I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

Här hittar du fler kviss.

Anders

Foto: Pixabay

Det var ingen spökskrivare som skrev Molières pjäser. I stället var det dramatikern själv som höll i pennan. Det fastslår franska forskare i en artikel publicerad i Science Advances.

Med verk som Tartuffe, Den inbillade sjuke och Misantropen skrev den franske dramatikern Molière (1622–73) in sig i litteraturhistorien. Han var en av de främsta företrädarna för franskklassicismen. Ofta spelade han själv huvudrollen i sina pjäser.

Men det har länge funnits rykten om att han inte ska ha skrivit pjäserna helt på egen hand. En rad teorier om olika spökskrivare har lanserats genom åren. Nu anser sig alltså två franska forskare i datorlingvistik kunna punktera dessa teorier.

Forskarna har jämfört Molières verk med texter skrivna av personer som pekats ut som tänkbara spökskrivare. De har analyserat pjäserna på jakt efter de misstänkta spökskrivarnas typiska stildrag. De har bland annat studerat ordval, rim, grammatiska konstruktioner och förekomsten av olika uttryck.

Slutsatsen är att det inte finns några tydliga avtryck från någon spökskrivare i Molières verk. De är skrivna på ett sätt som inte har några uppenbara likheter med någon av de potentiella spökskrivarna. Det finns enligt forskarna därför all anledning att tro att han faktiskt skrev alla pjäserna på egen hand – samtidigt som han stod på scen, regisserade och var teaterägare.

Forskarna kan inte helt och hållet utesluta möjligheten att en spökskrivare kan ha varit inblandad. Spökskrivaren skulle i så fall med all sannolikhet finnas utanför den krets av kandidater som nu har undersökts. De anser dock att det inte finns något som talar för den teorin.

Anders

Illustration: Nicolas Mignard (beskuren)

Bruslådor blir allt vanligare på möten där toppar inom politik och näringsliv träffas. Syftet med bruslådor är att förhindra mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning från att spela in samtal.

En bruslåda är ett förvaringsutrymme för mobiltelefoner, surfplattor, datorer och annan elektronisk utrustning. Inför ett möte kan deltagare lägga sin utrustning i den. Bruslådan är inte bara ljudisolerad. Inuti spelas dessutom ett brusande ljud. Bruslådan ska alltså göra det omöjligt att avlyssna vad som sägs utanför lådan.

Dagens Nyheter berättar om hur svenska partier försöker att skydda sig mot avlyssningsförsök i samband med möten:

Både Moderaterna och Social­demokraterna lägger mobilerna i så kallade bruslådor av säker­hetsskäl.

Det svenska företaget Link 22 har tillverkat en bruslåda. I Corren berättar Conny Ljungqvist om risker med att använda mobiltelefon under möten:

Funktioner som Siri och Google Assistance är ju väldigt bra i vardagen. Men om de aktiveras under ett topphemligt möte är det inte lika bra. En utrikesdelegation kanske inte vill lämna sina telefoner utan uppsikt till främmande makt. Med bruslådan i mötesrummet kan alla ha koll på sin telefon.

Ordet bruslåda är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Unsplash

Klimahysterie (’klimathysteri’) var ett ord som användes ofta i klimatdebatten i Tyskland under det gångna året. Men Klimahysterie syftade enligt juryn för Unwort des Jahres till att misskreditera insatser för att rädda klimatet. Därför utses ordet till 2019 års icke-ord.

Sedan 1991 har det tyska nätverket Sprachkritische Aktion utsett Unwort des Jahres. Juryn väljer ut ett ord som anses olämpligt eftersom det har skapat förvirring i samhällsdebatten eller kränkt grundläggande mänskliga rättigheter. I juryn ingår fyra språkvetare, en journalist och en gästmedlem som byts från år till år.

Klimahysterie utses alltså till 2019 års icke-ord. Juryn anser att ordet misskrediterar personer som är engagerade i klimatfrågan och åtgärder för att förbättra miljön. Vidare tycker juryn att Klimahysterie antyder att oron för klimatet skulle vara ett slags kollektiv psykos. Att använda ordet är enligt juryn oansvarigt och vetenskapsfientligt. Juryn skriver att Klimahysterie ofta används av politiker från Alternativ för Tyskland.

Dessutom väljer juryn att kritisera ytterligare två ord. Ett av dem, Umvolkung (’befolkningsutbyte’), är enligt juryn centralt i Alternativ för Tysklands ideologi. Ordet syftar på föreställningen att det skulle finnas en hemlig plan att ersätta befolkningen i bland annat Europa med muslimer. Det andra ordet är Ethikmauer (’etikmur’), ett ord som använts i debatten om etiska och moraliska aspekter på olika typer av utveckling.

Anders

Foto: Pixabay