Prenumerera på bloggen
  • Hamfarahlýnun (’katastrofuppvärmning’) är 2019 års ord på Island. Ordet fick flest röster i den omröstning som ordnades av public service-bolaget RÚV. Det myntades av geologen och miljöaktivisten Ari Trausti Guðmundsson.

    Ari Trausti Guðmundsson har länge varit känd som en av Islands främsta miljöaktivister. Han har länge skildrat natur och klimat i böcker, tidningsartiklar och tv-serier. I dag representerar han Vänstern de gröna i alltinget, den isländska riksdagen.

    Sommaren 2013 skrev han en debattartikel i dagstidningen Fréttablaðið om den globala uppvärmningen. Han varnade för hamfarahlýnun (’katastrofuppvärmning’). Ordet syftar på klimatförändringar orsakade av människan. Det är bildat till hamför (’katastrof’) och hlýnun (’uppvärmning’). Varningen gällde främst användningen av fossila bränslen.

    Ari Trausti Guðmundsson var den som först använde ordet i skrift. Men det skulle dröja innan användningen av hamfarahlýnun tog fart. Det skedde först under 2019 då klimatfrågan debatterades flitigt även på Island. Då sågs ordet ofta i tidningarna, det hördes i alltinget och det användes i sociala medier.

    Hamfarahlýnun var alltså det ord som fick flest röster i RÚV:s omröstning. Ytterligare ett klimatord, loftslagskvíði (’klimatångest’), slutade bland de tre främsta.

    Två andra nyord som ofta förekom i klimatdebatten på Island under det gångna året var flugskömm och flugviskubit. Bägge är översättningslån av svenskans flygskam. Flugskömm är bildat till flug (’flyg’) och skömm (’skam’). Flugviskubit är ett teleskopord bildat till flug och samviskubit (’dåligt samvete, samvetskval’).

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Först kom brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Nu kommer Megxit, hertiginnan Meghan Markles och prins Harrys besked om att de drar sig tillbaka från det brittiska kungahuset.

    Den ekonomiska krisen gjorde 2012 att det började talas om grexit. Det spekulerades då i att Grekland skulle bli det första landet som lämnade EMU. VIssa trodde att steget var nödvändigt för att kunna få ordning på landets ekonomi.

    Samma år började det att talas om brexit, ett brittiskt utträde ur EU. Den debatten tog fart under 2013. Brexit och grexit gav i sin tur upphov till fler nyord med koppling till eventuella utträden ur EU. Motsvarande diskussioner i exempelvis Italien och Spanien kallades italexit och spexit. I Sverige drömmer alltjämt vissa om svexit eller swexit, ett svenskt utträde ur unionen. Och när det uppstod en debatt om Kaliforniens framtid som en av USA:s delstater myntades ordet calexit.

    Den här ordbildningsmönstret har alltså blivit mycket populärt. I förra veckan meddelade Meghan Markle, hertiginna av Sussex, och prins Harry, hertig av Sussex, oväntat att de drar sig tillbaka från det brittiska kungahuset. Brittiska medier talade om Megxit, ett ord bildat till Meghan och exit.

    Megxit snappades upp även av svenska medier. TT rapporterade både om ordet och om händelsen:

    I linje med de brittiska tidningarnas förmåga att hitta fyndiga epitet på rubrikvänliga nyheter har prinsparets annonserade separation från hovet redan fått ett namn: Megxit. Ironiskt nog har den i veckan nästan lyckats konkurrera ut en annan skilsmässa av allmänintresse, nämligen det brittiska EU-utträdet.

    Aftonbladet berättade att beskedet kom som en överraskning också för kungahuset:

    Beskedet om hertigparets så kallade ”Megxit” slog ner som en bomb bland britterna men även i kungahuset som inte hade någon aning om planerna.

    I mindre omfattning talas det även om Mexit.

    Anders

    Foto: New Zealand government

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Som vanligt blandar vi lättare och svårare ord. Betydelserna har vi hämtat från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • En president kan inte vara kvinna. Det är en seglivad föreställning hos amerikaner – i alla fall att döma av deras slentrianmässiga bruk av pronomenet he, ’han’, när de talar om kommande presidenter.

    Under 2016 var det ändå många amerikaner som faktiskt trodde – och ville – att en kvinna skulle vinna presidentvalet: Hillary Clinton (bilden). Likväl förekom ordet she, ’hon’, sällan i diskussionerna före valet, och pronomenet orsakade också störningar i läsningen av texter som handlade om landets nästa president. Detta visar en ny studie som genomförts av amerikanska och tyska lingvister och kognitionsvetare. Studien innefattar såväl intervjuer om förväntade vinnare som tester i läsförståelse och textproduktion.

    Forskarna gjorde samtidigt liknande undersökningar i upptakten till det brittiska premiärministervalet 2017. Men här var folk mer benägna att använda she än i det amerikanska parallellfallet. Kognitionsvetaren och hjärnforskaren Roger Levy, professor vid MIT, antar att skillnaden beror på att Theresa May var premiärminister vid tillfället, och att mycket pekade på att hon också skulle sitta kvar efter valet. Dessutom lever minnet av Margret Thatchers långa ämbetstid kvar hos britterna – de är alltså vana vid att både tänka och tala om kvinnor som landets ledare. Så är det inte i USA, där man ju än så länge har noll erfarenhet av kvinnliga presidenter.

    Forskarna genomförde sina experiment vid tolv tillfällen mellan juni 2016 och januari 2017, med mer än 25 000 deltagare.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Hen fortsätter att bli allt vanligare i svensk press. Under 2019 gick det 122 han och hon på varje hen. Det är den största andelen hen hittills.

    I ett av Språktidningens första nummer 2007 fanns en artikel om det könsneutrala pronomenet hen. Då var det ett ord som ganska få kände till och ännu färre använde. Det förekom dock i vissa tidskrifter och var dessutom ganska vanligt bland personer som inte definierade sig som män eller kvinnor.

    Under 2010 började debatten om hen komma igång. Då rapporterade bland annat Sydsvenskan om en förälder som inte ansåg att det egna barnet skulle uppfostras in i typiska könsroller för pojkar eller flickor. Barnet skulle på egen hand få utveckla sin identitet. Ett sätt att undvika könsstereotyper var att använda pronomenet hen. Två år senare utkom barnboken Kivi och monsterhund. Där används pronomenet hen genomgående om huvudpersonen. Uppmärksamheten kring boken ledde till en intensiv diskussion som utlöstes av en debattartikel i Svenska Dagbladet.

    Men hen blev ganska snart accepterat. Inledningsvis hade flera svenska medier en avvaktande hållning. Pronomenet användes först oftare i texter av personlig karaktär, som ledare och krönikor. Snart började det även bli vanligt i exempelvis nyhetstexter.

    Hen har blivit vanligare i svensk press för varje år. Och 2019 var inget undantag. Då gick det 122 han och hon på varje hen. Under 2018 gick det 133 han och hon på varje hen. Det kan jämföras med 2011. Året innan den stora debatten om pronomenet bröt ut gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen.

    Fortfarande är hen vanligare i finlandssvensk press. Där gick det förra året 47 hen på varje han och hon. Det var dock en tillbakagång jämfört med 2018 då motsvarande siffra var 38.

    De exakta siffrorna i den här undersökningen ska tas med en nypa salt. Det totala antalet träffar på han, hen och hon är drygt 2,8 miljoner. Den stora majoriteten är pronomen. Men i det materialet, som är för stort för att kontrollera, finns exempel på hur samma bokstavskombinationer används i andra betydelser och som egennamn. Där ingår också avstavningarna han-, hen- och hon-.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Tack till alla som var med och tävlade i vår julkalender! Det andra tävlingsordet blev extra knepigt eftersom det ord som gav den första bokstaven visserligen hade adopterats av en läsare – men det fanns inte med på listan över 1 001 hotade ord. Vissa listade ändå ut att det rörde sig om droska. Därför godkänns alla svar på den första ledtråden i det andra tävlingsordet.

    Tävlingsord 1: trumma

    1. Tokenskap

    2. Rulta

    3. Uppgummad

    4. Mylta

    5. Mattsam

    6. Allmänradio

    Vinnare: Agnes Ambrosiani

    Tävlingsord 2: droppa

    1. Droska

    2. Raclettejärn

    3. Oändlighetsperspektiv

    4. Polsketakt

    5. Panikera

    6. Absintgrön

    Vinnare: Torkel Edström

    Tävlingsord 3: medial

    1. Multebär

    2. Ebenist

    3. Dynvar

    4. Inkommensurabel

    5. Abderitisk

    6. Lågnivåspråk

    Vinnare: Kristina Jansson

    Tävlingsord 4: bracka

    1. Beskänkt

    2. Rabbis

    3. Ankdammsdebatt

    4. Cedera

    5. Kvintilera

    6. Amusant

    Vinnare: Rebecca Tollemark

    Samtliga vinnare får ett exemplar av O som i ordbok. Vinnaren av den fjärde etappen får dessutom ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms bok 100 svenska dialekter. Grattis!

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I Språktidningens julkalender kan du tävla om O som i ordbok. Den som vinner den sista etappen får dessutom ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms nya bok 100 svenska dialekter. Du kan tävla till och med den 6 januari 2020.

    Varje lucka ger dig en ledtråd till ett tävlingsord. Julkalendern är indelad i fyra etapper. Varje tävlingsord innehåller sex bokstäver. Det första ordet bildar du av de ledtrådar du får mellan 1 och 6 december, det andra ordet av ledtrådarna mellan 7 och 12 december, det tredje ordet av ledtrådarna mellan 13 och 18 december och det fjärde ordet av ledtrådarna mellan 19 och 24 december.

    Varje lucka ställer dig inför en gåta där det gäller att lista ut vilket ord vi söker. Den första bokstaven i ordet vi söker ingår i tävlingsordet. Om ordet vi söker den första dagen är åkerspöke är det bokstaven å som är första bokstaven i tävlingsordet. Om ordet andra dagen är galgfågel är g andra bokstaven i tävlingsordet och så vidare.

    Samtliga ord som vi söker finns med på Språktidningens lista över 1 001 ord som kan riskera att strykas ur Svenska Akademiens ordlista från 8/2018. Ledtrådarna består av några av de motiveringar som läsare har skickat in när de adopterat ord på listan. I motiveringarna har vi utelämnat ordet vi söker. I det här exemplet är det åkerspöke som åsyftas:

    Rädda *********! Detta fantastiska och i mitt tycke smått diplomatiska ord för något eller någon som kanske inte helt lyckats med dagens outfit. Eller för någon som tittar sig i spegeln en morgon när anletet inte helt ligger på plats. Helt enkelt ett suveränt ord som beskriver något eller någon som kanske för dagen eller för gott sett sina bästa dagar. Dessutom slår ********* fågelskrämma med hästlängder.

    Varje tävlingsord består av sex bokstäver. Tävlingsorden finns inte med på listan över hotade ord.

    Vi delar ut ett bokpris till varje etappvinnare. Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen.

    Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter, på Facebook och på Instagram.

    Dina tävlingsord mejlar du till anders@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 6 januari. Lycka till!

    Anders

    0 kommentarer
  • 2019 års nyordslista innehåller 35 nykomlingar i svenskan – från animoji till övervakningsekonomi. Har du någon egen favorit bland nyorden? Du kan rösta på det nyord som du gillar bäst här intill.

    Illustration: Jens Magnusson

    20 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg