Prenumerera på bloggen
  • För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

    I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

    – När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

    Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

    Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

     ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.

    ”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”

    ”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

    Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

    – Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

    Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni.

    Du kan läsa artikeln här.

     

    Kontaktperson:

    Lena Lind Palicki

    lektor i svenska vid Stockholms universitet

    lena.lind.palicki@su.se

    0708-12 01 18

    0 kommentarer
  •  

    För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan. I Språktidningen 5/2020, som börjar delas ut till prenumeranter den 15 juni, analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump.

    I det elfte avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Lena Lind Palicki om hur Astrid Lindgren gjorde Pippi Långstrump till en språklig rebell.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

     

     

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset har vi valt ut tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Den som känner sina pappenheimare har koll på sina medmänniskor. Och den kan dessutom vara övertygad om att de har egenskaper som inte är enbart positiva.

    Pappenheimare var det nionde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Det är belagt i svenskan sedan 1859. Pappenheimare är bildat till tyskans Pappenheimer. Gottfried Heinrich zu Pappenheim var en tysk fältherre som hade en framträdande roll under trettioåriga kriget. Han dog 1632 efter att ha träffats av en kanonkula under slaget vid Lützen.

    Under kriget gjorde sig hans ryttare kända för sin tapperhet. En sådan ryttare – som var både modig och pålitlig – kallades alltså Pappenheimer. Då var ordet positivt laddat. Men laddningen har förändrats. I dag används pappenheimare inte sällan nedlåtande om personer som antyds ha negativa egenskaper. Ordet kan också användas neutralt.

    Annika är en av de läsare som har adopterat pappenheimare:

    Tycker att det är ett roligt och nyttigt ord idag när nästan allt flyter och förändring, förnyelse ständigt tar sig nya uttryck. Hur ska man navigera i det okända? Vilka överraskningar väntar runt hörnet? Att då känna sina pappenheimare kan göra tillvaron lite mer stabil.

    Det var i höstas som Språktidningen publicerade en lista med 1 001 ord som i dag används så sällan att de skulle kunna vara på väg ut ur Svenska Akademiens ordlista. Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord genom att mejla en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Målning: Pappenheims död av Hans Makart

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Språkappar kan ge inlärningen en rejäl skjuts på kort tid. Men det är också många som tröttnar och ger upp. Det konstaterar språkforskare vid Michigan state university, USA, i en artikel publicerad i Foreign language annals.

    Allt fler lär sig språk med hjälp av appar. En av de populäraste apparna är Babbel. Nu har amerikanska språkvetare följt 85 engelskspråkiga användare när de under tolv veckor studerade spanska med hjälp av appen.

    Målet var att deltagarna skulle ägna drygt tio minuter om dagen åt studierna. Inte helt oväntat var tiden avgörande för framstegen. Bland de deltagare som ägnade mer tid åt studierna förbättrade tre av fyra sina muntliga färdigheter ett snäpp enligt en amerikansk färdighetsskala. Men även en majoritet av de deltagare som nöjde sig med tio minuter om dagen förbättrade grammatik, ordförråd och muntliga färdigheter.

    Men det var också många som hoppade av. Det var 31 deltagare som slutade använda appen innan det var dags för det avslutande testet. Att en dryg tredjedel gav upp understryker enligt forskarna behovet av att apparna blir bättre på att uppmuntra deltagarna att fortsätta.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Ålderdomligt, bibliskt och högtidligt. Så har verbet hugsvala beskrivits i ordlistor de senaste årtiondena. Hugsvala är det åttonde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

    Hugsvala betyder ’ge tröst och lindring’. I Sverige är det många som förknippar ordet med Bibeln. Men det är också många som förknippar hugsvala med lyrik. En av dessa läsare är Monica:

    Har alltid haft en förkärlek för detta ord sen jag läste en dikt av Johan Olof Wallin där det sista stycket lyder: ”Jag hör hans röst, där aftonvinden susar, där lunden sjunger och där floden brusar. Jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala och mig hugsvala.”

    Trots att hugsvala klassas som ålderdomligt i Svensk ordbok tycker Anna att det är ett ord som ligger i tiden:

    Jag har alltid tyckt att det är ett vackert och tröstande ord. Idag tror jag dessutom att det finns ett stort behov av tröst och styrka, så då vill jag gärna använda hugsvala/hugsvalelse istället. Jag tycker att det förtjänar att få finnas kvar, som motvikt till dagliga, ofta torftiga ord.

    Maria har liknande känslor för hugsvala – en ”mellanmänsklig aktivitet vi borde ägna oss åt oftare!!” – medan Ylva talar om ett ord som fångar flera olika handlingar:

    Att svalka sinnet, ge hågen tröst, att komma till ro, stärka och ge lisa känns som något som borde göras mer. Att dessutom få in dessa stillsamma, omtänksamma och förmodligen kloka handlingar i ett och samma ord! Vi har allt att vinna på att hugsvala och låta oss hugsvalas mer.

    Det var i höstas som Språktidningen listade 1 001 ord som används så sällan att de kan riskera att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Det går fortfarande att adoptera ord genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Flockimmunitet, droppsmitta och triage blev plötsligt ord som de flesta kände till. Den utvecklingen var ett tecken på att Sverige fått åtskilliga soff- och hobbyepidemiologer.

    Coronapandemin gjorde att en rad ord som varit etablerade i det medicinska fackspråket tog steget över till allmänspråket. De som kanske har hörts och synts mest är flockimmunitet, droppsmitta och triage. Samtidigt har förmodligen en stor del av befolkningen diskuterat de bästa metoderna för att platta till kurvan. Det talas ibland skämtsamt om att Sverige har blivit en nation av hobbyepidemiologer.

    En hobbyepidemiolog använder sina nyfunna – och ofta ganska begränsade – kunskaper i epidemiologi för att sia om utvecklingen. Ordet användes bland annat av statsminister Stefan Löfven i en intervju i Svenska Dagbladet. Han fick då frågan om han ville analysera de stora skillnaderna i dödstal för coronaviruset covid-19 i de nordiska länderna:

    Nej, jag vill avvakta. Jag har just lyssnat på Folkhälsomyndighetens pressträff, de gör också en betraktelse över detta och de är försiktiga med att dra snabba slutsatser. Jag tror att även vi hobbyepidemiologer ska vara försiktiga med för snabba slutsatser, säger Löfven.

    Hobbyepidemiolog används även om personer som är experter inom andra områden – som ekonomi – men som ändå uttalar sig om coronapandemin. Svenska Dagbladet berättar om Jean-Pisani Ferry, tidigare ekonomisk rådgivare åt Frankrikes president Emmanuel Macron:

    Det är en rätt mörk framtid Jean Pisani-Ferry ser framför sig. Som så många andra har den franske stjärnekonomen förvandlats till något av en hobbyepidemiolog hemma på kammaren. För den som vill kunna uttala sig om den ekonomiska framtiden gäller det att sätta sig in i virusets utbredning, och Pisani-Ferry pratar om infektionshastigheter och coronavirusets dödlighet som om han aldrig har gjort annat.

    Även soffepidemiolog används i samma betydelse. Här är det soffan som får symbolisera att det inte är någon utbildad ämnesexpert som uttalar sig. I Kvartal skriver Henrik Höjer om samhällsdebatten i coronakrisens kölvatten:

    Soffepidemiologer, killgissare, hobbyvirologer. Jodå – epiteten över de som dristat sig ha åsikter om smittspridning, masstestning, iva-platser och Folkhälsomyndighetens påståenden har duggat tätt.

    Soffepidemiolog är belagt sedan 2020. Hobbyepidemiolog – som är betydligt vanligare – är belagt sedan 2017. Då användes ordet bland annat i Helsingborgs Dagblad.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Allrakäresta är ett ord många håller kärt. Ordet är det sjunde mest adopterade bland Språktidningens läsare.

    Ordet allrakäresta togs med i Svenska Akademiens ordlista i 1998 års upplaga. I de två senaste upplagorna – från 2006 och 2015 – anges det som ålderdomligt. I en genomgång som Språktidningen gjorde i höstas används det dessutom så sällan att det skulle kunna vara på väg ut ur ordlistan.

    Men det var alltså många läsare som ville adoptera ordet. En av dem som har varma känslor för allakäresta är Ingegerd:

    Ett ord lika vackert som morgongåva och mångfalt andra numera sällan brukade ord.

    Emma skriver att allra borde ha en allrakäresta:

    Säg det för dig själv och det går inte annat än gilla ordet. Både för hur det låter och vad det oftast syftar till. ... Vem vill inte ha någon att kalla sin allrakäresta? Säg någon som inte vill vara någons allrakäresta.

    Många har en personlig relation till ordet. Cattis berättar att hon blir ”varm i hjärtat” medan Anette anser att det är ”den vackraste kärleksförklaringen”.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Språktidningens sommarnummer är 100 sidor tjockt! Vi bjuder på extra mycket korsord, kviss och sudokun. Vi passar också på att fira Pippi Långstrump. I år är det 75 år sedan den första boken om denna språkliga upprorsmakare utkom. Lena Lind Palicki berättar om hur Astrid Lindgren med språket som redskap skapade en rebell som fångade och formade den moderna svenskan.

    Dessutom:

    Sara Lövestam upptäcker svenskans generösa parasit

    Kampen om feminina titlar i ryskan

    Mikael Parkvall om nya och gamla knasformer i språket

    Konsten att övertyga som buktalare

    Karin Smirnoff kryddar med dialekt

    Sommarnumret börjar delas ut till prenumeranter den 15 juni. Numret finns i butik den 23 juni.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg