Prenumerera på bloggen
  • Mängder av engelska lån, massor av substantiv och drivor av sammansättningar. Så ser de dominerande trenderna ut bland nya ord i svenskan. Det visar Språktidningens kartläggning av alla nyordslistor från 1986 och framåt.

    Läs mer i det kommande numret av Språktidningen som utkommer den 29 april. I butik den 5 maj.

    Dessutom:

    • Sara Lövestam bjuder in till Hjälpverbens hall of fame

    • Så blir texterna i Bibeln lättlästa

    • Därför kan svenskan både ha och mista verbet ha

    • Olle Josephson om tidsgränsen för modern svenska

    • Belarus vinner mark i namnstrid mot Vitryssland

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Dalgonakaffe är en trend som har nått Sverige genom sociala medier. Drycken har namngivits efter en koreansk sötsak.

    Trenden började i Sydkorea när skådespelaren Jung Il-woo i ett tv-program beställde vispat kaffe på restaurang. Han berättade att smaken påminde om dalgona, ett koreanskt bakverk vars smak sägs påminna om toffé. Intresset för den udda beställningen var enormt. Många använde tiden i karantän för att återskapa drycken i hemmet.

    Snart spred sig drycken över hela världen genom sociala medier. Tusentals ägnade en del av tiden i karantän till att pröva dalgonakaffe. Att ingredienserna var karantänvänliga bidrog säkerligen till genomslaget. Nu har intresset vaknat även i Sverige. Metro Mode skriver om fenomenet:

    Även i mat -och dryckesvärlden går det trender, och just nu är Dalgona Coffee det absolut trendigaste du kan ha på fikabordet. En svalkande kaffedryck med en härlig, krämig konsistens – vi förstår hajpen!

    Det vanligaste receptet är att vispa lika delar snabbkaffe, socker och hett vatten. Blandningen ska bli fluffig och krämig. När det blivit dags att servera ska ett glas fyllas med mjölk och is. Kaffeskummet läggs försiktigt ovanpå.

    En bloggare som testat att göra dalgonakaffe uppmärksammar läsarna på att den som dricker mycket också kan få i sig stora mängder koffein:

    Dalgona-kaffet är riktigt gott och det är lätt att dricka flera koppar om dagen, men kom ihåg att kaffeskummet innehåller väldigt mycket koffein. Jag använde Nescafé Gold snabbkaffe som innehåller cirka 50-90 mg koffein per tesked. När jag gjorde min första portion Dalgona-kaffe hade jag det mesta av skummet i ett enda glas. Det smakade så bra att jag drack upp allt, vilket motsvarar att dricka ungefär 10 koppar vanligt svart snabbkaffe, yikes!

    En annan bloggare skriver att smaken är oväntat söt. Utmaningen är att få till skummet:

    Heta och kalla kaffetrender kommer och går. Just nu är Dalgona Coffee, en sydkoreansk upp och nedvänd cappuccino, det som folk googlar på mest. Att få till det perfekta skummet tycks vara en utmaning ingen matbloggare eller instagrammare kan motstå. Inte jag heller!

    Trots att drycken kallas dalgonakaffe innehåller den i regel alltså inte dalgona. Enligt Wikipedia finns dock åtminstone ett ställe i Sydkorea som serverar drycken och bakverket ihop.

    I Sverige används alltjämt främst dalgona-kaffe och dalgona coffee i skriftspråket. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Som vanligt innehåller kvisset både ord som är aningen enklare och ganska luriga. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • ”Veckan som leder fram till påsk kallas ofta stilla veckan.” Så började kung Carl XVI Gustaf sitt tal till nationen i söndags – på palmsöndagen. Kungens tal präglades av både allvar och hopp. Palmsöndagen ska påminna om Jesus intåg i Jerusalem, då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. En glädjens dag – samtidigt som Jesus visste vilket lidande som låg framför honom. ”Under denna dag kan vi därför tänka på svåra uppgifter som vi ibland måste genomföra”, skriver Svenska kyrkan. Och visst tänker de flesta av oss extra mycket på dessa uppgifter i dag, också när vi nått den så kallade dymmelonsdagen.

    Dymmelonsdagen har fått sitt namn efter ordet dymmel, ’träkläpp: träplugg’. Under medeltiden startade traditionen att byta ut metallkläpparna i kyrkklockorna mot träkläppar under dymmelonsdagen, för att dämpa ljudet. Ett alternativ var att vira tyg runt kläpparna – eller binda dem, så att ringningen helt uteblev: ”Det var dymmelonsdag och kyrkklockorna hängde stumma med bunden kläpp.” (Verner von Heidenstam, 1907)

    Stilla veckan har också kallats stumma veckan eller dymmelveckan. Syftet var att skapa största möjliga tystnad under fastans strängaste och allvarligaste tid. Folk skulle tänka sig in i Jesus situation under påsken, ångra och botgöra sina synder. Påskfriden skulle infinna sig. Dovt ringde alltså klockorna – eller inte alls – från dymmelonsdagen fram till påskafton, en period som kallas dymmeln.

    Men man fick ändå inte ta sovmorgon; den som kom sist ur bädden på dymmelonsdagen fick heta dymmeloxen – ett öknamn som följde med hela året.

    Årets stilla vecka gör alldeles särskilt skäl för namnet. På många håll är den mer stilla än någonsin, som kungen framhöll. Men stillheten är bedräglig – tankarna på framtiden, hoppet och ljuset, har nog aldrig varit så aktiva som nu.

    Maria

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Känner du någon som du tror skulle uppskatta en prenumeration på Språktidningen? Nu kan du ge bort 3 nummer för 149 kronor. Beställ prenumerationen här!

    0 kommentarer
  • I triagetält sorteras och prioriteras patienters vårdbehov. Den bedömningen görs nu på flera håll i landet i särskilda tält för att förhindra spridning av coronaviruset covid-19.

    Ordet triage började användas i franskan om prioritering av sårade soldater under Napoleonkrigen. De sårade sorterades in i tre grupper. Soldater som kunde överleva om de fick vård direkt placerades i en grupp, soldater vars skador inte var livshotande och som kunde vänta på vård placerades i en annan grupp, och soldater vars liv inte gick att rädda oavsett vårdinsats placerades i en tredje grupp.

    Substantivet triage är bildat till verbet trier, ’sortera’. Det har lånats in i svenskan från franskan. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen ’process för att sortera och prioritera patienter’.

    För att undvika spridning av coronaviruset covid-19 på sjukhus har processen på många håll i landet flyttats till tält utomhus. I dessa triagetält görs alltså en bedömning av vårdbehovet. Västerviks-Tidningen skriver om syftet med ett triagetält på sjukhuset i Västervik:

    Utanför akutmottagningen har man rest ett triagetält där man sorterar ut vilka som behöver karantänvård på sjukhuset. Allt för att smittan inte ska spridas inne på sjukhuset.

    Länstidningen Östersund rapporterar att Region Jämtland Härjedalen på grund av coronautbrottet inrättar en provisorisk akutmottagning utanför sjukhuset:

    Intill finns ett triagetält där personalens uppgift är att sortera bort de patienter som kan ha misstänkt coronasmitta så att den ordinarie akutmottagningen inte kontamineras.

    Triagetält är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans ordkviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Pojkar läser sämre än flickor. Så lyder den gängse uppfattningen, som också har bekräftats i flera studier. Men är könsskillnaden en självuppfyllande profetia? Är killarna sämre läsare, eftersom de förväntas att vara det?

    Tyska forskare i psykologi har besökt 60 klassrum – med totalt 1 500 elever – för att ta reda på hur synen på kön påverkar enskilda elevers läsförmåga. Och det visar sig redan i unga år att flickor ofta ser sig själva som goda läsare. De upplever positiva läseffekter, vilket ökar såväl självförtroende som motivation och prestation. Pojkarna, däremot, ser sig redan från början som rätt usla på att läsa. Därefter går den negativa spiralen neråt – och de tappar gradvis i självförtroende, motivation och prestation.

    Forskarna samlade in information i två omgångar från samma elever: en runda i femte och en i sjätte klass. Eleverna fick svara på frågor om sin bakgrund och göra ett lästest. Dessutom fick de skatta sin egen läsförmåga och gradera sin motivation samt fylla i en enkät med frågor om könsstereotyper.

    – Vi ställde frågor som om flickor eller pojkar generellt läser bättre, gillar mer att läsa och läser oftare, säger Fransesca Muntoni vid universitetet i Hamburg. Vi tolkade svaren som att de bekräftade fördomarna – i allmänhet tycker barnen att läsning är något för flickor.

    I lästestet presterade killarna också i genomsnitt sämre, var mindre motiverade och hade lägre tankar om sin egen förmåga än flickorna. Den här negativa effekten var mycket starkare för pojkarna än vad de positiva effekterna var för flickorna. Studien visar att stereotyper kan få långvariga negativa konsekvenser för inlärning i skolan. Det är därför är viktigt att vara medveten om – och motarbeta – fördomarna i klassrummet, menar forskarna.

    Maria

    Vill du ha de senaste språknyheterna? Prenumerera på Språktidningen – 2 nummer för 99 kronor!

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Coronakris och klimatkaos är två akuta hot mot samhället. Nu väljer Språktidningen en lösning som både främjar miljön och minskar oron för coronautbrottet. Med start i april kommer tidningen att tryckas på papper som även kan användas som toalettpapper.

    – Det här är en nödvändig lösning både för samhällsberedskapen och klimatet. Dessutom är det billigare för oss inom den nödställda mediebranschen, säger Aron Ruvisco, 19, hållbarhetschef på Vetenskapsmedia, det förlag som ger ut Språktidningen.

    Den senaste tiden har medierna fyllts av bilder på tomma butikshyllor och svenskar som hamstrar toalettpapper. Genom att trycka Språktidningen på papper som kan användas som toalettpapper avhjälps den brist som skapats av nödiga preppare. Dessutom minskar risken för att traditionellt tidningspapper hamnar i soporna i stället för i pappersinsamlingen.

    Inom kort kommer även övriga titlar i förlaget, Modern Psykologi och Populär ark-eologi, att gå över till toalettpapper. Den nya trycktekniken kallas full rulle.

    – Men det är viktigt att komma ihåg att läsa först och torka sen. Annars kommer kundtjänst att få många onödiga samtal från läsare som prioriterat naturbehov framför läslust, säger Aron Ruvisco.

    Språktidningen är en av få populärvetenskapliga tidskrifter om språk i världen. Nu tas alltså ett nytt steg i utvecklingen.

    – Vi är stolta över att vara framtidens skittidning, säger Aron Ruvisco.

    Lisa Fröprat

    1 kommentarer
  •  

    Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?

    I det nionde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om några aktuella språkriktighetsfrågor.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

     

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg