Prenumerera på bloggen
  • Karantän till följd av coronaviruset covid-19 har plötsligt blivit vardag för tusentals svenskar. Fenomenet kallas ibland skämtsamt corontän.

    Ordet karantän är belagt i svenskan sedan 1600-talet. Det har lånats in i svenskan från franskans quarantaine, ett lån som i sin tur går tillbaka till italienskans quarantena. Den ursprungliga betydelsen är ’fyrtio dagar’. Under digerdöden på 1300-talet fick besättningar på pestsmittade fartyg stanna ombord så länge innan de tilläts gå i land. Ordet fick då betydelsen ’tidsbegränsad isolering’.

    När det gäller karantän på grund av coronaviruset talas det ibland skämtsamt om corontän. I Expressen skriver Patrik Lundberg om hur den rådande situationen påverkar svenskarnas självbild:

    Vi är vanligt folk som med sunt förnuft tvättar händerna, nyser i armvecket och sätter oss själva i corontän om vi känner oss sjuka; det är inte hur man har det, det är hur man tar det.

    I Helsingborgs Dagblad reflekterar Marjan Svab över hur arbetet som sportjournalist har påverkats av coronautbrottet:

    Tolka och kommentera händel­ser i realtid, och på uppstuds, ingår i sportjournalistikens ABC. Men efter­som även idrotten befinner sig i corontän unnade jag mig att reflektions­marinera denna text lite extra. Vissa saker måste få ta tid när händelse­utvecklingen galopperar.

    Corontän är ett teleskopord bildat till corona och karantän. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga ordkviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De rätta svarens betydelser är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Precis innan människor åker in akut till sjukhus, sker en knappt märkbar förändring av deras språk på Facebook. Detta kan hjälpa oss att spåra personer i nöd, till exempel i samband med pandemier som det nuvarande coronautbrottet.

    Amerikanska forskare i medicin och datavetenskap har jämfört patienters inlägg på sociala medier med deras sjukhusjournaler. I direkt anslutning till vårdbesöket blev inläggen gradvis mer formella och allvarliga – bland annat i beskrivningarna av smärta.

    Till studien rekryterades 2 915 patienter på ett amerikanskt storstadssjukhus. De gav klartecken till forskarna att analysera både Facebookinlägg och journaler. Drygt 400 av patienterna hade nyligen besökt akuten på grund av allt från bröstsmärtor till gynekologiska besvär. Deras inlägg kördes genom ett dataprogram som lärt sig känna igen språkförändring över tid. Alla poster, från cirka två månader före akutbesöket och framåt, analyserades. Och inläggen visade sig bli mer och mer inriktade på familj och hälsa, ju närmare sjukhusvistelsen de formulerades. Skribenterna använde också mindre och mindre informellt språk, som svordomar, slang och förkortningar. Uttryck för ångest, oro och depression blev också vanligare i takt med att akutbesöket ryckte närmare.

    Den enorma mängden inlägg på sociala medier ger oss helt nya möjligheter att få inblick i människors psykiska och fysiska hälsa – och i vilka sammanhang de söker kontakt med vården, menar forskarna.

    Maria

    Är du intresserad av språk? Prenumerera på Språktidningen
    – två nummer för 99 kronor!

    Foto: Unsplash

     

     

    0 kommentarer
  • Forskarjargong och fackspråk får många att känna sig ointresserade och mindre kunniga. Och det gäller även när facktermer förklaras. Texter fria från termer och utan förklaringar ger i stället läsaren en positivare känsla.

    Bakom dessa slutsatser står kommunikationsforskare vid Ohio state university. De har undersökt hur läsare reagerar på texter om ämnen som självkörande bilar och robotkirurgi. Studien är publicerad i Journal of language and psychology.

    Testtexterna fanns i tre olika versioner. I en av dem fanns en mängd facktermer. I en annan fanns samma termer men med förklaringar. Och i den tredje hade termerna ersatts med de förklaringar som gavs i den andra textvarianten.

    Texterna med fackspråk och forskarjargong räknades som svårast att förstå. Många läsare kände sig både ointresserade och okunniga.

    Men mest anmärkningsvärt var enligt forskarna att definitionerna inte påverkade attityderna till texterna. Att det över huvud taget fanns förklaringar i texterna var alltså något som fick intresset att minska. De skapade en känsla av att innehållet inte riktigt var för dem. De hade en exluderande effekt.

    Facktermerna hade en annan inverkan. Personer som läste dessa texter rankade sig själva som mindre vetenskapskunniga och de var mindre sugna på att diskutera vetenskap.

    Forskarnas råd är därför att fortsätta diskutera forskning – men att göra det med ett vardagligt språk som allmänheten förstår. Då är det fler som känner sig både engagerade och intresserade.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Medicinska experter bör inte strössla med positivt laddade adjektiv när de ger råd på nätet. Läsarna betraktar nämligen en neutral ton som viktigare för trovärdigheten än skribentens bakgrund. Det visar en studie publicerad i Journal of medical internet research.

    Allt fler använder nätet för att hitta information om bland annat sjukdomar och medicin. I olika forum finns också allt fler medicinska experter som besvarar olika typer av frågor. Nu har forskare vid universitetet i Münster, Tyskland, undersökt hur 242 testpersoner reagerar på svaren. Deltagarna hade själva inte medicinska kunskaper för att kunna bedöma sakinnehållet i svaren.

    Frågan handlade om ett visst läkemedel skulle vara effektivt mot vissa symtom. Deltagarna gjorde ingen skillnad på expertens titel. En utgav sig för att vara en forskare knuten till ett universitet och en annan sade sig arbeta för läkemedelsindustrins intressen. Bägge betraktades som lika trovärdiga av testpersonerna.

    Däremot hade språket i ordvalet inverkan på trovärdigheten. I ett svar användes positivt laddade adjektiv som outstanding och excellent. I en annan variant var språket neutralt.

    De positivt laddade orden fick läsarna att ifrågasätta skribentens trovärdighet. Skribenten sågs som manipulativ och mindre sympatisk. Skribenten bakom det neutralt formulerade svaret bedömdes däremot som mer trovärdig. Det påverkade i sin tur även bedömningen av rekommendationerna i sig. Neutralt formulerade råd betraktades som mer trovärdiga än positivt formulerade råd.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Minimera de sociala kontakterna och håll fysiskt avstånd till medmänniskor. Det är enligt myndigheterna två sätt att förhindra spridningen av coronaviruset covid-19. Åtgärderna kallas ofta social distansering.

    Social distansering är en metod som används när ett virus smittas genom fysisk kontakt eller genom luftburna droppar från nysningar eller hostningar. Metoden går ut på att undvika situationer där smittan kan spridas. Ibland används i stället fysisk distansering i samma betydelse.

    Fastighetsvärlden berättar om en person som smittades under en skidresa i Italien. Personen säger att det då inte fanns några rekommendationer om att minimera de sociala kontakterna:

    Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på middagarna. All information om social distansering har kommit långt senare.

    I veckans horoskop i Vecko-Revyn talas det också om social distansering. Fenomenet diskuteras bland annat i horoskopet för kräftans stjärntecken:

    Kära kräfta, under veckan behöver du ta dig ut mer. Nej, du ska inte ut och gå på krogen eller fest. Vi kör fortfarande på social distansering. Men! Den sociala distanseringen är INTE en ursäkt för dig att låsa in dig hemma och skita i att svara på sms. Du behöver fortfarande frisk luft, så ut och promenera mera. Och sedan kan det vara bra för dina vänner om du ringer lite oftare. Bara en tanke.

    I Västerbottens-Kuriren skriver Elisabeth Lilian Holloway om hur olika grupper påverkas av social distansering:

    Det myndigheterna begär av oss i riskgrupperna är att vi iakttar så kallad social distansering. Vår uppgift är att ta hand om oss och därigenom se till att vården inte blir överbelastad Detta är inte åldersdiskriminering! Myndigheterna reagerar på ett faktum: vissa grupper riskerar att bli mer sjuka än andra, och dö i större antal.

    Social distansering är belagt i svenskan sedan 2011. Då användes begreppet i Expressen vid ett par tillfällen. Det är ett översättningslån bildat till engelskans social distancing. Användningen i svenskan har ökat dramatiskt under 2020 på grund av coronautbrottet.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Unga män lyssnar mer på digitala ljudböcker än vad unga kvinnor gör. Det konstaterar Elisa Tattersall Wallin, doktorand vid Bibliotekshögskolan i Borås, som har undersökt en stor mängd data från Bookbeat, en svensk prenumerationstjänst för ljudböcker. I materialet ingick data från uppskattningsvis 80 000 individer. Elisa Tattersall Wallin har bland annat tittat på hur mycket tid personerna lägger ner på att lyssna – och om lyssningen skiljer sig åt mellan kvinnor och män, rapporterar forskning.se.

    Det visar sig att män i åldern 18–20 år lyssnar på ljudböcker 100 minuter per dag i genomsnitt, medan kvinnor i motsvarande ålder lyssnar cirka 90 minuter per dag, enligt Elisa Tattersall Wallin.

    Elisa Tattersall Wallin kallar lyssning för läsning; hon menar att ljudböcker är ett sätt att ta till sig litteratur, precis som när man läser fysiska böcker. Och med denna definition blir resultatet att killar läser böcker i större utsträckning än vad som kommit fram i tidigare studier. ”Det är ganska jämnt mellan män och kvinnor när det gäller läsning av digitala böcker. Det ser faktiskt ut som att det könsmässiga glappet krymper”, säger Elisa Tattersall Wallin.

    För ett par år sedan visade Maria Rasmusson, forskare i pedagogik, att pojkar också är bättre än flickor på att förstå digitala texter. Digital läsning kräver delvis andra förmågor än traditionell läsning – och pojkar verkar förstå mer av nättexterna än vad flickorna gör.

    Maria

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Fåk är det ord som har adopterats i särklass flest gånger i den kampanj som Språktidningen lanserade i höstas. Fåk används nästan bara om de snöstormar som under vintrarna förvandlar det öppna landskapet på Öland till en vit och ogenomtränglig vägg.

    – Alla som har adopterat fåk berättar själva om starka kopplingar till Öland. Fåken är kanske inte älskad av alla, men det är uppenbart att ordet ligger ölänningarna varmt om hjärtat, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

    Det var i november 2019 som Språktidningen listade 1 001 ord som numera används så sällan att de riskerar att strykas ur nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Samtidigt uppmanades läsarna att adoptera sina favoriter. Gensvaret var stort. 607 av dessa ord har adopterats av minst en person.

    – Det är säkerligen ett tecken i tiden att zigenarkapell är ett av de 394 ord som ingen ännu har adopterat. Allt fler är medvetna om att zigenare betraktas som nedsättande, säger Anders Svensson.

    Bland de mest adopterade orden finns fler dialektord. Där märks finlandssvenskans dynvar, ’örngott’, och åpen, ’som själviskt tar för sig av något’, som är vanligast i västsvenska dialekter.

    – Många har starka känslor för dialektord. De kanske påminner om barndomen och uppväxten. Men de kan också vara en viktig del i den egna identiteten. Många finlandssvenskar anser till exempel att det vore en oerhörd förlust att börja använda örngott i stället för dynvar.

    Populära är också förhållandevis milda och lite lätt omoderna förolämpningar som ärkenöt, ’mycket dum person’, drul, ’drummel’, och åkerspöke, ett ord som betyder ’fågelskrämma’ men som också kan användas för att kommentera en persons utseende.

    Här är de tio mest adopterade orden i svenskan:
    1.
    Fåk
    2. Ärkenöt
    3. Åkerspöke
    4. Whiskygrogg
    5. Dynvar
    6. Åpen
    7. Allrakäresta
    8. Hugsvala
    9. Pappenheimare
    10. Drul

    Den som vill adoptera ett ord kan fortfarande skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Kontaktperson:

    Anders Svensson

    0768-68 58 24

    anders@spraktidningen.se

    1 kommentarer
  • Fredrik Lindström tilldelas Språkförsvarets hederspris för sitt arbete med att sprida kunskap om svenska dialekter. Statsminister Stefan Löfven tilldelas Årets anglofån för att ha hållit ett tal på engelska i EU-parlamentet.

    Med tv-serier som Värsta språket och Svenska dialektmysterier visade Fredrik Lindström att det gick att göra program om språk till tittarsuccéer. I höstas utkom han med 100 svenska dialekter, ett boksläpp som han firade under en Dialektfrossa med över 400 av Språktidningens läsare i publiken på Vasateatern i Stockholm. Han får Språkförsvaret hederspris för att med ”inlevelse och kreativitet” ha gjort ”dialekterna intressanta för en bred publik”:

    Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vare Fredrik Lindströms berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.

    Skampriset Årets anglofån tilldelas statsminister Stefan Löfven. Skälet är det tal han höll på engelska i EU-parlamentet i våras. Talet skrevs på engelska och översattes inte till svenska. Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, beskrev i Språktidningen agerandet som ”laddat med språkpolitik”.

    Språkförsvaret anmälde Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, som inte ansåg att statsministerns språkval var skäl nog att utfärda kritik. I motiveringen skriver Språkförsvaret att Stefan Löfven borde ha använt sig av de tolkar som finns i EU-parlamentet:

    Svenskans ställning i EU kan bara försvaras om den används.

    Pristagarna har utsetts genom en omröstning bland Språkförsvarets medlemmar. Priserna delas ut vid en ceremoni på ABF-Huset i Stockholm klockan 12.30 lördagen den 29 mars.

    Anders

    Foto: Kitty Lingmerth och Kristian Pohl/Regeringskansliet

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg