Prenumerera på bloggen
  • Karin Skagerberg blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Modern Psykologi. Hon har arbetat som redaktör på tidningen sedan 2015 och efterträder Jonas Mattsson.

    – Jag ser fram emot att fortsätta göra en nyfiken tidskrift där tanke och känsla står i centrum. I Modern Psykologi ska man vara säker på att få journalistik välförankrad i forskning, men alltid med människan i centrum. Målet är att inspirera till utveckling och vara underhållande utan att bli ytlig, säger Karin Skagerberg.

    – Karin Skagerberg har starkt bidragit till att göra Modern Psykologi så uppskattad. Hon är en garant för att Modern Psykologi ska befästa positionen som Sveriges bästa populärvetenskapliga tidskrift om psykologi och hjärnforskning, säger Jon Åsberg, vd för Vetenskapsmedia.

    Anders Svensson tar samtidigt över som vice vd för Vetenskapsmedia. Han fortsätter som chefredaktör och ansvarig utgivare för Språktidningen.

    – 2020 var andra året i följd som Språktidningens prenumeranter blev ännu fler. Det är ett bevis för att vi gör en nyttig och underhållande tidning som är unik i det svenska medielandskapet. Under 2021 ska min kollega Maria Arnstad och jag försöka göra den än mer oumbärlig, säger Anders Svensson.

    Språktidningen och Modern Psykologi ges ut av förlaget Vetenskapsmedia, ett dotterbolag till FPG Media som ger ut tidningen Fokus. 2012 utsågs Modern Psykologi till Årets tidskrift på Tidskriftsgalan. Språktidningen fick samma utmärkelse 2015. Tidningarnas formgivare Agnes Dunder tilldelades 2017 priset som Årets AD.

    Modern Psykologi utkommer tio gånger om året och har en tryckt upplaga på 10 000 exemplar och 6 000 unika läsare digitalt per utgåva.

    Språktidningen utkommer åtta gånger om året och har en tryckt upplaga på 16 000 exemplar och 3 000 unika läsare per digital utgåva.

     

    För mer information:

    Karin Skagerberg

    chefredaktör och ansvarig utgivare Modern Psykologi

    karin@modernpsykologi.se

    0734-43 97 67

    Anders Svensson

    chefredaktör och ansvarig utgivare Språktidningen

    anders@spraktidningen.se

    0768-68 58 24

     

    Pressbilder:

    Pressbild Karin Skagerberg

    Foto: Joel Nilsson

    Pressbild Anders Svensson

    Foto: Martin Stenmark

    0 kommentarer
  • I veckans kviss har vi valt ut tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Det lingo som inte är del av standardspråket är viktigt för att man ska bli en fullfjädrad och flexibel talare.

    Den brittiska språkvetaren Sascha Stollhans menar att det standardiserade språket till stora delar är ”artificiellt”, och att språkinlärarna behöver ta in alla delar av ett språk, även de som inte tillhör normen.

    Vi kan till och med bli mer motiverade att lära oss ett språk ifall vi får tillgång icke-konventionella uttryck, enligt Sascha Stollhans. Något som alla språklärare borde bli medvetna om och få rum för i sin undervisning. 

    ”Det är ju nödvändigt att lära sig slang, dialektala drag och liknande, ifall man över huvud taget ska kunna förstå när man börjar umgås med 'infödda' talare", säger han.

    Och att lära sig mer om hur människor lever och talar ”på riktigt” i olika kulturer och på olika platser i världen kan vara en riktigt bra morot för att vilja lära sig ett språk.

    Ett första steg mot detta är att rikta blicken mot sitt eget modersmål och få upp ögonen för variationen som finns där. Detta är en bra grund för att notera och lära sig komplexiteten i andra språk, menar Sascha Stollhans.

    Maria

    Foto: Pexels

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer
  • Munskydd som skaver och kliar kan irritera huden med finnar och plitor som följd. Fenomenet kallas maskne.

    Under coronapandemin har munskydd och annan skyddsutrustning blivit vardag för människor över hela världen. Men för många är det både ovant och obekvämt. Fukt och friktion kan dessutom irritera huden med finnar och plitor som följd.

    Den här typen av hudproblem kallas maskne. Ordet har lånats in i svenskan från engelskan. Det är ett teleskopord bildat till mask och acne.

    Aftonbladet skriver att maskne har uppmärksammats i samband med att allt fler har börjat använda olika typer av skyddsutrustning:

    Munskydd som skaver, visir, heltäckande masker. Med pandemin har det kommit ett helt nytt hudproblem, så kallad ”maskne”.

    Femina tipsar om att tvätta ansiktet efter att ha använt munskydd. Det kan bidra till att minska irritationen:

    Att bära munskydd under långa perioder gör att man kan drabbas av oren hy och finnar – på sociala medier kallat maskne.

    Maskne är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De rätta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Kommer du att lämna in din artikel före deadline? Ähh… javisst! Om du tvekar innan du svarar på en fråga – om så bara för en kort sekund – riskerar du att uppfattas som mindre trovärdig än om svaret kommer snabbt. Och ju längre svaret dröjer, ju mer antar lyssnaren att du slirar på sanningen.

    I sociala sammanhang går mycket tid åt till att avgöra om folk har ett ärligt uppsåt eller inte, även om det oftast inte sker på ett medvetet plan. Detta är troligen en del av vår överlevnadsinstinkt.

    För att testa detta har forskare i psykologi och marknadsföring låtit mer än 7500 testdeltagare, från USA, Storbritannien och Frankrike, antingen höra eller se ett klipp med en person som svarar på en enkel fråga. Det kunde vara något oskyldigt i stil med ”tyckte du om kakan som jag bakade?”, eller mer utmanande, som ”har du stulit pengar från jobbet?”

    I klippen varierades tiden det tog för personen att svara med mellan 0 och 10 sekunder. Sedan fick testdeltagarna ranka hur uppriktig de tyckte att personen lät. Och deltagarna rankade genomgående personen som mer lögnaktig i takt med att svarstiden ökade, oavsett hur allvarlig frågan var. Men det fanns vissa nyanser i bedömningen, beroende på själva svarets karaktär.

    Bland annat verkade svarstiden inte spela så stor roll om svaret var socialt obekvämt, till exempel ”nej, den var inte alls god” som svar på om man tyckte om kakan. Deltagarna hade också en del överseende med ett tvekande svar ifall frågan uppenbarligen fordrade mer tankemässig ansträngning, som ”snattade du godis från affären för tio år sedan?”

    Enligt forskarna kan man tillämpa dessa resultat på de flesta sociala sammanhang. Men det kan vara extra bra att ha i dem bakhuvudet i situationer där det är mycket viktigt att uppfattas som uppriktig, som vid jobbintervjuer och rättegångar.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer
  •  

    Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan att diskriminera men utan att göra språket krångligt.

    I Språktidningen 2/2021 – som börjar delas ut till prenumeranter i dag och som finns i butik 23 februari – skriver Lena Lind Palicki om det så kallade person först-språket. Du kan beställa numret här eller pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    1 kommentarer
  • Vi ser allt fler kvinnor bland världens makthavare. USA:s vicepresident Kamala Harris är bara ett av de senaste och mest uppmärksammade exemplen. Trots detta dominerar de manliga rösterna fortfarande i nyhetsmedierna.

    Kanadensiska forskare har samlat in data från sju av landets största nyhetskanaler mellan 2018 och 2020. Under denna tvåårsperiod var 29 procent av dem som yttrade sig kvinnor och 71 procent män. Den kvinna som kom till tals flest gånger var Bonnie Henry, chef för provinshälsovården, som citerades 2 200 gånger i samband med pandemin. Men hon hade ändå färre citat än de tre män som toppade yttrandeligan – alla tre politiker.

    I Sverige genomförde företaget Peltarion en liknande studie våren 2020, för att se vilka som stod i frontlinjen för att förklara pandemin för svenskarna i nyhetsmedierna. Resultatet visade än större manlig dominans: 76 procent av uttalandena kom från män som Anders Tegnell, Johan Giesecke och Tom Britton.

    Gemensamt för studierna är att de har genomförts med hjälp av AI och så kallad natural language processing, NLP, för att kunna analysera mycket stora datamängder.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer
  •  

    Dialekten kan ge en karaktär en extra nyans. Det vittnar en rad skådespelare om i det nya numret av Språktidningen. Men inom film, tv och scenkonst är det sällan som dialekten har hög prioritet. I stället är det Dramatensvenskan som dominerar. Magnus Schmitz, som spelar rollen som Ulf Olsson i SVT-serien Jakten på en mördare, efterlyser större språklig variation: ”Dialekterna är ju musiken till talet.”

    Dessutom i Språktidningen 2/2021:

    • Sara Lövestam om hur ordet egen går sin egna väg
    • Så ser vi på orden för färger i olika språk
    • Lyssna på personen först!
    • I Belarus är valet av språk en symbolfråga
    • Gåtan bakom spelmannens kodspråk

    Missa inte vårt erbjudande inför alla hjärtans dag! Just nu kan du ge bort 3 nummer av Språktidningen för bara 149 kronor.

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg