Prenumerera på bloggen
  • Den sinotibetanska språkfamiljen är den näst största i världen. Nu tror forskare att de har spårat dess rötter tillbaka till hirsodlande bönder i Kina för 7 200 år sedan.

    De sinotibetanska språken talas av omkring 1,4 miljarder människor. Där ingår bland annat kinesiska, tibetanska och burmesiska. Bara den indoeuropeiska familjen är större med språk som talas av cirka 3,2 miljarder människor.

    I den sinotibetanska familjen ingår över 400 språk. Men bland forskare finns olika uppfattningar om exakt hur vissa språk är besläktade. Och språkfamiljens ursprung är inte helt klart.

    Nu tror sig en tvärvetenskaplig forskargrupp ha löst gåtan om språkfamiljens rötter. De finner ursprunget bland hirsodlande bönder på slätterna i norra Kina. Den här språkfamiljens rötter började enligt forskarna gro för 7 200 år sedan.

    Slutsatsen drar de efter att ha jämfört det basala ordförrådet i 50 levande och utdöda sinotibetanska språk. Studien visar inte bara släktskap mellan ord och hur de vandrat mellan de olika medlemmarna i språkfamiljen. Den visar också hur vissa språkljud är besläktade.

    Dateringen har gjorts med hjälp av datorprogram. Forskarna poängterar att det rör sig om uppskattningar. För att med säkerhet kunna fastställa en tidpunkt krävs nya rön och ytterligare forskning.

    I arbetet har de bland annat tagit hänsyn till hur jordbruket utvecklats i regionen. En utgångspunkt för studien är just att förändringar i jordbruket också återspeglas i språket.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den som hundvisslar säger något med ett dolt budskap som bara några få uppfattar. Men för den som förstår det kodade budskapet är det en viktig signal.

    På engelska har det på senare år talats en hel del om dog whistling och dog whistle politics respektive dog whistle. Här används hundvisselpipan – som producerar ett ljud som hundar men inte människor kan höra – metaforiskt för politiska budskap. På svenska talas det om hundvisslande, hundvisslingspolitik och hundvisselpolitik. Som verb används hundvissla.

    Den som hundvisslar säger något som är begripligt för allmänheten. Men för en mindre grupp kan budskapet ha en särskild innebörd. Det kan röra sig om speciella ord och uttryck som fungerar som signaler. I Folkbladet skriver Myra Åhbeck Öhrman att knepet används av många svenska politiker:

    Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.

    Ett sådant begrepp som nyligen diskuterats är globalist. I Expressen ställer Anna Hellgren frågan om ordet är neutralt – som en motsats till nationalist – eller om det kan vara antisemitiskt.

    Steve Bannon, som tidigare var chefsstrateg åt USA:s president Donald Trump, hävdade att det amerikanska presidentvalet 2016 var en kamp mellan globalister och nationalister. I Svenska Dagbladet beskrivs han av Jan Söderqvist som en person som ibland ägnar sig åt att hundvissla:

    Han är, förmodligen, för smart för att vara rasist eller antisemit på riktigt, men han drar sig inte för att ”hundvissla” i högan sky varje dag i veckan när han tror att det gagnar den goda saken.

    Den här betydelsen av hundvissla är belagd i svenskan sedan 2011. Användningen har ökat de två senaste åren.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du chansen att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord i kvisset. Din uppgift är att räkna ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • ”Tankstreckets uppgift är att ta plats, att ta tid.” Det är vad som skiljer tankstrecket från det diskreta bindestrecket, som ”nästan inte ska finnas”. Det menar översättaren och författaren Erik Andersson i Sveriges Radios utmärkta serie Skiljetecken. Där kan man höra författare, litteraturvetare, konstkritiker, journalister och andra reflektera över några av språkets minsta beståndsdelar, som frågetecken, utropstecken, punkt, mellanrum – och just tankstreck.

    Som skribent är jag förtjust i detta lite längre streck. Kanske är det för att jag har rötter i kvällstidningsjournalistiken. Det är en del som tycker att just kvällstidningarna är lite väl fästa vid tankstreck, och placerar dem hipp som happ i meningarna: ”Det är torsdag – i dag.”

    Men självklart finns det skrivregler för hur ett tankstreck ska användas. ”Ett tankstreck i löpande text signalerar avbrott eller en längre paus. Man brukar tala om en ’effektfull paus’ därför att det som följer ofta är oväntat eller överraskande”, skriver bland annat språkvetaren Siv Strömquist i sin användbara handbok Skiljeteckensboken. Och ger exemplet ”Hon letade efter den försvunna kattungen och hittade – en rävunge.” Att det är torsdag i dag kvalar inte riktigt in i den ligan.

    Tankstrecket har en rad andra praktiska funktioner som Siv Strömquist avhandlar. Hon ger också en möjlig förklaring till att skribenter kanske överanvänder strecket: det är en av våra allra yngsta medlemmar i skiljeteckensfamiljen. Den första handboken i skiljeteckensanvänding i svenskt skriftspråk är från 1651, och det är först i en handbok från 1813 som tankstrecket nämns för första gången: Broocmans Lärobok i svenska språket med tillhörande öfningar heter den. Hur tecknet ska användas har möjligtvis inte riktigt blivit etablerat än – därav det vacklande bruket.

    Erik Andersson trodde länge att bindestreck och tankstreck var samma sak, eftersom tankstreck saknades på hans första skrivmaskin, en grön Halda. Det är fortfarande många som frågar sig vad skillnaden mellan de båda är. Men trots kvällstidningarnas överförtjusning, tror Erik Andersson att tankstreckets storhetstid redan är svunnen. ”Den inträffade nog hos Selma Lagerlöfs kolleger kring förra sekelskiftet”, menar han och ger ymniga exempel ur böcker från denna tid. Uno Engs novell ”Ögonbrynen” från 1921 börjar så här:

    ”Den unge konnässören sökte förgäves. — — —”

    Nu är Erik Andersson orolig för att tankstrecket håller på att krympa ner till ett ynka bindestreck. Han har tagit fram linjalen, mätt och funnit att ”i takt med de allmänna neddragningarna har ett kortare tankstreck vunnit mark.” Läsglädjen grumlas därmed. Han finner då tröst i att ta fram Roddy Doyles The Commitments, från 1987. Där hittar han tankstreck på allt från 4 millimeter till –25!

    Maria

    Foto: Istockphoto

     

     

      

     

     

     

    2 kommentarer
  • Det är inte kulturskillnader i sig som avgör varför vissa gestikulerar mer än andra. I stället är det olika berättarstilar som gör att vissa använder fler gester än andra. Det skriver forskare i psykologi vid University of Alberta, Kanada, i en studie publicerad i tidskriften Language and Cognition.

    En utbredd uppfattning är att vissa det i vissa kulturer är vanligare att gestikulera under ett samtal. Ofta är det enligt forskarna något som sägs om personer som har spanska eller franska som modersmål. Andra uppfattas använda gester i mindre omfattning – och betraktas därför ibland som mindre känslosamma.

    Men det här stämmer inte. Forskarna hävdar att det är olika typer av berättarteknik som fungerar som en vattendelare.

    Forskarna lät försökspersoner titta på en tecknad film. Därefter fick de återberätta vad som hänt.

    Deltagarna hade franska, spanska, hindi eller mandarin som modersmål. Enligt forskarna är det i länder som Kina och Indien vanligt att fokusera på en berättelses sensmoral. I andra länder är det vanligare att den som återberättar något gör det i kronologisk ordning.

    Så var det också när forskarna testade deltagarna. De som talade spanska och franska återberättade innehållet steg för steg – och dramatiken i berättelsen åtföljdes av livliga gester. De som talade hindi och mandarin gestikulerade mindre. Men de tog sig an uppgiften på ett annat sätt. De fokuserade på de faktorer som låg bakom utvecklingen i filmen.

    Forskarnas slutsats är att det är berättarstilen som avgör hur mycket någon gestikulerar. Den som på ett kronologiskt och dramatiskt sätt återberättar ett skeende använder gärna gester. Men den som på ett reflekterande och analytiskt sätt skildrar samma skeende använder färre gester.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Hela 83 procent av norrmännen tycker att svenskt talspråk är lätt att förstå. Bara 35 procent anser att det är enkelt att begripa talad danska. Och det är framför allt yngre norrmän som hellre byter till engelska när de besöker Sverige eller Danmark.

    Opinion har på uppdrag av Språkrådet i Norge undersökt attityder till såväl norska som grannspråken svenska och danska. Det är alltså få norrmän som tycker att svenska är svårt att förstå. Bara 5 procent föredrar att tala engelska med svenskar. Och 18 procent försöker underlätta förståelsen genom att försvenska ord eller att tala ”svorska”.

    Danska är oftare ett skäl till bekymmer. Hela 19 procent av norrmännen byter till engelska när de talar med danskar. Det är i synnerhet yngre norrmän som överger norskan. I åldersgruppen 18 till 29 år föredrar hela 35 procent engelska när de möter danskar. Samma val gör bara 5 procent av de norrmän som har fyllt 60 år.

    Personer boende i Oslotrakten och södra Norge har lite lättare för danska. I Nordnorge är det mycket sällsynt att någon tycker att svenska är svårförståeligt. Utbildning betyder mer för att underlätta förståelsen av danska än för svenska.

    Vidare är det 87 procent som svarar att det är viktigt att det norska språket står starkt. Nästan lika många – 86 procent – säger att ortnamn är en del av kulturarvet och därför bör bevaras. Dessutom uppger 72 procent att de är språkintresserade.

    Det är 64 procent som upplever att engelska används i för många situationer där norska hade fungerat lika bra. Och 62 procent anser att de behärskar norska bättre än snittet. Bara 7 procent tycker att deras norska är under medel.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I engelsktalande länder beskrivs dank ibland som det nya cool. Nu har ordet börjat höras i svenskan.

    Cool lånades in i svenskan från engelskan under 1950-talet. Ordet har funnits med i Svenska Akademiens ordlista sedan den elfte upplagan som utkom 1986. Även i den senaste upplagan, från 2015, beskrivs cool som ’vardagligt’. I Språktidningen 2/2012 diskuterar Linnea Hanell hur ordet används i svenskan.

    Än mer vardagligt är dank, som alltså betyder ungefär ’cool’. Men det har det inte alltid gjort. Den som slår upp dank i en ordbok hittar betydelser som ’rå’, ’kall’ och ’fuktig’. Om det talas om a dank basement är det troligare att det rör sig om en råkall källare än en supercool källare.

    Den nya betydelsen har enligt Quartz gått via marijuanaodlingar, eftersom växten trivs bra i miljöer som är just dank. När det gäller bland annat marijuana och hantverksöl berättar Quartz att dank helt enkelt kan betyda ’gott’. Och därefter sägs ordet ha tagit ytterligare ett steg till att motsvara något allmänt positivt, ungefär på samma sätt som cool.

    I svenskan är det alltså dank i den senare betydelsen som lånats in. Det som är dank är riktigt bra. Hittills hörs adjektivet främst i informellt ungdomsspråk. Men det finns en del exempel på användning också i skrift:

    I helhet går jobbet på fordonet med tillbehör framåt och det är dank.

    Jag kan lyssna/läsa, skicka danka memes eller spela nåt om du bara vill ha sällskap för att tänka på annat.

    Också i svenska används dank när det talas om droger:

    Även jag undrar om det är dank shit :P

    Dark Tranquility, ett dödsmetallband från Göteborg, har lanserat ett eget öl. Beer News rapporterar att det fått namnet Dank Tranquility:

    När vet man att det handlar om hårdrock och öl? Jo kanske när Dark Tranquillity blir Dank Tranquillity.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Den här veckans språkkviss kan vara extra lurigt. Det innehåller många ord som vi tror är knepiga. Som vanligt är din uppgift att lista ut vad de tolv svenska orden i kvisset betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Dada, mama, gaga. När vi lär oss tala spetsar vi först våra öron och härmar det vi hör. De som börjar lära sig ett språk senare i livet lyckas också bäst om de koncentrerar sig på språkljuden till att börja med. Ny forskning visar att höger hjärnhalva – där vi till exempel processar musik och toner – är högst inblandad i språkinlärning. Detta trots att forskare länge främst förlagt språkförmågan till vänster hjärnhalva.

    Det är språkforskaren Zhenghan Qi som studerat hur vuxna lär sig språk. Resultatet har nu publicerats i tidskriften Neuroimage. Zhenghan Qi värvade 24 amerikaner, som först fick lyssna på två ord som var lika så när som på den inledande konsonanten – till exempel ba och na. Därefter fick de berätta på vilket sätt orden skilde sig åt medan deras hjärnaktivitet mättes.

    Sedan fick de svettig intensivundervisning under fyra veckor i klassrumsmiljö, med mycket hemläxor och prov. Dessutom fick varje deltagare genomgå hjärnskanning vid en rad tester. På detta sätt kunde forskarna se vilken hjärnhalva som var mest aktiv. Det blev mycket tydligt att höger hjärnhalva var mest aktiv i de tidiga stadierna av språkinlärningen, speciellt för de studenter som var mest framgångsrika. De lyssnade noga på de grundläggande kinesiska språkljuden. Gradvis, i och med att studenterna övergick till att plugga glosor och grammatik, dämpades aktiviteten i den högra hjärnhalvan och vänster hjärnhalva tog kommandot.

    Ju mer aktiv vänster hjärnhalva är i början av inlärningen, desto känsligare verkar personen vara för akustiska skillnader i språket. Detta är särskilt viktigt när man lär sig ett språk som kinesiska, som innehåller ordtoner. Samma ord kan ha helt olika betydelser, beroende på om det till exempel uttalas med stigande eller fallande ton. Forskarna vill gå vidare med att undersöka ifall det skulle gynna språkstudenter att lyssna mycket på språket tidigt i inlärningsprocessen, även när det gäller andra språk än kinesiska. 

    Ljudstruktur är hur som helst viktigt i alla språk, vilket ofta glöms bort i språkundervisningen. I många fall är den i stället koncentrerad på grammatik och skriven vokabulär. För tio år sedan skrev Bosse Bunge en artikel i Språktidningen om vikten av att träna uttal och språkmelodi.

    Maria

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Sisu är något som definierar finländare. Ordet representerar för många uthållighet och mod. Men för mycket sisu kan leda till utbrändhet och hänsynslöshet.

    Emilia Lahti, doktorand vid Aalto-universitetet, har undersökt hur drygt tusen personer uppfattar ordet sisu. I Svensk ordbok anges betydelsen ’seg uthållighet och kampvilja’. Och det är en definition som ligger mycket nära majoritetens syn på ordet.

    Sisu har ofta beskrivits som en egenskap typisk för finländare. De gemensamma nämnarna är uthållighet över det normala, förmågan att lyckas trots dåliga förutsättningar och konsten att utnyttja energireserven till max för att nå ett visst mål.

    Vissa beskrivningar av sisu som Emilia Lahti stötte på hade närmast magiska dimensioner. Det är en kraft som kan plockas fram när alla resurser egentligen borde vara uttömda.

    Sisu beskrivs i regel som något mycket positivt. Men det finns också baksidor. För mycket sisu kan leda till utbrändhet, hänsynslöshet och underskattning. Vissa beskriver därför fenomenet som en kraft som innehavaren måste lära sig att behärska. Annars finns det en risk att sisu kan slå över i dumdristighet.

    Att ha sisu är enligt Emilia Lahti något mycket positivt. Men den som har mest nytta av denna egenskap är den som förmår använda den för att skapa balans i tillvaron.

    Sisu är belagt i svenskan sedan 1922. Ordet har funnits betydligt längre i finskan.

    Studien är publicerad i tidskriften International journal of wellbeing.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg