Var fjärde användare byter inte lösenord – trots att de har fått veta att samma lösenord har stulits. Och varannan byter till ett lösenord med sämre säkerhet. Det framkommer i en rapport från Google.
Password checkup är en tjänst från Google som varnar användare om deras lösenord har stulits. Tjänsten sammanställer uppgifter om just läckta lösenord. I somras var det omkring 670 000 personer som använde Password checkup som tillägg till webbläsaren Chrome.
Trots varningar om att lösenord hade stulits valde en av fyra att inte byta lösenord. De fortsatte att använda det gamla lösenordet.
Men majoriteten skapade alltså nya lösenord. Ungefär hälften valde ett lösenord på samma säkerhetsnivå. En fjärdedel bytte till ett lösenord med sämre säkerhet.
Enligt Google gjordes 1,5 procent av de inloggningar som undersöktes med hjälp av stulna lösenord.
En boomare eller boomer är född mellan 1946 och 1964. Och kan av yngre generationer betraktas som bakåtsträvande och omsprungen.
Efter andra världskrigets slut drog vågor av framtidstro och tillväxt in över stora delar av världen. Samhällsutvecklingen gick snabbt och välståndet ökade. I Sverige talades det om rekordgenerationen, de svenskar som föddes mellan 1945 och 1954. När dåvarande finansministern Pär Nuder 2004 beskrev samma generation som ett köttberg togs han i örat av statsministern Göran Persson. Då funderade 60-talisten Nuder över hur den egna generationens ekonomi skulle påverkas när rekordgenerationen gick i pension.
I dag skulle Pär Nuder kunna kallas boomare eller boomer. Fenomenet fick viral spridning efter en debatt i parlamentet på Nya Zeeland. I talarstolen stod 25-åriga Chlöe Swarbrick. När en äldre ledamot kommenterade hennes anförande om klimatförändringarna kontrade hon med OK boomer.
Repliken har målats upp som en symbol för en konflikt mellan generationerna. I Dagens Nyheter används uttrycket i en artikel om befolkningen i Sverige. I Aftonbladet skriver Johanna Frändén att OK boomer symboliserar ”en hel ung generation och deras tynande tålamod med män – jo, alla män – födda under babyboom-decennierna efter andra världskriget”:
The boomers har några år på sig att ställa saker till rätta, i alla fall politiskt, men någonstans har tiden redan sprungit förbi dem. Det börjar bli oundvikligt att konstatera att det förra seklets stora vinnare inte har åldrats med värdighet.
I Dagens Nyheter skriver Lisa Magnusson att bruket inte ska uppfattas som nedsättande. I stället präglas det av uppgivenhet:
Självklart finns det boomare som förstår hur lyckligt lottad deras generation varit, men jag har faktiskt aldrig sett någon reflektera över det offentligt. Desto vanligare är synpunkter på de yngre.
Genomslaget har varit enormt. Resumé rapporterar att Fox ansökt om varumärkesregistrering för ett tv-program med namnet OK boomer. En person som försökt registrera uttrycket för en klädkollektion ska redan ha fått avslag.
I svenskan används både boomare och boomer om personer födda mellan 1946 och 1964. Än så länge är det just uttrycket OK boomer som är populärt. Om boomer och boomare börjar användasm mer på egen hand återstår att se.
Boom är i svenskan belagt sedan 1905. Babyboom har använts sedan 1980-talet. Boomare har använts sporadiskt om någon eller något som gör en boom, alltså ökar eller växer kraftigt på kort tid.
I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!
Ditt eget modersmål är helt avgörande om du ska bli riktigt bra på ett främmande språk. Detta är i sig ingen nyhet – men nu har den första studien genomförts som visar exakt hur mycket förstaspråket betyder för inlärningen.
En grupp nederländska forskare har analyserat data från mer än 50 000 vuxna som studerar nederländska, antingen som sitt andra eller tredje språk. Materialet hämtades från ett språktest av immigranter, arrangerat av den nederländska staten. Bland dessa fanns mer än 60 olika modersmål representerade. Testet rankade bland annat deltagarnas uttal.
Det var stor variation i hur bra resultat deltagarna fick på testet – och forskarna kunde ringa in en handfull faktorer som kunde förklara skillnaderna: utbildning, kön (kvinnorna fick bättre resultat), ålder, hur lång tid man tillbringat i Nederländerna – och deltagarnas modersmål. Den sistnämnda faktorn kunde relateras till hela 50 procent av skillnaderna i språkfärdighet.
Forskarna kodade den språkliga likheten mellan nederländska och språken i databasen, bland annat i fråga om ljudstruktur. Därefter jämförde de graden av likhet med deltagarnas testresultat.
Och det var slående hur mycket likhet mellan språken betydde. Av dem som vuxit upp med arabiska som modersmål fick till exempel bara 5 procent bättre resultat på talspråkstestet än de tyskspråkiga med allra sämst resultat.
Tyska delar ju många drag med nederländskan, medan arabiskan skiljer sig väsentligt från den – vilket gör det extremt mycket kämpigare för en vuxen arabisktalande att lära sig nederländska.
"En hel del förutfattade meningar om människor ligger i hur de talar – något som har att göra med språket som de har vuxit upp med. Och detta är ju helt utom vår kontroll", säger Florian Jæger, hjärnforskare och professor i kognitionsvetenskap vid Rochester universitet.
Tråkningar och förolämpningar sätter spår – även när de yttras av en robot. Den som däremot får uppmuntran gör också bättre ifrån sig. Det visar en studie utförd vid Carnegie Mellon university, USA.
Inom idrott är tråkningar och psykningar av motståndaren mycket vanliga. Men de förekommer också på många andra områden. Syftet är ofta att få motståndaren ur balans.
Och tråkningarna har effekt. Det fastslår amerikanska forskare som har låtit 40 testpersoner spela ett dataspel. Var och en fick spela 35 gånger. Vissa fick höra glada tillrop om att de var duktiga. Andra möttes av tråkningar och fick höra att de var usla spelare.
Eftersom deltagarna spelade samma spel 35 gånger blev samtliga bättre undan för undan. Men de testpersoner som utsattes för tråkningar utvecklades inte lika snabbt som de testspelare som fick höra uppmuntrande kommentarer.
Kommentarerna yttrades av en robot. Trots att deltagarna visste att tråkningarna var förprogrammerade tog de illa upp. Och enligt forskarna var det just de negativa kommentarerna som fick testpersonerna som tråkades att göra sämre ifrån sig.
Här är ett det fjärde avsnittet av Språktidningens podd! Gäst är Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet. Hon samtalar med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om aktuella språkförändringar i svenskan, språkvårdens roll och attityder till förändringar. Hur ska vi se på det nya niandet? Håller ordet drygt på att få en ny betydelse? Har engelska lånord en gräddfil in i svenskan – eller behandlas de strängare av språkvården än lån från andra språk? Och hur många behöver säga fel för att något ska betraktas som korrekt.
En solnedgångsklausul innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare. Vid en viss tidpunkt måste den omprövas.
I regel har lagar och andra regler inga bäst före-datum. De gäller tills någon river upp dem genom ett nytt beslut. Men vissa bestämmelser kan ha ett slutdatum. För att de ska fortsätta gälla krävs ett nytt beslut. Annars försvinner dessa bestämmelser.
På engelska talas det sedan länge om sunset provision eller sunset clause. I svenskan används solnedgångsklausul. Lagstiftare och andra beslutsfattare har alltså fram till ”solnedgången” på sig att avgöra om regeln ska förlängas.
I Norra Skåne skriver en insändarskribent om Centerpartiets ambition att förenkla regelverk för småföretagare:
Centerpartiet vill att alla regler skall ha en solnedgångsklausul vilket innebär att man sätter ett slutdatum för en regel. Skall den sen fortsätta att gälla måste den omprövas och dess för- och nackdelar noga analyseras. Administration av regelkrångel är ingen önskesyssla för företagaren och här kan en förenkling medföra både nyföretagande och nyanställningar.
Företrädare för Svenskt Näringsliv skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet om varför organisationen förespråkar solnedgångsklausuler:
Inför solnedgångsklausuler som innebär att nya lagar och regler måste utvärderas efter viss tid. Om de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet ska de avskaffas.
Solnedgångsklausul är belagt i svenskan sedan 2001. Ordet har sedan dess använts sporadiskt. Användningen har ökat under de senaste åren.
Fredagskvisset ger dig chansen att testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!
Dialekter väcker känslor! Vi tycker att vissa låter trevliga, andra dryga, komiska, sexiga, löjliga, glada, vackra. Vi kan värna vår dialekt – eller försöka att till varje pris bli av med den. Och visst kan man medvetet jobba bort vissa ord, böjningar eller uttal i sin dialekt. Det skriver Fredrik Lindström i sin nyutkomna bok 100 svenska dialekter. Men det finns ett drag som är mycket svårt att utplåna: språkmelodin. Den är nästan helt omedveten, och därför väldigt svår att kontrollera, menar han. Och ju känslomässigare vi blir, desto mer dialekt kryper fram – framför allt den svårbemästrade språkmelodin.
I går gästade Fredrik Lindström Språktidningens Dialektfrossa inför ett fullsatt Vasateatern i Stockholm. Där berättade han bland annat om våra attityder till dialekter. Han framhöll hur just språkmelodi och betoningar kan prägla vår syn på andra människor – och placera dem i ett känslomässigt fack.
Västsvenska dialekter, som göteborgska och värmländska, skiljer sig från andra svenska tungomål på det sättet att de har en kraftig tonhöjning i slutet av ett yttrande. Därför tycker folk från andra landsändar att västsvenskar låter goa och glada – och därför har de också fått ett rykte om sig som sorglösa tjommar. Fredrik Lindström, som själv är från Eskilstuna, tillåter sig att tvivla på att göteborgare verkligen lider när de säger ”jag har fått nåt jävla virus”, med en så uppåtsträvande intonation. Han jämför med en stockholmare eller norrlänning som säger samma sak, med en nedåtgående slutkurva. Där finns inga tvivel om svårmodet. För att inte tala om finlandssvenskar, som sjunker i tonläge under hela yttrandet. De finlandssvenska dialekterna har en tydlig sluttning neråt – och man sjunker ofta mer och mer i slutet av en mening, vilket gör att även den festligaste nyhet får en melankolisk klang. ”Det här kan mycket väl vara en bidragande orsak till att många tycker att finlandssvenskar låter ganska ’stränga’ och allvarliga”, skriver Fredrik Lindström.
Vi sätter alltså gärna likhetstecken mellan dialekt och mentalitet. Attityden som följer med dialekten verkar lika svår att utplåna som språkmelodin.
Spädbarn som möter teckenspråk blir också bättre på att följa vuxnas blickar. Den förmågan kan i sin tur gynna barnets utveckling. Det skriver amerikanska forskare i en studie publicerad i Developmental Science.
Den kognitiva utvecklingen beror på vilka situationer som individen möter. Det fastslår alltså amerikanska forskare som har studerat spädbarn som föds med dövhet. De vässar nämligen förmågor som inte hörande barn utvecklar på samma sätt.
Forskarna jämförde hörande barn till hörande föräldrar och döva barn till döva föräldrar. I den senare gruppen talade föräldrarna American sign language, det största teckenspråket i USA som har spridning över hela kontinenten.
Föräldrarna använde språket inför barnen. Det visade sig snart att de barn som föddes med dövhet blev bättre på att följa föräldrarnas blickar. De sökte också föräldrarnas blick i större utsträckning som ett sätt att skaffa sig mer information.
De hörande barnen hade alltså hörande föräldrar. De utvecklade inte samma förmåga i det här tidiga skedet.
Upptäckten understryker enligt forskarna att barns utveckling påverkas av olika erfarenheter. I framtiden vill de undersöka om hörande barn som exponeras för teckenspråk utvecklar samma förmåga.
Förslag på nytt ord: Kedjedroppande med anledning av vädret i Lund den gångna veckan. https://www.facebook.com/groups/501114236568425/...
Föreslås av Björn Johnsson, Helsingborg och Olof Petrén, Lund.
från norskans ord för känna när det gäller känslor, i svenskan har vi ordet känna i båda fallen, känna någon och känna något. I norskan och många andra germanska språk finns det två versioner
I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!
