Prenumerera på bloggen
  • Läshundar motiverar barn till att läsa mer. Sällskapet gör dessutom att barn känner sig säkrare och mer intresserade. Det visar en studie publicerad i tidskriften Anthrozoös.

    Camille Rousseau, doktorand vid kanadensiska University of British Columbia, har tillsammans med utbildningsforskaren Christine Tardif-Williams undersökt sjutton barns läsning. Barnen gick i första till tredje klass. De fick läsa högt både på egen hand och med en läshund i rummet.

    Inför testet utvärderades barnens läsförmåga. I testet fick de läsa berättelser som låg aningen över deras förmåga. Efter att ha läst den första berättelsen fick de frågan om de ville fortsätta läsa en annan berättelse.

    När barnen hade sällskap av en läshund visade de mer intresse. De läste längre, kände sig säkrare och visade mer uthållighet vid svårare avsnitt i berättelserna.

    Anders

    Foto: University of British Columbia

    0 kommentarer
  • Många människor lägger knappt märke till naturen och har därför ingen relation till den. Det kan leda till växtblindhet, avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden.

    Plant blindness myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. Ordet har kommit in i svenskan som översättningslånet växtblindhet. Det är belagt i tidningstext sedan 2016 men det är troligt att ordet har använts betydligt längre i fackspråket.

    Urbaniseringen bidrar till att allt färre vistas i naturen. Enligt forskningen har många stadsbor därför en vag uppfattning om växters betydelse. En konsekvens är att somliga saknar insikt i hur det biologiska kretsloppet fungerar och hur människan påverkar miljön.

    Värmlands Folkblad skriver om växtblindhet med anledning av Elektronisk flora, ett verk där konstnärer bland annat använder sensorer för att spela in träds biosignaler, elektroniska spänningar på trädets barr:

    Biologerna Elisabeth Schussler och James Wandersee pratar om begreppet växtblindhet, de beskriver det som oförmågan att se eller känna igen växter i sin egen miljö. Växter reduceras tyvärr ofta till kulisser, inredningsdetaljer eller möbler. Men växter är komplexa organismer djupt invecklade i världens ekosystem. Utan växter skulle väldigt lite på vår planet överleva.

    Smålandsposten berättar om dansföreställningen Vilja växa riktad mot barn i åldern tre till sex år. Den konstnärliga ledaren Anna Wennerbeck säger att målet är att väcka barnens intresse för växter:

    Anna nämner begreppet växtblindhet, det vill säga att vi inte ser träden för skogen. Att naturen blir som en kuliss till vårt liv utan att vi uppmärksammar dess detaljer.

    Vid Göteborgs universitet finns forskningsprojektet Bortom ”plant blindness” som syftar till åskådliggöra växtlighetens betydelse för vår värld.

    Anders

    Foto: Unsplash

    2 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”Här jag ska text skriva om ordföljd.” Ungefär så kanske jag skulle ha formulerat mig ifall jag hade levt på medeltiden – bortsett från att stavningen också skulle ha sett annorlunda ut.

    För svenskans ordföljd var friare på medeltiden, i alla fall om man studerar verb och objekt och hur dessa förhåller sig till varandra. En bok har köpt var lika godtagbart som har köpt en bok.
     Adrian Sangfelt har skrivit en avhandling i nordiska språk vid Uppsala universitet, där han har kartlagt hur den svenska ordföljden har utvecklats, genom att studera cirka 50 texter från 1200-talet till 1700-talet.

    Då fanns flera olika sätt att skriva samma sak. I en text från 1400-talet står till exempel: "hwre han skulde thenne swen forgöra." Ordagrant: ’hur han skulle denne pojke förgöra’, och med dagens svenska: ’hur han skulle döda den här pojken.’ Men att medeltidsmänniskan hade en mer varierad ordföljd innebar inte att de var helt regellösa. ”De hade förstås en språkkänsla, precis som vi har i dag”, säger Adrian Sangfelt.

    Hans forskning kan bland annat ge intressanta inblickar i hur det går till när ordföljden i ett språk förändras.

    Maria
    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det var ingen spökskrivare som skrev Molières pjäser. I stället var det dramatikern själv som höll i pennan. Det fastslår franska forskare i en artikel publicerad i Science Advances.

    Med verk som Tartuffe, Den inbillade sjuke och Misantropen skrev den franske dramatikern Molière (1622–73) in sig i litteraturhistorien. Han var en av de främsta företrädarna för franskklassicismen. Ofta spelade han själv huvudrollen i sina pjäser.

    Men det har länge funnits rykten om att han inte ska ha skrivit pjäserna helt på egen hand. En rad teorier om olika spökskrivare har lanserats genom åren. Nu anser sig alltså två franska forskare i datorlingvistik kunna punktera dessa teorier.

    Forskarna har jämfört Molières verk med texter skrivna av personer som pekats ut som tänkbara spökskrivare. De har analyserat pjäserna på jakt efter de misstänkta spökskrivarnas typiska stildrag. De har bland annat studerat ordval, rim, grammatiska konstruktioner och förekomsten av olika uttryck.

    Slutsatsen är att det inte finns några tydliga avtryck från någon spökskrivare i Molières verk. De är skrivna på ett sätt som inte har några uppenbara likheter med någon av de potentiella spökskrivarna. Det finns enligt forskarna därför all anledning att tro att han faktiskt skrev alla pjäserna på egen hand – samtidigt som han stod på scen, regisserade och var teaterägare.

    Forskarna kan inte helt och hållet utesluta möjligheten att en spökskrivare kan ha varit inblandad. Spökskrivaren skulle i så fall med all sannolikhet finnas utanför den krets av kandidater som nu har undersökts. De anser dock att det inte finns något som talar för den teorin.

    Anders

    Illustration: Nicolas Mignard (beskuren)

    0 kommentarer
  • Tyskans vackraste ord är Gemütlichkeit (’trevnad, mys, gemytlighet’). Det röstades fram av drygt 850 tyskstudenter från hela världen. Omröstningen ordnades av Deutsch perfekt.

    För att kora tyska språkets vackraste ord vände sig Deutsch perfekt till tyskstudenter som fick skicka in sina förslag. En jury valde ut 25 kandidater till en omröstning. Över 850 personer röstade på sina favoriter.

    Vinnare blev alltså Gemütlichkeit. En av dem som röstade på ordet var Cora Rodríguez från Spanien. Hon motiverade valet med att det fick henne att tänka på ett glas vin vid brasan samtidigt som det snöade utanför. Det var hennes egen definition av Gemütlichkeit.

    Tvåa blev Schmetterling (’fjäril’) och trea Eichhörnchen (’ekorre’).

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Bruslådor blir allt vanligare på möten där toppar inom politik och näringsliv träffas. Syftet med bruslådor är att förhindra mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning från att spela in samtal.

    En bruslåda är ett förvaringsutrymme för mobiltelefoner, surfplattor, datorer och annan elektronisk utrustning. Inför ett möte kan deltagare lägga sin utrustning i den. Bruslådan är inte bara ljudisolerad. Inuti spelas dessutom ett brusande ljud. Bruslådan ska alltså göra det omöjligt att avlyssna vad som sägs utanför lådan.

    Dagens Nyheter berättar om hur svenska partier försöker att skydda sig mot avlyssningsförsök i samband med möten:

    Både Moderaterna och Social­demokraterna lägger mobilerna i så kallade bruslådor av säker­hetsskäl.

    Det svenska företaget Link 22 har tillverkat en bruslåda. I Corren berättar Conny Ljungqvist om risker med att använda mobiltelefon under möten:

    Funktioner som Siri och Google Assistance är ju väldigt bra i vardagen. Men om de aktiveras under ett topphemligt möte är det inte lika bra. En utrikesdelegation kanske inte vill lämna sina telefoner utan uppsikt till främmande makt. Med bruslådan i mötesrummet kan alla ha koll på sin telefon.

    Ordet bruslåda är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Klimahysterie (’klimathysteri’) var ett ord som användes ofta i klimatdebatten i Tyskland under det gångna året. Men Klimahysterie syftade enligt juryn för Unwort des Jahres till att misskreditera insatser för att rädda klimatet. Därför utses ordet till 2019 års icke-ord.

    Sedan 1991 har det tyska nätverket Sprachkritische Aktion utsett Unwort des Jahres. Juryn väljer ut ett ord som anses olämpligt eftersom det har skapat förvirring i samhällsdebatten eller kränkt grundläggande mänskliga rättigheter. I juryn ingår fyra språkvetare, en journalist och en gästmedlem som byts från år till år.

    Klimahysterie utses alltså till 2019 års icke-ord. Juryn anser att ordet misskrediterar personer som är engagerade i klimatfrågan och åtgärder för att förbättra miljön. Vidare tycker juryn att Klimahysterie antyder att oron för klimatet skulle vara ett slags kollektiv psykos. Att använda ordet är enligt juryn oansvarigt och vetenskapsfientligt. Juryn skriver att Klimahysterie ofta används av politiker från Alternativ för Tyskland.

    Dessutom väljer juryn att kritisera ytterligare två ord. Ett av dem, Umvolkung (’befolkningsutbyte’), är enligt juryn centralt i Alternativ för Tysklands ideologi. Ordet syftar på föreställningen att det skulle finnas en hemlig plan att ersätta befolkningen i bland annat Europa med muslimer. Det andra ordet är Ethikmauer (’etikmur’), ett ord som använts i debatten om etiska och moraliska aspekter på olika typer av utveckling.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språkforum tioårsjubilerar! Den 20 mars är det dags för Språktidningens årliga heldag om språk. Du möter bland annat rapparen Petter och författaren Sara Lövestam.

    Den 20 mars är det alltså dags för Språkforum. Precis som förra året håller vi till på Sheraton vid Slussen i Stockholm. Vi utlovar en nyttig och rolig heldag där du lär dig saker som du har nytta av både i jobbet och privat.

    Du möter bland annat rapparen Petter i ett samtal om dyslexi, texthantverk samt litteraturens klassiker och andra inspirationskällor och författaren Sara Lövestam som talar om några av den svenska grammatikens fallgropar. Språkvårdaren Gabriella Sandström avslöjar vilka texter som faktiskt är lättlästa, språkvetaren Kristy Beers Fägersten förklarar varför inlånade svordomar som fuck och shit är grövre på engelska, lingvisten Mikael Parkvall talar om spridningen av dialektord som ostbågar och ostkrokar, historikern Josefin Englund berättar om språket vi använt när vi sökt efter kärleken genom kontaktannonser och språkvårdaren Åsa Holmér tipsar om orden som ger rätt nivå på texten. Fler programpunkter tillkommer!

    Här hittar du mer information om Språkforum!

    Anders

    Foto: Privat, Olov Simonsson, Martin Stenmark, Hugo Thambert

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg