Prenumerera på bloggen
  • Har Trumphögern nått Sverige? Det hävdar åtminstone vissa debattörer. Klart är att Donald Trumps politik och retorik gör avtryck långt utanför USA.

    Ordet Trumphöger används i svenskan i två betydelser. Det kan dels beskriva den politiska rörelse i USA där president Donald Trump är centralfigur, dels beskriva en utveckling i Sverige och andra länder där vissa politiker beskrivs som inspirerade av honom. Och det är motståndare som hävdar att vissa politiker är Trumphöger. Det finns i dagsläget ingen självutnämnd Trumphöger bland riksdagspartierna.

    Katrineholms-Kuriren skriver om en internationell Trumphöger som en idéströmning som sprider sig över världen:

    Brexithögern är en del av samma bredare fenomen som Trumphögern och floran av radikala högerpopulister på kontinenten och i Norden.

    I Sverige är det vissa motståndare som anser att politiker som moderaten Hanif Bali och kristdemokraten Ebba Busch Thor är en del av Trumphögern. I Barometern skriver Martin Tunström om hur somliga ser på Hanif Bali:

    Han personifierar, tänker motståndarna, en arg, svensk Trumphöger bestående av en brokig skara vapenkramare, mediehatare och klimatförnekare, som framstår som en motpol till det toleranta och seriösa mittenliberala Sveriges bärande krafter.

    I Expressen diskuterar Anna Dahlberg det politiska läget i Sverige efter januariavtalet:

    Det är för tidigt ännu att veta vad det blir av den nya högern eller det konservativa block som väljarna redan har identifierat. Vänstern är övertygad om att Sverige håller på att få sin egen Trumphöger. På högerkanten är många lika säkra på att M/KD med uppbackning från SD är borgerlighetens stora hopp.

    I Expressen kommenterar Ebba Busch Thor att såväl hon som partiledare som Kristdemokraterna som parti kallas Trumphöger. Hon säger att vissa debattörer och politiker blivit ”etikettfixerade” och att de ”klistrar slängiga begrepp på sina motståndare”.

    Trumphöger är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Patrick Kelley

    0 kommentarer
  • Förra veckans omgång var ganska svår. Den här veckans ordkviss är nog aningen lättare. Som vanligt möter du tolv svenska ord – och som vanligt är det din uppgift att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den obligatoriska studentsvenskan är på väg tillbaka i Finland. Och för elever som har svenska som modersmål blir finska ett obligatoriskt inslag i studentexamen. Den språkpolitiska kursändringen ingår i det nya regeringsprogrammet.

    Det var 2005 som dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen beslutade att avskaffa den så kallade studentsvenskan. Det hade då varit obligatoriskt för elever med finska som modersmål att skriva svenska i studentexamen. Svenskspråkiga elever fick på motsvarande sätt skriva finska.

    Nu vill regeringen alltså återinföra den obligatoriska skolsvenskan. I regeringsprogrammet framgår dock inte när det ska ske:

    Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

    En av Tuula Haatainens förhoppningar var att fler skulle skriva svenska för studentexamen när ämnet var frivilligt. Men så blev det inte. Intresset har sjunkit stadigt sedan 2005 – men i våras kom ett trendbrott när det var 51,8 procent som gjorde studentprovet i svenska. Året innan var det bara 48,7 procent som skrev svenska.

    I regeringsprogrammet talas det även om en nationalspråkstrategi med syftet att ”trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet”. I programmet nämns också behovet av insatser för språk som samiska, romska, karelska och teckenspråken.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språktidningens sommarnummer är på 100 sidor och innehåller extra mycket klurigheter. Det blir 20 sidor med korsord, kviss, knep och knåp. Här berättar dessutom språkforskarna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki om hur valet mellan de, dem och dom blivit en av de hetaste språkfrågorna.

    Dessutom:

    Språklagen i Sverige fyller tio år

    Kultur- och demokratiminister Amanda Lind om det språkliga arvet från Västerbotten

    Stolt dialekt i Liverpool möter ständigt fördomar

    Sara Lövestam hittar ordklassen där svenskan utklassar engelskan

    Säg allt med 65 primord

    Tidningen börjar delas ut till prenumeranter den 17 juni. Den börjar säljas i butik den 20 juni.

    Anders

    0 kommentarer
  • Flygskam, tågskryt, smygflyga och flerbarnsskam är några av de klimatord som dykt upp i debatten den senaste tiden. Nu talas det allt oftare om båtskam.

    Flygets klimatpåverkan har fått allt fler att ifrågasätta valet av flyg som transportmedel. Somliga känner flygskam medan andra har gått över till att smygflyga. Vissa som i stället valt att resa med tåg har passat på att ägna sig åt tågskryt. Men det är inte bara flygets utsläpp som har blivit föremål för diskussion. Även båttrafiken skapar stora utsläpp.

    I flygskammens kölvatten har det även börjat talas om båtskam. Här är det båttrafikens – och i synnerhet passagerarfartygens – utsläpp som står i fokus. I Gotlands Folkblad skriver Erik Fransson att utsläppsdebatten kan komma att påverka turismen till Gotland om det inte finns några gröna alternativ:

    Under den nuvarande mandatperioden kommer arbetet med den nya upphandlingen av Gotlandstrafiken att påbörjas. Jag kan inte tro annat än att miljökraven kommer att vara betydligt hårdare när nästa upphandling sker. Det kan till och med bli miljökraven som överordnas, vilket i så fall löser problemen med ”båtskam”.

    Göteborgs-Posten rapporterar om lanseringen av Volvo Pentas nya motorer. En av bolagets chefer får bland annat en fråga om valet av att fortsätta bygga dieselmotorer:

    Med klimatkris, Greta-effekt och ord som flygskam är frågan om begreppet båtskam står på tur?

    Det talas även om kryssningsskam. Även här är det klimatbelastande nöjesresor som ifrågasätts. I Dala-Demokraten skriver Bodil Juggas om en ny bok av Merete Mazzarella där författaren reflekterar över sitt resande:

    En viss kryssningsskam – och flygskam – tycks till slut besvära även Merete Mazzarella. Dock hävdar hon envist rätten att få ”er-fara”, att skaffa sig nya erfarenheter genom att fara kors och tvärs. En berest vän till mig skulle helhjärtat hålla med; vännen menar att resande rent av ska ses som en fredsskapande åtgärd genom att människor runt om i världen får möjlighet att förstå varandra bättre.

    Både kryssningsskam och båtskam är belagda i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Fredagskvisset ger dig en chans att testa din ordförståelse. I kvisset stöter du på tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Föräldrar som läser ihop med sina barn använder sällan bryska metoder. Och läsningen gör det lättare för barn att koncentrera sig. Det hävdar forskare vid Rutgers university, USA, i en studie publicerad i Journal of development & behavioral pediatrics.

    Forskarna undersökte hur 2 165 mammor läste ihop med sina barn vid ett och tre års ålder. Därefter ställde de frågor om hur mammorna var som föräldrar vid tre och fem års ålder. Personerna som deltog i studien var alla bosatta i amerikanska storstäder.

    Forskarna hittade en stark koppling mellan läsning och såväl barnens som mammornas beteende. De mammor som läste med sina barn vid ett års ålder använde sällan bryska metoder när barnet hunnit bli tre år. Och de mammor som ofta ägnade sig åt högläsning med sina treåringar tog sällan till tuffa metoder när barnet fyllt fem år.

    Läsningen påverkade också barnen. De barn som hade mammor som ofta läste med dem ägnade sig mindre åt störande beteenden, hade lättare att koncentrera sig och var mer sällan hyperaktiva.

    Att läsa tillsammans kan enligt forskarna skapa ett band som ger många positiva effekter på lång sikt. Läsningen gynnar barnens koncentrationsförmåga – och det kan i sin tur innebära att föräldrarna inte anser sig ha något behov av att använda bryska metoder.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Surdegshotell och ölhotell har redan varit flugor. Kanske är nästa modefenomen pelargonhotell. Nu finns ett sådant i Örnsköldsvikstrakten.

    I november 2011 var det en bloggare som efterlyste ett pelargonhotell. Hon undrade då vad hon skulle göra med sina pelargoner under vintern:

    Någon borde starta ett pelargonhotell. Man märker sina krukor med namn och så ställer man dem i en låda och checkar in. Helpension så klart. Sedan checkar man ut sent i februari.

    Samma år öppnade ett surdegshotell i Stockholm. Ordet fanns också med på Språkrådets nyordslista 2011. Det fick en person som kommenterade ett blogginlägg att efterlysa en motsvarighet för pelargoner:

    Några är kruttorra, vet inte ens varför jag bemödade mig med att planera om dem. Kanske mormor ska starta ”pelargonhotel” á la surdegsinspiration :).

    För tre år sedan invigdes ett ölhotell i Lund. Sydsvenskan berättade då att det i priset ingick ”boende” för 19 liter öl.

    Nu finns alltså en motsvarighet för pelargoner. Örnsköldsviks Allehanda rapporterar om en handelsträdgård som erbjuder kunderna pelargonhotell:

    Med bara någon vecka kvar på pelargonhotellet är det snart dags för växterna att checka ut. Karl-Olov har redan förberett för tomrummet. Årets första sådd gjorde han redan på nyårsdagen.

    Pelargonhotell är belagt i svenskan sedan 2011. Användningen har ökat något de senaste åren.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg