Prenumerera på bloggen
  • Yeet är utropet som på sistone intagit engelskan. Nu har ordet även börjat leta sig in i svenskan.

    Den virala spridningen av yeet i engelskan började 2014 med en populär video på Vine. Yeet har dock fungerat som ett utrop längre än så. Enligt The Daily Dot har ordet använts som en interjektion åtminstone sedan 2008.

    I engelskspråkiga inlägg i sociala medier används yeet i första hand som ett utropsord. Yeet uttrycker glädje, upphetsning, förväntan eller medhåll. Ofta dubbleras ordet för att understryka entusiasmen: yeet yeet! I engelskan används yeet även som verb – bland annat i betydelsen ’kasta med kraft’ – och substantiv.

    Än så länge används yeet uteslutande av unga svenskar i vardagligt och informellt språk på nätet. Det förekommer ofta i sociala medier och chattar – men har till exempel inte letat sig in i svensk press. Ofta används yeet som hashtagg:

    Sommarlovet närmar sig! #yeet

    Beroende på situation skulle yeet kanske kunna ”översättas” med ja, heja, hurra, hoppas eller håller tummarna. Att yeet vinner mark i svenskan illustreras bland annat av att fler söker på nätet efter ordets betydelse – och att Språktidningen får frågor om just yeet.

    Anders

    Foto: Unsplash

    2 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Som vanligt stöter du på en blandning av ord av varierande svårighetsgrad. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Trombocytopeni, klusil, fogsvans.* Dessa ord är så kallade fackord eller termer, alltså ord som förknippas med olika yrkesgrupper och som kan vara svåra att begripa för dem som står utanför. Nu finns en ny ideell förening, Terminologifrämjandet, som vill ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället”.

    Termernas uppgift är ”att på ett precist, snabbt och entydigt sätt förmedla kunskap som är specifik för fackområdet, och deras betydelse är av det skälet ofta snäv”, skriver Eliza Kajanus i artikeln ”Därför är kakan ingen tårta” i Språktidningen 6/2013.

    Redan år 1941 grundades Tekniska nomenklaturcentralen, TNC – en förening som skulle verka för en smidig teknisk terminologi inom offentlig förvaltning.

    Sedan dess har termfloran omkring oss bara fortsatt att växa – särskilt under de senaste årtiondenas snabba tekniska utveckling, med datorer och smarta telefoner. Megapixlar, terabyte och unicode svirrar runt och förvirrar.

    År 2000 ombildades Tekniska nomenklaturcentralen, och bytte namn till Terminologicentrum TNC – ett aktiebolag med statligt bidrag från Näringsdepartementet. Terminologicentrum arbetade bland annat med att samla, analysera och beskriva ett fackområdes begrepp, tydliggöra deras benämningar och upprätta termordlistor. Centrumet höll också föredrag och kurser.

    I slutet av 2018 lades Terminologicentrum ner, och ansvaret för offentlig terminologi förflyttades till statliga Språkrådet. Ungefär samtidigt bildades den nya ideella föreningen Terminologifrämjandet, som vill vara en samlingspunkt för frågor som rör fackspråk – och som har en särskild ambition att lyfta fram yrkesverksamma terminologer, som facköversättare, språkkonsulter, teknikinformatörer och informatiker.

    Den som funderar över och vill diskutera underliga fackuttryck har nu alltså många ställen att vända sig till.

    Maria

    * trombocytopeni har den som har minskat antal trombocyter, blodplättar, i blodet, en klusil är en konsonant som bildas genom att båda läpparna bildar en avspärrning eller förträngning, till exempel b och p, och fogsvans är en typ av handsåg.

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Bara en av nio svenska tonåringar läser dagligen en bok eller en dagstidning. De dagliga läsarna har halverats inom loppet av sex år. Det visar Statens medieråds undersökning Ungar & medier.

    Att läsa böcker eller tidningar på fritiden blir allt mer sällsynt bland svenska tonåringar. Det är 11 procent som dagligen plockar upp en bok eller en tidning. Hälften av tonåringarna läser minst en gång i veckan. En av sex uppger att de aldrig läser på sin fritid.

    Sedan 2012 har andelen dagliga nöjesläsare halverats. Under samma period har nästan samtliga tonåringar fått en egen smartmobil. Och det är nästan samtliga som surfar på nätet och använder sociala medier dagligen.

    I åldersgruppen 9 till 12 år är de regelbundna läsarna fler. Här svarar 22 procent att de läser en tidning eller en bok varje dag. Men även här sjunker intresset för att läsa jämfört med tidigare undersökningar.

    Det är 3 procent av tonåringarna som dagligen lyssnar på ljudböcker och 6 procent av barnen i åldern 9 till 12 år. Men majoriteten lyssnar aldrig på ljudböcker.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Planerna på att uppkalla ett torg i Köpenhamn efter Kim Larsen blir inte verklighet. Artisten ska själv ha motsatt sig inrättandet av en minnesplats. Kommunens ortnamnsnämnd kommer därför inte att gå vidare med förslaget.

    När Kim Larsen gick bort i höstas förlorade Danmark en av landets mest folkkära artister. Han började sin karriär i gruppen Gasolin. På albumdebuten från 1971 sjunger han i Langebro om en promenad genom Köpenhamn som börjar just vid Langebro. Låten är en modern klassiker.

    Kim Larsen förknippas just med Langebro. Bredvid bron planeras nu en gång- och cykelbro. När han gick bort föreslog kommunpolitiker att den skulle ges namnet Kim Larsens bro i stället för det planerade Lille Langebro.

    En annan idé som snabbt fick gehör var en minnesplats på Christianshavn. Det skulle röra sig om ett torg på 750 kvadratmeter som skulle uppkallas efter Kim Larsen. Det är nu snart elva månader sedan han gick bort – och kommunens ortnamnsnämnd har som regel att en person ska ha varit död i ett år innan namnet kan bli aktuellt för vägar, torg eller andra platser.

    Men inför nämndens möte på måndag vände sig Jørn Jeppesen, som i många år var Kim Larsens manager, till teknik- och miljönämnden. Han skrev enligt TV 2 Lorry i ett brev att Kim Larsen själv uttryckligen hade sagt att han inte ville få någon minnesplats efter sig. Inte heller hade familjen någon sådan önskan:

    Det er vigtigt allerede nu at melde klart og tydeligt ud, at familien PÅ INGEN MÅDE er interesseret i en mindeplads. Kim Larsen var absolut heller ikke selv interesseret i en mindeplads. Hverken på Christianshavn eller andre steder. Og hverken nu eller senere.

    Frågan kommer fortfarande att tas upp på nämndens möte i nästa vecka. Där kommer planerna skrotas med hänsyn till Kim Larsens och familjens vilja. Hur det blir med Kim Larsens bro är oklart – men Lars Weiss, som är en av ortnamnsnämndens ledamöter, säger till TV 2 Lorry att han tolkar brevet som att Kim Larsens anhöriga inte vill att någon plats ska uppkallas efter honom.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Klädskam är ett nyord som hörs i klimatdebatten. På senare tid har modeindustrins utsläpp uppmärksammats allt mer.

    I klimatdebatten talas det mycket om olika typer av skam. Flygskam följdes av bland annat halloumiskam och båtskam – men också av tågskryt. Och under 2019 har nyordet klädskam myntats.

    Modeindustrin beskrivs inte sällan som en klimatbov. Plagg som säljs i Sverige har ofta tillverkats i andra världsdelar. På marknaden finns dessutom mängder av kläder som inte har tillverkats med syftet att de ska hålla någon längre tid. Även det har negativa konsekvenser för miljön.

    I Expressen skriver Jennifer Wegerup om den svenska miljödebatten:

    Alla dessa kvinnor som bloggar om tygblöjor och ekologisk barnmat men har så mycket kläder åt sig och sina barn. Kläder som ofta tillverkas i andra delar av världen av fattiga människor. Inget nytt i det, men när nu alla tävlar i att ropa flygskam högst mumlar jag mellan tänderna: klädskam.

    Lena Mellin diskuterar i Aftonbladet olika sätt för människor att minska klimatbelastningen. Även hon nämner just genomtänkta inköp av kläder som ett sätt att ta personligt ansvar:

    Textil- och skoindustrin står nämligen för en större och ökande andel, åtta procent, av de globala utsläppen av växthusgaser än flyget och sjöfarten. Dämpa flygskammen alltså. Men känn inte så lite klädskam. Skippa jeansen, välj ett par andra brallor (gärna sydda på närmare håll än i Asien).

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du möjligheten att sätta din ordförståelse på prov. Den här veckans kviss kan vara lite extra klurigt med ett par riktigt luriga ord. Betydelserna har vi hämtat från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Röster är viktiga när vi lär oss nya ord. Det okända ordets betydelse lagras i hjärnan, och ny forskning visar att den röst som uttalade det också finns kvar där – tillsammans med ordet. Ord förknippas alltså med vissa röster, och därför kan man säga att talarens identitet är en del av det mentala lexikonet – trots att den ses som ”icke-lingvistisk information”. Detta fastslår spanska forskare i språk och kognition, som har låtit testpersoner höra en rad nya ord, där varje ord kopplades till en bild.

    Orden uttalades med flera olika röster, men när samma ord och bild återkom, aktiverades ordet snabbare i hjärnan om det var samma röst som uttalade det än om det var en helt annan röst. Kanske är den här ”röst-effekten” ännu starkare hos små barn, som ju lär sig nya ord i raskare takt. Det ska forskarna undersöka nu.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Air Canada tvingas betala 21 000 kanadensiska dollar till ett fransktalande par i Ottawa. Flygbolaget fälls bland annat för att texten på flera franskspråkiga skyltar är mindre än texten på engelskspråkiga skyltar.

    För tre år sedan vände sig paret till Commissioner of Official Languages, den kommissionär som har i uppgift att se till så att den lagstadgade tvåspråkigheten värnas. Efter en flygresa hade de 22 olika klagomål på Air Canada.

    Paret ansåg att Air Canada inte behandlade franska och engelska lika. De vände sig bland annat mot att utropet i samband med ombordstigningen var mer utförligt på engelska än på franska. Texten på den skylt ombord som pekade mot utgången var ett annat problem. Där stod franska sortie i mindre grad än engelska exit. Bredvid dörrarna var texten avis mindre än warning. På säkerhetsbältet fanns bara instruktionen lift, men ingen text alls på franska.

    De hävdade att Air Canada systematiskt bröt mot språklagen. I rätten medgav flygbolaget vissa brister men ansåg att paret tolkade lagtexten för bokstavligt. Air Canada uppgav att såväl engelsk- som fransktalande fick tillräcklig information. I vissa fall kunde dock informationen på engelska vara något mer utförlig. Flygbolaget ansåg inte att det i sig inte utgjorde något lagbrott.

    Federal Court ger paret rätt. Air Canada ska alltså betala 21 000 kanadensiska dollar till paret. Flygbolaget ska också åtgärda bristerna så att engelska och franska behandlas likvärdigt.

    Det är inte första gången som samma par drar Air Canada inför domstol. För fem år sedan fastslog Kanadas högsta domstol att deras rättigheter kränktes under en internationell flygning. Den gav dock inte paret rätt till det skadestånd på 12 000 kanadensiska dollar som de krävde.

    Klagomålet gällde då en beställning av dricka. De bad om en Seven Up men fick en Sprite. Paret hävdade att språkförbistringen var skälet till misstaget. Den gången fick de nöja sig med en ursäkt från Air Canada som kompensation.

    Här kan du läsa domen från Federal Court i sin helhet.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Originaljournalistik lyfts allt oftare fram som ett sätt att vinna läsare. Det rör sig dessutom om ett branschuttryck som är på väg in i allmänspråket.

    När medier konkurrerar om publikens tid beskrivs originaljournalistik som ett viktigt konkurrensmedel. Det kan handla om allt från egna nyheter, granskningar och avslöjanden till reportage, krönikor eller analyser som ger nya perspektiv. Originaljournalistik är helt enkelt det som publiken – åtminstone inte direkt – kan hitta i andra medier. Traditionell nyhetsrapportering om brott, olyckor och andra händelser betraktas inte som originaljournalistik – och inte heller material som kommer från nyhetsbyråer.

    Men det dröjer sällan länge innan andra redaktioner tar upp ett avslöjande som gjorts av en konkurrent. Originaljournalistik som hos källan bara är tillgänglig för prenumeranter kan i bearbetad form snart finnas kostnadsfritt i andra medier. Det här är något som de senaste åren har debatterats flitigt i branschen.

    Originaljournalistik är belagt i svenskan sedan 2003. Då var det Dagens Nyheters dåvarande chefredaktör Jan Wifstrand som i en debatt på Publicistklubben efterlyste mer originaljournalistik från den egna tidningen.

    Dagens Nyheter talar fortfarande mycket om originaljournalistik. Tidigare i år kom beskedet om att tidningen öppnar en redaktion i Göteborg. Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, kommenterade satsningen i Göteborgs-Posten:

    Vikten av originaljournalistik blir allt större, och då måste man vara på plats. Det är uppenbart att vi inte bevakat Göteborgsregionen tillräckligt bra, säger Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på DN.

    När Gefle Dagblad införde betalvägg skrev dåvarande chefredaktören Anna Gullberg att det var nödvändigt att ta betalt på nätet:

    Gefle Dagblad vill nämligen fortsätta att leverera originaljournalistik som gör skillnad. Vi vill att alla som bor och verkar i Gästrikland ska ha en oberoende granskare av makten. För det krävs att vi har läsarna med oss, det kostar nämligen att göra kvalificerad journalistik.

    Länge var originaljournalistik ett ord som användes i branschen. Användningen har ökat de senaste åren – och ordet har också tagit steget in i allmänspråket. Nu använder medier ordet originaljournalistik när de försöker locka fler betalande kunder.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg