Prenumerera på bloggen
  • Emma Sköldberg får Erik Wellanders pris för sina insatser för svensk språkvård. Hon får priset för ”hennes viktiga, mångsidiga och nydanande arbete inom lexikografi”. Samtidigt tilldelas föreningen Teckenspråkets röst Minoritetsspråkspriset. Och Klarspråkskristallen går till Konsument- och medborgarservice vid Göteborgs stad.

    Språkrådet meddelade i dag vilka som får de priser som brukar delas ut under Språkrådsdagen, en konferens som på grund av coronaviruset covid-19 skjutits upp till nästa år. Klarspråkskristallen går till en myndighet, kommun eller region som använder ett klart och begripligt språk i kommunikationen med medborgarna. I år går alltså priset till Konsument- och medborgarservice vid Göteborgs stad för ”ett brett och gediget klarspråksarbete med medborgarna i fokus” som enligt motiveringen bör fungera som inspiration för andra kommunala verksamheter:

    De håller bland annat en obligatorisk grundutbildning i klarspråk för alla medarbetare och målgruppsanpassade utbildningar för dem som skriver tjänsteutlåtanden och rapporter. De har utvecklat en särskild metod för coachning av skribenter som kommunicerar mycket med medborgare via e-post. Dessutom är klarspråksgranskning en integrerad del av nämndprocessen, för att beslutsunderlagen till politikerna ska bli tydliga och begripliga.

    Minoritetsspråkspriset tilldelas någon som har gjort stora insatser för ett minoritetsspråk – vilket innebär att alla språk utom svenska kan bli aktuella. Årets vinnare är föreningen Teckenspråkets röst:

    Teckenspråkets röst bedriver ett enträget och engagerat arbete för att motverka fördomar om dövas och hörselskadades språkliga villkor och för rätten att tillägna sig och använda det svenska teckenspråket i skola och samhälle.

    Emma Sköldberg (bilden) får Erik Wellanders pris, ett pris som går till en person som på vetenskaplig grund har gjort stora insatser för svensk språkvård. Emma Sköldberg är docent i svenska vid Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om ordböcker och är huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Hon ingår dessutom i redaktionen för Svenska Akademiens ordlista:

    År 2020 tilldelas Emma Sköldberg priset för hennes viktiga, mångsidiga och nydanande arbete inom lexikografi.

    Erik Wellanders pris delas ut av Stiftelsen Erik Wellanders fond. Priset har delats ut sedan 1958.

    Här kan du läsa en artikel av Emma Sköldberg samt kollegorna Kristian Blensenius och Erik Bäckerud om hur ordböcker kan göra användarna till ordforskare.

    Anders

    Foto: Privat

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Besöksnäringen har på många håll drabbats hårt av coronaviruset. För att få fart på resandet talas det om att införa turistkorridorer.

    En korridor är enligt Svenska Akademiens ordlista en ’lång, smal förbindelsegång’. Men ordet används ofta i bildlig bemärkelse. Vid åtskilliga tillfällen i världshistorien har det konstruerats korridorer av olika slag – till exempel som en liten landremsa genom ett annat land som ger en nation utan kust tillträde till havet. Mellan första och andra världskriget hade Polen förbindelse med Östersjön genom en korridor som omgavs av Tyskland i väster samt fristaten Danzig och det tyska Ostpreussen i öster. Det talades då om polska korridoren.

    För att få fart på turismen efter coronautbrottet talas det om att inrätta turistkorridorer. Även här används korridor i bildlig betydelse.

    Expressen skriver att frågan om turistkorridorer diskuteras på EU-nivå. Ett förslag är att införa regler för turisters boende, resor och nöjen. En korridor ses här något som begränsar möjligheterna att röra sig och att träffa andra människor. Restriktionerna skulle minska kontakterna med lokalbefolkningen och därmed minska risken för spridning av coronaviruset covid-19:

    Andra åtgärder för så kallade turistkorridorer skulle kunna vara att flygpassagerares temperatur kollas, eller att de lämnar blodtester före avfärd.

    Nyhetsbyrån TT rapporterar att trycket på att införa turistkorridorer är störst från turistländer i södra Europa:

    Flera EU-länder har lanserat idén om ”turistkorridorer” för att kunna ta emot inresande från åtminstone de närmaste grannländerna. Samtidigt varnas för att skynda på för snabbt.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • ”Glad såsom fågeln i morgonstunden” … Den klassiska vårsången brukar ljuda starkt vid valborgsmässoeldarna. Möjligtvis kommer manskörerna att avnjutas digitalt i år, men sångarna kommer likväl att hävda sin fågellika glädje med Herman Sätherbergs text (även om ett uns svärta kanske anas därunder). 

    Sätherberg är långt ifrån ensam om att bruka just fågeln i liknelser, metaforer och allegorier. Snarare hör fågeln till de vanligast förekommande bilderna i både fakta och fiktion. Det är ju inte så konstigt, fågeln representerar frihet, flykt, sång, förmågan att flyga och få fågelperspektiv på tillvaron. Vi kan pröva våra vingar, lämna boet, vaka som hökar – eller kraxa som olyckskorpar

    När SAS nu varslar tusentals, är det inte bara de anställda som står vingklippta. Den flygskam som många redan tidigare känt av har lämnat människor att sorgset se på hur deras invanda fågelliv rasar ner på jorden. Hur ska vi nu korsa kontinenterna?

    En främmade fågel har i stället intagit scenen: en svart svan. Den svarta svanen används inom kapitalmarknaden som en bild av en 'oväntad händelse som är omöjlig att förutse och där konsekvenserna kan bli avsevärda'. Den svarta svanen har i rask takt blottlagt sådant som gemene gråsparv har varit lyckligt omedveten om. ”Om en svart svan slår ner kan ringarna på vattnet bli lika ödesdigra som en tsunami”, skriver Sofia Nerbrand i Sydsvenskan.

    Sorgen bär fjäderdräkt är en lysande liten bok om en kråka som knackar på hos en familj i sorg efter en förlorad mor. Kråkan stannar hos den förkrossade familjen tills han inte längre behövs – barnen och fadern accepterar att livet går vidare och livsglädjen kommer åter krypande. Just kråkan är inte känd för sin sprudlande glädje i morgonstunden, men enligt Sten Hidals Fåglar i svensk poei är kråkan faktiskt den vanligaste fågeln i svensk dikt.

    Och i år kanske den ger en sannare bild av våra vårkänslor.

    Maria

    Är du intresserad av språk? Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    Foto: Wikipedia

    Här kan du höra Akademiska kören i Göteborg sjunga Glad såsom fågeln.

    0 kommentarer
  • Engelska lånord, sammansättningar och substantiv dominerar bland nyorden i svenskan. Det visar Språktidningens kartläggning av samtliga nyordlistor från 1986 och framåt.

    Över hälften av nyorden har lånats in från engelskan. Två tredjedelar av nykomlingarna är sammansättningar, som substantivet kobingo, verbet hundvissla och adjektivet genmodifierad. Och tre fjärdedelar av nyorden är substantiv.

    – Kartläggningen ger en fingervisning om hur svenskans ordförråd utvecklas. Hela 99 procent av nyorden är substantiv, verb eller adjektiv. Nykomlingar i andra ordklasser är väldigt sällsynta, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, som har genomfört kartläggningen.

    Engelskans position som den främsta långivaren till svenskan har etablerats sedan andra världskrigets slut. Vissa ord lånas in rakt av, som sharenting och paintball. Andra anpassas till svenska stavningsprinciper, som skajpa och embrejsa. Många är översättningslån som översätts led för led, som vinterkräksjuka (winter vomiting disease) och daghandlare (daytrader).

    – Engelska lån strömmar in i alla samhällsområden. Nyordslistorna är fulla av försvenskningar som inte slog igenom, som programglimt i stället för trailer och lindringsklinik i stället för hospice, säger Anders Svensson.

    De 34 nyordslistor som har publicerats sedan 1986 innehåller närmare 1 700 ord. Där finns inte ett enda lånord från tyskan. Svenskan har heller inte lånat in några ord från de nordiska grannspråken. Japanskan är den främsta donatorn efter engelskan genom ord som sudoku, kawaii och bokashi.

    – Det finns ett växande intresse för japansk kultur, teknik och mat. Men japanska lån anpassas inte till svenskans stavningsprinciper. Det är uppenbart att lånen från japanska inte uppfattas som ett lika stort hot mot svenskan som lånen från engelska, säger Anders Svensson.

    Svenska språknämnden sammanställde den första nyordslistan 1986. Sedan 2013 är det Språktidningen och Språkrådet som tar fram den årliga nyordslistan.

    Hela kartläggningen publiceras i Språktidningen 4/2020 som utkommer den 29 april. Du kan läsa artikeln här.

    Kontaktperson:

    Anders Svensson

    0768-685824

    anders@spraktidningen.se

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    1 kommentarer
  • I många butiker och serviceinrättningar finns nu markeringar i golvet för att besökarna ska hålla avstånd. När det är flera som väntar bildas en coronakö.

    Att hålla coronaavstånd är ett sätt att minska spridningen av coronaviruset covid-19. Än så länge är coronaavstånd inget exakt mått. Det kan vara en till två meter. För att göra det lättare att efterleva uppmaningen om social distansering har många butiker och andra serviceinrättningar gjort markeringar i golvet som visar de önskvärda avstånden när det är flera som står i kö.

    En sådan gles kö kallas coronakö. Ordet är vanligast i sociala medier:

    Efter 20 minuter i Coronakö på Systembolaget sitter man med nytvättade händer och googlar etter lämplig grupp att träffa andra som är sugna på #facetimefylla

    Coronakö för att hämta parkeringskort på kolonin. Kolonister tar ansvar och står med bra avstånd.

    Coronakö till Bolaget. Fast den rör sig framåt kvickt.

    Coronakö utanför Åre Atlantfisk. Bra disciplin!

    En bensinstation tipsar på Facebook om de nya reglerna:

    Coronakö, vid kö stanna bakom markeringen.

    Coronakö är också en ganska vanlig hashtagg.

    Men ordet används i ytterligare en betydelse. Sveriges Television rapporterar att det finns en särskild coronakö för personer som ringer Vårdguiden med anledning av covid-19:

    Från och med tordag kommer det på nationell nivå att finnas ett tonval där man kan välja en särskild coronakö.

    Coronakö är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    1 kommentarer
  • I ordkvisset stöter du på tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Som vanligt möter du en blandning av riktigt sällsynta och aningen vanligare ord. Betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • På en bänk utanför en matbutik sitter ett gäng överförfriskade herrar. De halsar Corona-öl och spottar på förbipasserande. Alla tar vida lovar förbi, berättar en bekant. Vilka covidioter!

    Den brittiska tidskriften The Economist konstaterar att världen har börjat ”tala corona”, och listar nyord i pandemins spår.

    Substantivet covidiot betecknar en person som struntar blankt i allmänna hälsorekommendationer. Där det finns regler, finns det också de som bryter mot dem. Ordet covidiot föddes någon gång i mars, och nästan lika snabbt som viruset spreds över världen, spreds också covidiotiskt beteende, konstaterar The Economist – som därmed också introducerar adjektivet covidiotisk.

    Covidiot är ett exempel på ett teleskopord bildat av covid-19 och idiot. Ett teleskopord är en viss typ av sammansättning där beståndsdelarna har skjutits ihop ungefär som ett teleskop.

    De som panikartat hamstrade toapapper och pasta så att butikshyllorna gapade tomma var bland de första att få titeln covidiot. Senare överfördes beteckningen till dem som ignorerade regler om social distansering, varningarna om att trängas i folksamlingar och andra nationella åtgärdspaket. ”Om jag får corona så får jag, jag kommer inte att låta det stoppa mig från att festa”, som en ung partyprisse meddelade nyhetsreportrar i Florida.

    Vår egen statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterade i början av april att alla inte verkar ha uppfattat att rekommendationen om minskad trängsel också gäller uteserveringar. Med stigande utetemperatur kan man misstänka att mängden covidioter också ökar vid kaféborden.

    Maria

    I Språktidningen 4/2020 kartlägger vi alla nyord i svenskan 1986–2019, samt listar 4 nya svenska coronaord! Missa inte ditt exemplar direkt i brevlådan! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    Läs hela The Economists lista med nyord i coronans spår.

    Foto: Unsplash

    3 kommentarer
  •  

    Åsa Beckman myntade ordet frågestrejka, Linnéa Jonjons, Åsa Larsson och Jack Werner lade grunden för verbet viralgranska när de började med Viralgranskaren och Jonna Bornemark gjorde förpappring känt för en bred allmänhet. I kommande numret av Språktidningen möter du några av de personer som har gjort avtryck i svenskan genom nyord. Dessutom kartlägger vi alla nyordslistor från 1986 och framåt. Nyorden illustrerar några av de dominerande trenderna i den moderna svenskan. Och det är engelska lånord, substantiv och sammansättningar som är tongivande på nyordslistorna.

    Språktidningen 4/2020 utkommer den 29 april. Tidningen finns i butik den 5 maj. Här kan du läsa mer om det kommande numret.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    Anders

    0 kommentarer
  • En flytttrend från storstäderna var nyligen ämnet för en artikel i Svenska Dagbladet. Amorteringskrav och höga bostadspriser gjorde att allt fler unga sökte sig bort från storstäderna. Flytttrenden var en miss som dök upp i en bildtext. Svenska Dagbladet uppmärksammades på misstaget av en twittrare och fick svaret att det inte såg ”så snyggt ut”.

    Men ett par språkvetare som vurmar för trippelteckning av konsonanter var lite lätt besvikna. ”Neeej våga leda den språkliga utvecklingen!" skrev en av dem.

    Själv tog jag upp ämnet i en språkkrönika i Dagens Nyheter. Reaktionerna från läsarna var blandade. Somliga tyckte att trippelteckning av samma konsonant nog bara var en vanesak. Andra ansåg att trippelteckning var fult. Och några hävdade att trippelteckning skulle främja förståelsen och gav ord som silllåda, dammmonster och brasssamtal som exempel.

    Trippelteckning av samma konsonant finns i flera av våra grannspråk. I isländskan finns till exempel stássstofa, ’finrum’, och skatttekjur, ’skatteintäkter’, i färöiskan bygggrýn, ’korngryn’, och basssangari, ’bassångare’, och i tyskan var trippelteckning – som i Schifffahrt, ’sjöfart’ – en av de mest omdiskuterade nyheterna i 1996 års stavningsreform.

    Men vad tycker du? Har det blivit dags att införa trippelteckning även i svenskan? Och att exempelvis börja skriva topppolitiker i stället för toppolitiker och flytttrend i stället för flyttrend? Rösta här intill!

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    7 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg