Den obligatoriska studentsvenskan är på väg tillbaka i Finland. Och för elever som har svenska som modersmål blir finska ett obligatoriskt inslag i studentexamen. Den språkpolitiska kursändringen ingår i det nya regeringsprogrammet.

Det var 2005 som dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen beslutade att avskaffa den så kallade studentsvenskan. Det hade då varit obligatoriskt för elever med finska som modersmål att skriva svenska i studentexamen. Svenskspråkiga elever fick på motsvarande sätt skriva finska.

Nu vill regeringen alltså återinföra den obligatoriska skolsvenskan. I regeringsprogrammet framgår dock inte när det ska ske:

Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

En av Tuula Haatainens förhoppningar var att fler skulle skriva svenska för studentexamen när ämnet var frivilligt. Men så blev det inte. Intresset har sjunkit stadigt sedan 2005 – men i våras kom ett trendbrott när det var 51,8 procent som gjorde studentprovet i svenska. Året innan var det bara 48,7 procent som skrev svenska.

I regeringsprogrammet talas det även om en nationalspråkstrategi med syftet att ”trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet”. I programmet nämns också behovet av insatser för språk som samiska, romska, karelska och teckenspråken.

Anders

Foto: Pixabay

Flygskam, tågskryt, smygflyga och flerbarnsskam är några av de klimatord som dykt upp i debatten den senaste tiden. Nu talas det allt oftare om båtskam.

Flygets klimatpåverkan har fått allt fler att ifrågasätta valet av flyg som transportmedel. Somliga känner flygskam medan andra har gått över till att smygflyga. Vissa som i stället valt att resa med tåg har passat på att ägna sig åt tågskryt. Men det är inte bara flygets utsläpp som har blivit föremål för diskussion. Även båttrafiken skapar stora utsläpp.

I flygskammens kölvatten har det även börjat talas om båtskam. Här är det båttrafikens – och i synnerhet passagerarfartygens – utsläpp som står i fokus. I Gotlands Folkblad skriver Erik Fransson att utsläppsdebatten kan komma att påverka turismen till Gotland om det inte finns några gröna alternativ:

Under den nuvarande mandatperioden kommer arbetet med den nya upphandlingen av Gotlandstrafiken att påbörjas. Jag kan inte tro annat än att miljökraven kommer att vara betydligt hårdare när nästa upphandling sker. Det kan till och med bli miljökraven som överordnas, vilket i så fall löser problemen med ”båtskam”.

Göteborgs-Posten rapporterar om lanseringen av Volvo Pentas nya motorer. En av bolagets chefer får bland annat en fråga om valet av att fortsätta bygga dieselmotorer:

Med klimatkris, Greta-effekt och ord som flygskam är frågan om begreppet båtskam står på tur?

Det talas även om kryssningsskam. Även här är det klimatbelastande nöjesresor som ifrågasätts. I Dala-Demokraten skriver Bodil Juggas om en ny bok av Merete Mazzarella där författaren reflekterar över sitt resande:

En viss kryssningsskam – och flygskam – tycks till slut besvära även Merete Mazzarella. Dock hävdar hon envist rätten att få ”er-fara”, att skaffa sig nya erfarenheter genom att fara kors och tvärs. En berest vän till mig skulle helhjärtat hålla med; vännen menar att resande rent av ska ses som en fredsskapande åtgärd genom att människor runt om i världen får möjlighet att förstå varandra bättre.

Både kryssningsskam och båtskam är belagda i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Pixabay

Föräldrar som läser ihop med sina barn använder sällan bryska metoder. Och läsningen gör det lättare för barn att koncentrera sig. Det hävdar forskare vid Rutgers university, USA, i en studie publicerad i Journal of development & behavioral pediatrics.

Forskarna undersökte hur 2 165 mammor läste ihop med sina barn vid ett och tre års ålder. Därefter ställde de frågor om hur mammorna var som föräldrar vid tre och fem års ålder. Personerna som deltog i studien var alla bosatta i amerikanska storstäder.

Forskarna hittade en stark koppling mellan läsning och såväl barnens som mammornas beteende. De mammor som läste med sina barn vid ett års ålder använde sällan bryska metoder när barnet hunnit bli tre år. Och de mammor som ofta ägnade sig åt högläsning med sina treåringar tog sällan till tuffa metoder när barnet fyllt fem år.

Läsningen påverkade också barnen. De barn som hade mammor som ofta läste med dem ägnade sig mindre åt störande beteenden, hade lättare att koncentrera sig och var mer sällan hyperaktiva.

Att läsa tillsammans kan enligt forskarna skapa ett band som ger många positiva effekter på lång sikt. Läsningen gynnar barnens koncentrationsförmåga – och det kan i sin tur innebära att föräldrarna inte anser sig ha något behov av att använda bryska metoder.

Anders

Foto: Pixabay

Den tionde upplagan av Språkforum finns nu att se på nätet hos UR Play. Årets Språkforum ägde rum på Hilton Slussen i Stockholm den 11 april. Här hittar du alla föredrag:

Patrik Lundberg: Konsten att beröra läsarna

Lena Lind Palicki: Inkluderande språk

Karin Senter, Salih Bilic och Nawroz Zakholy: Förortssvenskan i närbild

Ola Karlsson: Engelskan i svenska språket

Sanna Skärlund: Hur kan du betyda jag?

Athena Farrokhzad: Stil och poesi

Ulf Benkel: Vitsen med vitsen

Anders