Prenumerera på bloggen
  • Välkommen till en underhållande kväll helt i de svenska dialekternas tecken! Med Fredrik Lindström som ciceron färdas vi genom den svenska dialektfloran. Vi möter uttalen som förundrar, orden som fascinerar och grammatiken som förbryllar. I ett samtal med Språktidningens Anders Svensson berättar Fredrik Lindström om sina personliga dialektfavoriter och om dialekternas historia. För att göra kvällen extra festlig har vi dessutom bjudit in dialektkören Cantare!

    Fredrik Lindström är aktuell med boken 100 svenska dialekter (Bonnier). Underkvällen kan du köpa boken till specialpris.

    Dialektfrossa äger rum på Vasateatern i Stockholm onsdagen den 13 november klockan 19–21. Här bokar du biljetter!

    Anders

    Foto: Kitty Lingmerth

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Ett matteprov ska vara ett matteprov – inte ett prov i läsning. Men när elever får matematikuppgifter är det ofta som ”lästal”, och då kan texten göra uppgiften onödigt svår. Det finns alltså en risk att uppgiften mäter elevernas läsförmåga i stället för deras matematiska förmåga.

    Frithjof Theens är doktorand vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet. I sin avhandling har han hittat språkliga egenskaper som kan påverka elevernas möjlighet att lösa matematiska problem. Ovanliga ord och onödigt komplicerad meningsbyggnad är exempel på sådant som kan sätta krokben för eleverna. 

    I internationella undersökningar, som Pisa-studien, måste matematikuppgifterna dessutom översättas mellan olika språk. Då är det viktigt att de olika språkversionerna är likvärdiga, för att man ska kunna jämföra resultaten. En version får inte vara svårare än en annan, påpekar Frithjof Theens. Han har bland annat tittat på Pisa-uppgifter på svenska, engelska och tyska, och funnit skillnader i språklig svårighetsgrad. 

    Sina undersökningar till studien genomförde han dels statistiskt, genom att analysera texten och resultaten av Pisa-uppgifterna, dels genom att intervjua elever i Sverige och Tyskland som hade arbetat med några av dem. När man väl har hittat vad det är som krånglar till läsförståelsen är det möjligt att formulera lämpligare matematikuppgifter, menar Frithjof Theens.

    Läs avhandlingen här!

    I Språktidningen nummer 6/2019 skriver Håkan Lennerstad om att matematiken kan betraktas som ett eget språk.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ekorrar lystrar till larmande fåglar för att veta när en fara närmar sig. Men de sänker också garden när de hör fåglarnas lugna drill, som signalerar att ”nu är allt frid och fröjd”. 

    Forskare i biologi har undersökt hur ekorrar skaffar sig snabb information om läget genom att lystra till omgivande fjäderfän. Studieobjekt var 54 vilda grå ekorrar i allmänna parker och bostadsområden runt om i Ohio, USA. Biologerna simulerade hot genom att spela upp lätet från en rödstjärtad vråk, en hökfågel som jagar både småfåglar och ekorrar. Rovfågelns läte följdes antingen av inspelat kvitter från småfåglar eller av helt andra ljud. När ekorrarna hörde hökens rop blev de omedelbart på sin vakt: de tittade uppåt, stelnade till eller flydde. Men de ekorrar som efter faran fick höra lugnt fågelkvitter återgick raskt till normalt beteende, som att leka eller samla föda, mycket fortare än de ekorrar som inte fick höra fåglarna.

    Att olika arter på detta sätt ”tjuvlyssnar” på varandra är ett ganska vanligt fenomen inom djurvärlden, trots att arterna i övrigt har helt olika ”språk”. Jesper Nyström skriver i Språktidningen om att sådan tjuvlyssning kan ses som ett första evolutionärt steg i en process – som till slut kan leda till ett fullvärdigt samarbete arterna emellan.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Här är vinnarna i sommarens Klurigt! Ett stort grattis till er – och ett stort tack till alla som var med och tävlade. Facit till tävlingsuppgifterna hittar du här.

    Högvinsten – en kryssning till Åland med Viking Line:

    Jenny Strömberg, Stockholm

    Boken Money talks av Lars Melin:

    Margareta Kebbon, Uppsala

    Olle Fridberg, Bara

    Birgitta Lundh, Örebro

    Anna Lind, Uppsala

    Boken När går skam på torra land?

    Pär Löfstedt, Huskvarna

    Thomas Frohm, Hammarö

    Gunilla Molin, Hjo

    Anna Karlberg, Mölnlycke

    Helena Weigel, Malmö

    Bo Ingerstam, Falun

    Lennart Olsson, Luleå

    Astrid Ekinge, Motala

    Emma Ekman, Gnesta

    Lars Gustafson, Arvika

    Boken O som i ordbok:

    Eva Nilsson, Solna

    Patrik Forsberg, Umeå

    Paolo Bartoletti, Stockholm

    Birgitta Graneld, Kungsbacka

    Frida Jaremark, Frösön

    Henrik Eriksson, Uppsala

    Jan Bardskär, Oxie

    Alva Nordin, Hede

    Anna-Stina Mattsson, Skinnskatteberg

    Gunnar Bring, Mattmar

    Foto: Viking Line

    0 kommentarer
  • Tiden för att lämna in lösningar till sommarens Klurigt gick ut i lördags. Vinnarna drar vi under veckan. Samtliga vinnare underrättas via mejl eller brev. Namnen på vinnarna publiceras också på Språktidningens webb. Tack till alla som var med och tävlade!

    Här hittar du lösningarna till samtliga tävlingsuppgifter.

    Anders

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du varje vecka chansen att testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Funktionsvarierad eller funktionsnedsatt, svart eller mörkhyad, man eller en? Och kan man använda indian nuförtiden, eller dvärg? Hur vi benämner andra människor spelar stor roll i ett demokratiskt samhälle. Men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen blir diskriminerad är långt ifrån enkelt och självklart.

    Språktidningen bjuder in till en kurs i inkluderande språk. Det är en kurs för dig som vill skriva inkluderande och utan att diskriminera men samtidigt neutralt, opolitiskt – och framför allt begripligt. Kursledare är Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på språkvård och inkluderande språk.

    Kursen äger rum torsdagen den 17 oktober klockan 13–16 i Sveriges tidskrifters lokaler på Vasagatan 50 i Stockholm.

    Här kan du läsa mer om kursen och boka plats.

    Anders

    Foto: Privat

    1 kommentarer
  • På lördag går tiden ut för att lämna in lösningar till sommarens Klurigt! På nätet går det att skicka in lösningar fram till midnatt den 31 augusti. Svarskuponger – som finns i Språktidningen 5/2019 – som skickas med post behöver vi alltså senast på fredag.

    Vinnare och lösningar till alla tävlingsuppgifter publiceras under nästa vecka. Lycka till!

    Anders

    0 kommentarer
  • En av fem finländare anser att de har goda eller utmärkta kunskaper i svenska. Något fler svarar att de inte kan språket alls. Det visar en undersökning utförd av Taloustutkimus på uppdrag av Yle.

    Drygt 5 procent av finländarna har svenska som modersmål. Andelen har länge varit på nedgång. Även intresset för att studera svenska har minskat. I våras aviserade den nya regeringen en kursändring. Målet är nu att svenska åter ska bli ett obligatoriskt inslag i studentexamen.

    Initiativet utlöste en debatt om nyttan med kunskaper i det svenska språket. Enligt Taloustutkimus undersökning är det 47 procent som tycker att de har ganska eller mycket stor nytta av svenskan. Övriga 53 procent säger att svenskan är ganska eller helt onödig.

    Det är framför allt personer som har goda kunskaper i svenska som säger sig ha stor nytta av dem. Bland de finländare som inte alls behärskar svenska är det 23 procent som uppger att de skulle ha nytta av språket. Många av dem som upplever att svenska är onödigt bor i norra och östra Finland. I Nyland är det betydligt fler som har nytta av svenskan.

    Kunskaper i svenska är oftast en fördel i samband med resor. Näst vanligast är att ha nytta av språket i jobbet.

    I undersökningen är det 5 procent som svarar att de har svenska som modersmål. Vidare är det 3 procent som beskriver kunskaperna som utmärkta, 12 procent som goda, 25 procent som nöjaktiga och 29 procent som hjälpliga. Resterande 26 procent säger att de inte kan någon svenska.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg