var styrd av läroboken. Eleverna skulle lära sig att ”skumläsa” och snabbt hitta fakta, även om det handlade om fiktion. Det var inte fråga om att diskutera läsupplevelsen, utan om att hitta enskilda uppgifter i texten.

    I dag finns en föreställning om att barn läser ytligt, utan fokus på övergripande sammanhang, och att detta beror på teknikskiftet. Men när forskarna nu sammanfattar sitt projekt, konstaterar de att mycket faktiskt är sig likt, oavsett om barnen läser digitalt eller i tryckt form. 

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Att Fuct kan uttalas som ett ord som kan väcka anstöt spelar ingen roll. Det fastslår USA:s högsta domstol. Erik Brunetti kan nu registrera Fuct som ett varumärke – och kan också börja ge sig ut på jakt efter pirattillverkade kopior.

    Modeföretaget Fuct grundades i Los Angeles 1990. Under de första åren gjorde sig Fuct ett namn inte minst bland skejtare. När grundaren Erik Brunetti fick frågor om namnet svarade han att Fuct var en bokstavsförkortning för Friends u can’t trust.

    I takt med att Fucts popularitet växte började det också dyka upp piratkopior. Erik Brunetti ansökte 2011 om att få registrera varumärket Fuct. Då stoppades han med hänvisning till varumärkeslagen som säger att omoraliska och anstötliga kan underkännas.

    Sedan dess har kampen om Fuct vandrat steg för steg genom det amerikanska rättssystemet. Nyligen satte USA:s högsta domstol ned foten i frågan. Sex av nio domare ansåg att tolkningen av varumärkeslagen i det här fallet inkräktade på den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Att myndigheter uppfattar ett ord som anstötligt är inte tillräckliga skäl för att blockera en varumärkesregistrering.

    Elena Kagan, en av de domare som gick på Erik Brunettis linje, skrev i domslutet att tanken med namnet var att det skulle uttalas bokstav för bokstav: F-U-C-T. Men hon konstaterade också att den som utläste namnet som ett enda ord knappast var ensam.

    Beslutet innebär att de formella hindren för varumärkesregistreringen är undanröjda. Erik Brunetti kan nu registrera Fuct och därefter ge sig ut på jakt efter piratkopior – samt fortsätta väcka anstöt i godan ro.

    Här kan du läsa domslutet.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • David Lagercrantz, Lena Lind Palicki och Christina Wahldén är några av dem du möter under Lättlästdagen! Språktidningen bjuder i samarbete med Vilja förlag in till en nyttig och lärorik heldag. Lättlästdagen 2019 äger rum fredagen den 8 november på Citykonferensen i Stockholm.

    Lättlästdagen är fylld av intressanta föredrag om språk, läsning och begriplighet. Du möter författare som berättar om sitt skrivande, får ta del av den senaste forskningen om läsning och språkinlärning och bjuds på handfasta tips att ta med in i vardagen. För den som möter läsare med olika behov eller arbetar med personer som har behov av lättläst litteratur bjuder dagen på kompetensutveckling.

    En av årets gäster är David Lagercrantz. Han gav röst åt Zlatan Ibrahimović och snickrar ihop bästsäljare i Stieg Larssons universum. Här möter du honom i ett samtal om att hitta stilen som fängslar och om att skriva för en publik med enorma förväntningar. David Lagercrantz berättar också om sitt engagemang för läsning och om knepen som får ovana läsare att fastna för berättelsen.

    Du möter även språkforskaren Lena Lind Palicki som ger råd för att skriva inkluderande och begripligt, journalisten och författaren Hanna Wallsten som redogör för hur hon bearbetar en text till lättläst, skolbibliotekarien Maria Heimer talar om högläsningens betydelse, författaren Christina Wahldén berättar om hur hon tänker när hon skriver lättläst litteratur, språkvårdaren Gabriella Sandström tipsar om nyttiga grepp för texter som så många som möjligt kan förstå och pedagogikexperten Bo Sundblad beskriver hur läsning och lärande går hand i hand.

    Här hittar du mer information om Lättlästdagen 2019!

    Anders

    0 kommentarer
  • I debatten om faktaresistens, fejkade nyheter och alternativa fakta talas det om behovet av källkritik. Men allt fler talar också om behovet av källtillit – att faktiskt ha förtroende för tillförlitliga källor.

    Vikten av källkritik har uppmärksammats på många olika sätt de senaste åren. Ofta har det i debatten handlat om avsändare som inte strävar efter objektivitet utan i stället medvetet skräddarsyr rapportering för att den ska gå hand i hand med ens egna syften. Det kan till exempel röra sig om missvisande hantering av faktauppgifter och förtigande av relevant kritik.

    Nu är det allt fler som även talar om vikten av källtillit. Här handlar det om att identifiera tillförlitliga och trovärdiga källor – och att våga lita på dem. Sådana källor strävar efter objektivitet och opartiskhet. Om något ändå blir fel korrigeras de felaktiga uppgifterna genom tydliga rättelser.

    I Svenska Dagbladet skriver Anna Careborg om källkritik – såväl ur publikens som ur mediernas perspektiv:

    Men det är krävande att hela tiden ifrågasätta allt vi läser, ser och hör. Här har medier som arbetar med kvalitetsjournalistik ett ansvar. Branschen har generellt varit väldigt dålig på att berätta om hur arbetet går till på en redaktion och hur det kan skilja sig jämfört med andra som på olika sätt arbetar med information. Ett av de viktigaste uppdragen framöver blir att upprätthålla och skapa källtillit. Det ska kunna gå att lita på att redaktionerna gör jobbet – att källor granskas och utvärderas, bland annat med hjälp av de nya verktyg som tas fram för att upptäcka manipulationer.

    Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, tipsar i Sveriges Radio om knep för att hantera information:

    Sen är det även viktigt med källtillit, att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Vi ser idag att människor inte bara tror på det som inte är sant men också förnekar det som man har goda skäl att tro på.

    Källtillit är belagt i svenskan sedan 2018. Källkritik har funnits i svenskan sedan 1889.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Här är ett nytt avsnitt av Språktidningens podd! Gäst i dagens avsnitt är Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola. Hon samtalar med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om debatten om det könsneutrala pronomenet hen och andra diskussioner om jämställt språk.

    I Språktidningen 6/2019, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, skriver Karin Milles om förslaget till ett nytt bokstaveringsalfabet. I podden berättar hon mer om sin syn på det alfabet som används i dag och olika förslag till förändringar.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    Foto: Martin Stenmark

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du chansen att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset har vi valt ut tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Några av dem är lättare och några av dem tror vi är svårare. Betydelserna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg