Prenumerera på bloggen
  • Kanadas premiärminister Justin Trudeau får mer negativa reaktioner för sin franska än vad som är motiverat. Skälet är attityderna till tvåspråkighet i Quebec. Det fastslår Yulia Bosworth, forskare i franska vid Binghamton university, USA.

    I valet 2015 ledde Justin Trudeau Kanadas liberala parti till makten. Men under valrörelsen fick han en hel del kritik från medierna i Quebec, den enda kanadensiska provinsen där enbart franska har officiell status. Justin Trudeau – som har engelska som modersmål – talade visserligen franska när han befann sig i Quebec. I kommentarer i franskspråkiga medier fick han ofta veta att den inte var tillräckligt bra.

    Yulia Bosworth har studerat debatten om Justin Trudeaus franska. Hennes slutsats är att kritiken var oproportionerlig. Och den handlar enligt Yulia Bosworth mer om attityder i Quebec än om hans språk.

    Ett skäl till kritiken är Pierre-Elliot Trudeau, Justin Trudeaus pappa. Han var premiärminister 1968–1979 och 1980–1984. Pierre-Elliot Trudeau kritiserades för att hans franska snarare lät som om den talades av en högutbildad parisare än en invånare i Quebec.

    Justin Trudeaus franska kännetecknas enligt Yulia Bosworth av betydligt fler drag som är typiska för franskan i Quebec. Ändå får han ofta samma kritik som Pierre-Elliot Trudeau.

    Kritiken syftar till att framställa Justin Trudeau som en person som inte ingår i gemenskapen i Quebec. Eftersom han enligt kritikerna inte tillhör den språkliga gemenskapen betraktas han även i andra sammanhang som något av en främling. Bakgrunden till dessa attityder är enligt Yulia Bosworth den starka kopplingen mellan det franska språket och identiteten som finns bland många i Quebec.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften American review of Canadian studies.

    Anders

    Foto: Adam Scotti/PMO

    0 kommentarer
  • Storskalig miljöförstöring bör enligt aktivister klassas som ekocid. Och det bör i sin tur betraktas som ett brott som kan behandlas av Internationella brottmålsdomstolen.

    Nyligen avled den brittiska advokaten Polly Higgins. Hon var känd för sitt engagemang i miljöfrågor. Polly Higgins kämpade bland annat för att FN:s folkrättskommission skulle erkänna ekocid som ett brott.

    Ekocid är alltså miljöförstöring i så stor skala att den utgör ett brott mot mänskligheten. I en motion från 2016 definieras ekocid som ’livsmiljöförstörelse’. Då var det två miljöpartister som ansåg att Sverige borde arbeta för att förhindra ekocid genom att driva frågan i EU och FN.

    I Dagens ETC skriver George Monbiot om begreppet. Han anser att ekocid i sig är ett ord som för med sig en potential för förändring:

    Ekocid innebär att allvarligt skada, eller förstöra, den naturliga världen och jordens system. Det skulle göra de människor som beordrar förstörelsen – såsom verkställande direktörer och regeringsministrar – straffrättsligt ansvariga för den skada de orsakar, samt göra det till en juridisk plikt att värna om livet på jorden.

    Ordet ekocid är belagt i svenskan sedan 1992. Nästa gång ordet används i svensk press är 2010. De senaste åren har användningen ökat. Miljömagasinet talar om ekocid i samband med att Polly Higgins bortgång uppmärksammas:

    Higgins har kallats ”naturens försvarsadvokat” efter sitt idoga och till synes outröttliga arbete med att få ekocid – brott mot naturen eller livsmiljöförstörelse – klassat som en internationell förbrytelse enligt Romstadgan och likställt med folkmord och krigsbrott. Även om så inte är fallet ännu har ett antal regeringar och storföretag ställts inför rätta för miljö- och klimatbrott de senaste åren. Mycket till hennes förtjänst.

    Än så länge används ekocid i synnerhet av personer som är engagerade i miljö- och klimatfrågor. I engelskan ska ordet ecocide ha använts sedan 1970-talet.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en chans att testa din ordkunskap. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Unga människor håller på att gå miste om förmågan att sätta ord på sina känslor. Det menar psykologiforskaren Per Johnsson i en artikel från Lunds universitet. 

    Psykologer märker att unga har svårt att svara på frågan ”hur mår du?”. De går runt med en olustig känsla i kroppen, men kan inte koppla känslan till ett visst begrepp, som rädsla, ledsnad eller skam, enligt Per Johnsson. ”Vi föds med förmågan att titta in i ansikten och spegla andras reaktioner. Vänskap och utrymme för förtroliga samtal tränar upp den här förmågan”, säger Per Johnsson. 

    Och att fånga upp känslor, både sina egna och andras, är grundläggande för att vi ska kunna ta hand om oss själva och må bättre. I dag möts de unga på nätet, men detta kan inte ersätta de verkliga, fysiska mötena.

    Samtal har en läkande effekt, menar Per Johnsson, och hänvisar till andra studier, som exempelvis visar att de som sitter och äter tillsammans längre också mår bättre psykiskt. 

    Maria

    Foto: Pixabay

    4 kommentarer
  • Kvinnor lägger pussel och fungerar som en dirigent för en orkester. Medan män har kniven mot strupen och ger sig ut på jakt. Det visar en studie av språket i svensk affärspress.

    Det är forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet som har studerat hur manliga och kvinnliga chefer för börsbolag beskrivs i artiklar i tidningarna Dagens Industri och Affärsvärlden. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gender in Management.

    Slutsatsen är att det finns stora skillnader i beskrivningen av män och kvinnor. Forskarna konstaterar att journalisterna bakom artiklarna i regel är medvetna om att näringslivet inte är helt jämställt. Kvinnor får ofta frågor om just jämställdhet och det talas om ett glastak som fortsätter att gynna män på kvinnors bekostnad. Kvinnliga chefer kallas ibland superkvinnor – men när cheferna är män görs det ingen poäng av deras kön.

    Trots medvetenheten förekommer en hel del stereotyper. Kvinnor får oftare frågor av personlig och privat karaktär. Kvinnor beskrivs också som mer passiva – där män ger sig ut på jakt lägger kvinnor pussel eller har vind i seglen.

    Samma medvetenhet finns bland börsbolagscheferna. Ändå använder de ofta själva könsstereotypa metaforer. En kvinnlig chef beskriver sitt ledarskap som att hon inte är någon Michael Jackson på scenen, utan hon fungerar i stället som en dirigent för en stor orkester.

    Även detta är något som enligt forskarna är typiskt för beskrivningen av kvinnor. Inte sällan skildras de som beroende av andra. Män beskrivs oftare som aktiva personer som lyckas när de har kniven mot strupen. Metaforer om krig, vapen, bilar och teknik förekommer ofta när det handlar om manliga chefer.

    Språket i artiklarna bidrar enligt forskarna till att befästa stereotyper. De anser därför att det är viktigt att börsbolagschefer beskrivs på ett sätt som bidrar till att minska ojämlikheten.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Från flygskam till att smygflyga till tågskryt. Debatten om resandets inverkan på klimatet går vidare – och fortsätter att ge upphov till nya ord.

    Flygskam, ’känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga’, var ett av de mest uppmärksammade orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2018. Allt fler har börjat ifrågasätta flyget som transportmedel – åtminstone för resor som inte bedöms som absolut nödvändiga. Några av dem som ändå tar flyget väljer att smygflyga, att inte skylta med valet av transportmedel.

    Men för den som av något skäl vill stoltsera med sitt resande ger tåget en ny möjlighet. Eftersom tågets klimatavtryck är så mycket mindre än flygets kan det hos somliga vara ett skäl till tågskryt. Den som ägnar sig åt tågskryt är mån om att lyfta fram att resan gjorts med ett betydligt miljövänligare transportmedel än flyg.

    Tågskryt användes först av Emanuel Karlsten i en krönika i Göteborgs-Posten. Han skriver om hur han själv påverkas av andras berättelser om resor med tåg:

    Båda dessa kategorier människor älskar att berätta om sitt tågresande och det är uppenbart vad det handlar om: Tågskryt! Och det värsta är att jag smittas av det! Jag blir avundsjuk! Känner mig nedsmutsad av alla förorening jag orsakat och att det långa tågresandet är en symbol för den ultimata lyxen just nu: att kunna ta sig tid!

    Ordet tågskryt har sedan dess fått viss spridning. Så här skriver Ulf Mårtensson i Ystads Allehanda:

    Flygskam har fått ett kompis – tågskryt. Ett underbart nyord som fångar en hel tidsanda. Hoppas att tågbolagen skärper till sig, så att det inte bara blir tomt skryt, utan det verkligen går att resa genom Europa på ett vettigt sätt igen.

    I Värmlands Folkblad använder Victoria Gund verbet tågskryta i en krönika:

    Jag har naturligtvis också fallit pladask för idén om tågsemester. I tanken skammar jag alla mina vänner och bekanta som utan omsvep berättar att de befinner sig på andra sidan jorden för att lapa sol – nog ser jag att de checkat in på Arlanda strax innan, klimathatarna! Jag vill också tågskryta. Men jag kan inte, för jag planerar inga häftiga semestrar.

    Såväl substantivet tågskryt som verbet tågskryta är belagda i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Linus Salö tilldelas Erik Wellanders språkvårdspris 2019. Han får priset bland annat för arbetet med att kartlägga svenska språkets ställning inom högre utbildning. Klarspråkskristallen går till Skatteverket och Minoritetsspråkspriset till Irén Horvatne och Teresa Kwiatkowski.
     
    Tre priser delades ut i dag under Språkrådsdagen, Språkrådets årliga konferens. Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvårdens område går alltså till Linus Salö. Han får priset ”för att han både empiriskt ökat kunskapen om och teoretiskt fördjupat förståelsen av svenskans bruk i vetenskapliga sammanhang och likaså om akademisk språkanvändning generellt”.
     
    Linus Salö är verksam som forskare vid Kungliga tekniska högskolan. Han har bland annat ägnat sig just åt att undersöka svenskans ställning i vetenskapliga sammanhang.
     

    Skatteverket tilldelas Klarspråkskristallen ”för ett inspirerande och framgångsrikt klarspråksarbete med medborgarna i fokus”. Som ett exempel på myndighetens framgångsrika arbete nämns skrivarstugor. Där får anställda från olika avdelningar skriva texter tillsammans – något som bidrar till ett tillgängligt språk. Priset togs emot av Camilla Lindholm och Sandra Hvarfner.
     

    Irén Horvatne och Teresa Kwiatkowski får Minoritetsspråkspriset. De har länge jobbat för att främja romska barns och ungdomars rätt till det egna språket. Det arbetet har i sin tur gjort att de kunnat ”stärka sin identitet och självkänsla för att kunna inta sin rättmätiga plats i samhället”.
     
    Klarspråkskristallen och Minoritetsspråkspriset delades ut av kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Erik Wellanders pris delades ut av Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet och ordförande i Stiftelsen Erik Wellanders fond.
     
    Anders
    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du en chans att testa din ordförståelse. I just detta kviss har du kanske ett litet försprång om du brukar lösa korsord. Flera av de totalt tolv orden i kvisset är nämligen ganska vanliga i korsord. Betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Svenska universitet ska vara internationellt attraktiva – men verksamheten ska bedrivas på svenska. Här uppstår en krock, noterar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, och Tom S. Karlsson, lektor vid Förvaltningshögskolan.

    I år är det tio år sedan Sverige fick sin första språklag. Den fastslår bland annat att all myndighetsutövning ska ske på svenska – också den som äger rum inom högre utbildning. Susanna Karlsson och Tom S. Karlsson har plöjt 21 språkpolitiska dokument som publicerats på universitet och högskolor runt om i Sverige. I alla dokument står det helt klart vilket språk som ska användas i mötesprotokoll och liknande: svenska. Detta rimmar både med traditionen och med språklagen från 2009.

    Däremot skiljer sig riktlinjerna när det gäller vilka språk som får talas på mötena där man ska fatta beslut. Vissa lärosäten menar att svenska är det enda tänkbara språket. Men svenska universitet har också ett internationaliseringsuppdrag – de förväntas locka till sig forskare och medarbetare utanför Sverige. Om man då håller fast vid svenskan som enda språk, kan det hindra somliga från att delta fullt ut i verksamheten. Därför tillåter en del universitet att möten får hållas på engelska. Men detta undantag gör det svårt att formulera en generell språkpolicy för alla svenska universitet och högskolor.

    En lösning skulle vara att införa en tillgänglig och attraktiv språkutbildning för internationellt rekryterade, menar Susanna Karlsson. En annan vore att låta universiteten vara undantagna från språklagens och förvaltningstraditionens krav på svenska. Men det alternativet verkar svårt att få igenom.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • En människa är en mer givande samtalspartner än en robot. Skälet är att kommunikation med en annan människa kan aktivera hjärnans belöningssystem.

    Allt mer avancerade robotar gör att vi i olika situationer möter förprogrammerade samtalspartner. I Språktidningen 2/2019 berättade Marie Alpman om hur ett svenskt företag under nästa år planerar att låta en robot intervjua jobbsökande. För företagen kan förändringarna minska personalkostnaderna. Men de kan inte räkna med att alla som får tala med en robot i stället för en människa blir lika nöjda.

    Franska forskare har studerat hur personer reagerar på robotar som samtalspartner. De har använt sig av funktionell magnetresonanstomografi, fMRT, för att undersöka hur hjärnan svarar på både robotar och människor. Slutsatsen är att en mänsklig samtalspartner resulterar i ökad aktivitet i amygdala, basala ganglierna och hypotalamus.

    Både amygdala och basala ganglierna är viktiga för hjärnans belöningssystem. Och hypotalamus har en avgörande roll i produktionen av oxytocin, ett hormon som har inverkan på bland annat sociala beteenden.

    Även om robotar kan ge lika bra svar som en mänsklig samtalspartner så har de alltså inte förmågan att skapa samma känslor av välbefinnande. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg