Prenumerera på bloggen
  • Vet du vad orden i veckans språkkviss betyder? I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Lampskärmen Älvstarr, brödkorgen Jäsning och vasen Fnittrig. Produktnamnen är en viktig del av Ikeas identitet som svenskt företag. Sedan 1980-talet har Ikeanamnen plockats från såväl svenska som danska och norska. De nordiska namnen – inte minst de med å, ä och ö – blev då en central del i varumärkesbygget. Utländska namn, som Lido och Milano, utgick, och samtidigt ändrades logotypen från den ursprungliga rödvita till den nuvarande blågula. Det berättade Språktidningen i nummer 3/2018.

    Nu vill möbeljätten bli än mer blågul i sin framtoning. Från den 1 december 2020 får alla nya produkter bara svenska namn.

    ”Det är en uttalad strategi att vara stolt över det svenska, det som format vårt företag”, säger Åsa Nordin, varumärkesansvarig på Inter Ikea Systems, till Dagens Nyheter.

    En förklaring till att Ikea har valt att ge sina möbler namn i stället för slumpartade bokstavs- och sifferkoder, sägs vara att grundaren Ingvar Kamprad hade dyslexi.

    ”Då jag har kämpat med dyslexi i hela mitt liv förstår jag verkligen hur viktigt språk är, kanske bättre än de flesta”, sade Ingvar Kamprad när han och Ikea i slutet av 2017 tilldelades Föreningen Nordens språkpris.

    Möbelnamnen var lättare både för honom och kunderna att minnas.

    Maria

    Foto: Ikea

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

     

    0 kommentarer
  • Hen är lika lättläst som han och hon. Det könsneutrala pronomenet har ingen inverkan på läshastigheten. Det visar en svensk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

    När debatten om det könsneutrala pronomenet hen kulminerade 2012 var inledningsvis språkvården och medierna i många fall ganska skeptiska. När de uppmanade till försiktighet var läsbarheten ett vanligt argument. Hen befarades kunna störa rytmen eftersom läsarna inte troddes vara bekanta med ordet.

    Att vi reagerar på nya ord i språket är naturligt. Det gäller i synnerhet pronomen eftersom det är en ordklass där förändringar är mycket sällsynta.

    Men hen etablerade sig snabbt. I takt med att ordet blev allt vanligare ändrades också rekommendationerna. De försiktiga attityderna blev allt mer tillåtande.

    Nu fastslår svenska forskare i psykologi att hen inte påverkar läshastigheten. De har studerat ögonrörelser hos 120 svenskar. De fick läsa texter där pronomenen alternerades: Förskolläraren/Doktoranden/Tjejen/Studenten skrev under kontraktet. Hen/Hon såg fram emot att börja på nya jobbet.

    Hen var alltså lika lättläst som han och hon. De olika pronomenen processades lika snabbt.

    Det fanns inte heller några tecken på att personliga attityder skulle ha någon betydelse. Deltagare som till exempel beskrev sig som feminister eller gillade hen läste ordet i samma hastighet som andra testpersoner.

    Resultaten antyder att vi numera är vana vid hen och att pronomenet kan referera till alla kön. Tidigare forskning visar annars att vi stannar till när ett pronomen inte matchar vår förförståelse. Att använda han om drottning får till exempel läsningen att komma av sig eftersom de flesta nog förväntar sig hon.

    Hen tycks inte påverka föreställningarna om hur världen ser ut. Därför har det heller ingen inverkan på läshastigheten.

    Här kan du läsa mer om utbredningen av hen i svenska medier.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? De korrekta betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    Anders

    Foto: Pexels

    1 kommentarer
  • V-dagen är det datum då vaccineringen mot coronaviruset inleddes. Den kallas även dagen V.

    I flera engelskspråkiga länder firas V Day, en kortform för Victory in Europe Day, till minne av de allierades seger över Tyskland i andra världskriget. Krigsslutet högtidlighålls den 8 maj varje år.

    Men i december 2020 talades det om V Day på ett annat sätt. Då var det en kortform för Vaccination Day, den dag då vaccineringen mot coronaviruset inleddes i Storbritannien.

    Det här bruket lånades in i svenskan. Det talas både om V-dagen och dagen V. Bägge kan referera såväl till starten för vaccineringen i Sverige som i utlandet.

    Vaccineringen i Sverige började den 27 december. Dagen därpå rapporterade Expressen om den första svensken som vaccinerades:

    Här inleds början på slutet. Efter ett år med höga dödstal och stor spridning i Sverige var så vaccinationsdagen – V-dagen – äntligen här: Först ut var Gun-Britt Johnsson, 91 – tätt följd av flera andra på vårdcentraler och äldreboenden runtom i landet.

    Tre veckor tidigare berättade Sydsvenskan om hur vaccineringen inleddes i Storbritannien:

    ”Dagen V” är här – de första britterna har vaccinerats mot covid-19.

    Tidigare har dagen V och V-dagen använts i svenskan om firandet av andra världskrigets slut. V-dagen har dessutom använts som kortform för Victoriadagen.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens kviss möter du tolv svenska ord. DIn uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • ”Lindgrens eget rövarspråk.” Så kallar litteraturvetaren Malin Nauwerck de stenograferade originalmanuskript som ligger till grund för Astrid Lindgrens böcker om Bröderna Lejonhjärta, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och de andra klassiska sagofigurerna.

    Malin Nauwerck är en av flera forskare i projektet ”Astrid Lindgren-koden”, som nu ska knäcka innehållet i 670 bevarade stenogramblock, med långa och svårtydda bearbetningar av Lindgrens verk. På så sätt hoppas man få en unik inblick i hennes kreativa process. Materialet finns på Kungliga biblioteket och Svenska barnboksinstitutet, och har hittills legat orört av forskare.

    Astrid Lindgren stenograferade i Melins system, som bygger på fonetiskt tecknade ordbilder. I Forskning & Framsteg berättar Malin Nauwerck att det skulle krävas många stenografer – under väldigt lång tid – för att skriva manusen i klartext. Därför tar man nu också hjälp av artificiell intelligens, AI. Volontärer som kan stenografi ”läser inskannade sidor ur manuskriptet, gör rutor kring enskilda ord och anger vad det står i klartext. Sidan läses in i en dator igen, som kopplar ordbilderna i rutorna till orden i klartext.”

    Men inte bara Astrid Lindgrens språk kan bli läsbart med hjälp av den artificiella intelligensen. En AI-modell har nu också tagits fram för att man automatiskt ska kunna tolka språk som inte längre talas någonstans. Forskare vid amerikanska MIT utvecklar en algoritm som har visat sig kunna avkoda utdöda språk. Algoritmen bygger på kunskap om hur språkutveckling sker historiskt. Språkljud försvinner till exempel sällan, utan utvecklas i stället i enlighet med vissa ”ljudlagar”. Målet är att modellen ska kunna dechiffrera utdöda språk i skrifter som hittills inte har kunnat uttolkas.

    Forskare talar om att vi står inför en AI-revolution. Nya, kraftfulla modeller för språkanalys har gjort datorerna bättre på att förstå både text och tal. I Språktidningen 1/2021 skriver Marie Alpman om tekniken som används i allt från röstassistenten i den smarta mobilen till att avgöra skribentens kön och politiska åskådning samt för hjälpa läkare att ställa rätt diagnos.

    I Språktidningen 2/2021 kan du läsa mer om stenografi!

    Maria

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    Foto: Wikimedia

    0 kommentarer
  • Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020. Användningen av det könsneutrala pronomenet har nu ökat tio år i följd.

    I Upsala Nya Tidning diskuterade språkvårdaren Rolf Dunås 1966 behovet av ett könsneutralt pronomen i svenskan. Hans förslag var hen. Men i språkvetarkretsar hade frågan redan diskuterats i flera år. Språkforskaren Karl-Hampus Dahlstedt ska ha tagit upp hen under föreläsningar redan under 1950-talet.

    Diskussionen dök upp i medierna då och då under de följande årtiondena. Men det var främst en debatt mellan språkvetare. Många efterlyste ett könsneutralt pronomen – men många var också skeptiska till att det över huvud taget skulle vara möjligt att införa ett nytt pronomen.

    Kring millennieskiftet började hen etablera sig bortom den massmediala mittfåran. Hen blev under det tidiga 2000-talet allt vanligare som pronomen bland personer som inte ville omtalas som han eller hon. Ett antal feministiska skribenter och tidskrifter började också använda hen. I takt med att hen blev vanligare blev det också allt oftare föremål för debatt i etablerade medier.

    Debatten kulminerade 2012 i samband med utgivningen av barnboken Kivi och monsterhund. Författaren Jesper Lundqvist använder genomgående hen om huvudpersonen och berättar inte om Kivi är man, kvinna eller icke-binär. Debatten handlade inte bara om hen i sig. Det könsneutrala pronomenet diskuterades ofta i relation till könsroller och barnuppfostran.

    Debatten var bitvis oerhört intensiv. Men den tystnade 2015 när hen togs med i nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Intåget i ordlistan tog död på argumenten om att hen inte skulle vara etablerat eller ett riktigt ord. Det sågs också som en bekräftelse på att det faktiskt var möjligt att införa nya pronomen i svenskan.

    Sedan 2011 har hen från år till år blivit vanligare i svensk press. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2020 gick det bara 114 han och hon på varje hen. Under 2019 var motsvarande siffra 122.

    Hen har alltså blivit mer än hundra gånger vanligare inom loppet av tio år. Men han och hon är alltjämt mycket vanligare i medierna.

    Dessutom verkar svensk press att fortsätta skriva mer om män än om kvinnor. Pronomenet han var förra året 84 procent vanligare än hon. Det gick 74 han på varje hen – men bara 40 hon på varje hen.

    De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. I materialet – som är för stort för att kontrollera inom ramarna för den här undersökningen – ingår drygt 3,6 miljoner belägg på han, hen och hon. Alla träffar är dock inte äkta utan i underlaget ingår till exempel även avstavningar som han-, hen- och hon-.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Tack till alla som var med och tävlade i 2020 års julkalender! Över 100 deltagare skickade in lösningar. Vi fick in färst lösningar till den tredje etappen så den verkar ha varit svårast. Men även den första etappen skapade vissa bekymmer. Armeniska – som var svaret på den sjätte ledtråden och gav bokstaven a – var uppenbarligen en svår nöt att knäcka eftersom ganska många skickade in tävlingsordet ljudlig i stället för ljudlag.

    Här är lösningarna:

    1. Ljudlag: lettiska, japanska, ungerska, danska, litauiska, armeniska, grekiska.

    2. Stavning: svenska, turkiska, azerbajdzjanska, vietnamesiska, norska, isländska, nederländska, georgiska.

    3. Grammatik: grönländska, rumänska, albanska, maltesiska, mongoliska, arabiska, tyska, italienska, koreanska.

    Och här är vinnarna som får en helårsprenumeration på Språktidningen och ett exemplar av Hur lång är en stund?

    Första etappen: Anna Engström, Nacka

    Andra etappen: Carmen Ågren, Tierp

    Tredje etappen: Patrik Dellgren, Malmö

    Grattis! Om du redan är prenumerant på Språktidningen förlängs prenumerationen med åtta nummer.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg