Prenumerera på bloggen
  • Häromdagen hörde jag mig själv säga: ”Ja, vi var kanske lite mer högljuddare än vanligt”. Att jag yttrade detta är ett bevis på att jag som alla andra ofta är omedveten om mitt eget språkbruk. För när andra använder mer i samma fras som ett komparerat adjektiv, då gnisslar det minsann i mitt språköra. Och det händer ganska ofta.

    Men fenomenet uppstår inte bara i mitt eget och andras spontana talspråk. Det kan även observeras i skrift på internet – mest på bloggar och forum, men även på mer seriösa webbplatser. På Karlstad kommuns hemsida står det att  ”vi måste bygga en allt mer effektivare vård genom att resurser användas (sic!) på ett mer effektivt sätt.” I PC för alla kan man läsa att en ny version av Firefox gör den till ”en av de mer attraktivare webbläsarna.” Och på Vaccinationsguiden talas det om att ”symtomen skall tas på allvar eftersom en vidareutveckling till de mer allvarligare formerna kan ske.”

    Att denna upprepning förekommer i talspråk är inte konstigt eftersom yttranden inte är färdigplanerade i förväg. Du kanske vet att du vill göra en jämförelse, men exakt vilka ord du ska använda bestäms först när du redan börjat prata. Du hinner kanske säga ordet mer och tänker dig att fortsätta med kraftfull eller mäktig. Men de orden tar längre tid att komma på. Eftersom du har bråttom till poängen säger du stark, det som först kommer upp. Men din språkkänsla tycker att starkare låter bättre än mer stark, och därför blir slutresultatet mer starkare.

    Den teorin stödjer Gustav Bockgård, språkforskare vid Uppsala universitet. Han förutspår också en ökad användning av dubbla komparativformer i framtiden.

    – Man kan tänka sig att bruket i längden leder till en förskjutning av grammatiken: att allt fler börjar betrakta den dubbla komparationen som acceptabel. Det leder i sin tur till att bruket ökar ytterligare.

    Att fenomenet skulle sprida sig till formellt skriftspråk ser han dock inte som troligt.

    Camilla

    0 kommentarer
  • Om Sven Otto Littorin hade suttit kvar i regeringen hade han sannolikt omtalat även 2011 som ett skitår. Den ekonomiska krisen sprider sig över Europa och förhoppningarna om ett ekonomiskt uppsving har på många håll förvandlats till dystra framtidsutsikter med fortsatt hög arbetslöshet, låg tillväxt och oro på finansmarknaderna.

    Stockholmsbörsen har under hösten svajat rejält. Många kritiker har hävdat att robothandel varit en av anledningarna till de kraftiga svängningarna och ökat osäkerheten.

    Robothandel introducerades på Stockholmsbörsen i februari 2010 och utgör i dag omkring en fjärdedel av handeln. De automatiserade affärerna gör att bolag med hjälp av förprogrammerade datorer blixtsnabbt kan köpa och sälja aktier. Vinsten på kursförändringar kan vara så blygsam som något öre per aktie, men med stora volymer kan summorna bli enorma.

    Regeringen har uttryckt tveksamheter över handeln, och dess konsekvenser granskas just nu både av Finansinspektionen och EU. Flera fondbolag har dessutom hävdat att robothandel möjliggör marknadsmissbruk. Genom att lägga order på köp som sedan inte genomförs kan priset på en aktie påverkas uppåt eller nedåt.

    Det finns flera synonymer till robothandel. I en artikel i Svenska Dagbladet nämner Patricia Hedelius även datorhandel, högfrekvent handel och algoritmhandel. Det första pressbelägget på robothandel återfinns i en TT-artikel publicerad i augusti i år. År 2009 skrev Dagens Nyheter om diskussionen om högfrekvenshandel i USA.

    Anders

    0 kommentarer
  • Förolämpningar har varit förbjudna åtminstone sedan 1200-talet. I den Äldre västgötalagen ges flera exempel på brottsliga okvädingsord, som bykkiuhuälp ('hundvalp') och hortutu ('hortuta'). Anklagelser om trolldom, incest, barnamord, snålhet, stöld och feghet i strid betraktades också som förolämpande.

    Erik Falk har i sin avhandling undersökt verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala. Genom att jämföra protokoll från rådhuset och universitetet visar han att rådmännen ofta betraktade förolämpningar och ärekränkningar allvarligare än professorerna. Vid den här tiden var det enligt Erik Falk också vanligare än i dag att verbala attacker hamnade i domstol. I rätten tvingades den åtalade bevisa att den person som han eller hon hade kallat tjuv faktiskt också var en sådan. Annars väntade ett straff för förolämpningen.

    Hora var en vanlig förolämpning under 1600-talet. Det riktades främst mot kvinnor, men även män kunde anklagas för att vara horor. Inför rätta brukade den som utdelat förolämpningen i regel försvara sig med att den utpekade hade haft sex utanför äktenskapet.

    Andra okvädingsord som duggade tätt i Uppsala för 500 år sedan var tjuv och skälm. Bägge begreppen var enligt Erik Falk tämligen allmänna. Inom universitetsvärlden fanns mer specifika förolämpningar som kofot ('förstaterminsstudent') och pennal ('pennskrin'). Särskilt populärt bland studenterna var även hundsfott ('hundfitta').

    Majoriteten av 1600-talets skällsord känns i dag ganska exotiska – som bälghund ('storätare'), långhäger ('övermodig person'), sakramentskona ('sedeslös kvinna'), skinnbracka ('girig hantverkare'), belialsman ('djävul'), matljugare ('snyltgäst') och mashund ('snåljåp').

    Här kan du ladda ned Erik Falks avhandling.

    Anders

    0 kommentarer
  • Människor som talar flera språk tycks få en tåligare hjärna. De har nämligen större motståndskraft mot Alzheimers sjukdom. Ny forskning visar att tvåspråkigas hjärnor hinner bli dubbelt så skadade som enspråkigas innan symptomen utbryter, vilket enligt forskarna bevisar att flerspråkighet försenar sjukdomens intrång.

    Studien utfördes av forskare vid St. Michael's sjukhus i Toronto. De jämförde två grupper som nyligen diagnostiserats med alzheimer: en grupp med tvåspråkiga och en med enspråkiga personer. Först testade de kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne och organisationsförmåga, och fann att båda grupperna låg på samma nivå. Sedan studerade de försökspersonernas hjärnor med hjälp av datortomografi. Hos de tvåspråkiga dröjde symptomen mycket längre med att visa sig. Jämfört med de enspråkiga hade de flerspråkiga när symptomen bröt ut dubbelt så mycket skador på de delar av hjärnan där alzheimer brukar slå till.

    Forskare har tidigare funnit att tvåspråkiga drabbas av alzheimer upp till fem år senare än enspråkiga. Men detta är det första beviset som tagits fram med neurovetenskapliga metoder.

    Tom Schweizer, forskare i neurovetenskap och ledare för studien, menar att språklig träning håller hjärnan frisk. Eftersom tvåspråkiga ständigt växlar mellan olika språk håller de hjärnan aktiv och flexibel, och den kan då fortsätta att fungera väl även när delar av den förfaller. Att lösa korsord eller sudoku är andra bra sätt att träna hjärnan på.

    Att tala flera språk garanterar inte att alzheimer håller sig borta för alltid, påpekar Tom Schweizer. Men hjärngympa kan alltså vara ett sätt att försena inträdet av den sjukdom som ingen medicin ännu har kunnat bota.

    Här kan du läsa mer om hur Alzheimers sjukdom påverkar språket.

    Camilla

    0 kommentarer
  • Den som missade vårens Språkforum har chansen att se och höra Bob Hansson, Emilia Emtell, Ola Karlsson, Lars Melin, Tore Janson och många andra genom UR Play. Det timslånga programmet Känsla för språk bygger dessutom till stor del på föredrag från Språkforum. Den som tycker att det verkar mastigt att bänka sig framför datorn en hel dag kan känna sig lugn – programmen är tillgängliga till och med den 30 juni år 2016, så det finns gott om tid för fikapauser mellan föredragen ...

    Anders

    0 kommentarer
  • I Språktidningen 6/11 gräver Daniel Sjölin ned sin skrivmaskin. Familjen hade under många år fått gå före författarskapet – med en osäker inkomst och en eremitliknande tillvaro i stället för att, som han sade till Norrköpings Tidningar för fem år sedan, "leda Så ska det låta och tjäna pengar". Ändå gläntade han på dörren mot skrivandet, sade att han hade svårt att se sig som programledare, mindes glädjen över en kort text han skrev när en lärare på Biskops-Arnö gick i pension och jublade till och med över att kunna komponera en inköpslista. Att lusten fanns där någonstans var otvivelaktigt.

    Nu tycks han ha ändrat sig. Daniel Sjölin slutar som programledare för Sveriges televisions litteraturprogram Babel efter den här säsongen. Och han ska skriva. Men han säger i Expressen att det inte nödvändigtvis innebär att det blir fler böcker:

     

    Jag har försökt på alla sätt att inte skriva böcker, för jag tycker inte om branschen, jag tycker inte om författaryrket som roll, men det finns ändå en del av en som bara vill skriva. Fast jag kommer inte att försöka ge ut några böcker i första taget, jag vill bara skriva för att se världen igen.

    Anders

    Foto: Martin Stenmark

    0 kommentarer
  • Få trodde att Håkan Juholt skulle överleva som partiledare för Socialdemokraterna. När uppgifterna om en mängd tveksamma ersättningar blev kända tvingades han inte bara att be om ursäkt. Hela ordförandeskapet ifrågasattes och trots fredagens besked om att Håkan Juholt fortsätter som partiledare undrar många hur han ska kunna reparera förtroendeskadan.

    Håkan Juholt visade sig med andra ord inte vara någon teflonpolitiker, en folkvald som lyckas skaka av sig skandaler utan att förlora väljarnas stöd. Begreppet, som stadigt ökar i användning, tycks vara på väg att etablera sig som en benämning på politiska överlevare.

    Teflonpolitikern gjorde sitt intåg i pressen år 1999 i en Expressenartikel. Den som förärades epitetet var kristdemokraten Anders Wijkman, som enligt tidningen "säger det som låter snällast".

    Göran Rosenberg skriver i Månadsjournalen 2001 att teflonpolitiker "är vad alla partier i dag behöver." Som exempel på politiska ledare som "inte efter första bästa mediestorm förvandlas till ett sänke för sitt parti" nämner han kristdemokraten Alf Svensson och tidigare vänsterpartisten Gudrun Schyman.

    Men att vara en teflonpolitiker är inte alltid positivt. Socialdemokraten Pär Nuder avfärdades tidigare i år som partiledarämne av Heidi Avellan i Sydsvenskan med motiveringen att han var en "okarismatisk teflonpolitiker" med "mer hjärna än hjärta". Valet blev i stället alltså Håkan Juholt, som hittills inte skaffat sig det teflontäcke som hindrar besvärande uppgifter från att fastna.

    Ett statsråd som ofta förknippas med begreppet teflonpolitiker är utrikesminister Carl Bildt. Förra året konfronterades han med benämningen av Expressens Cecilia Hagen. Bakgrunden var att statsvetaren Tommy Möller använt begreppet i en bokserie om Sveriges regeringschefer. Carl Bildt svarade att hans långa erfarenhet gjorde att väljarna vägde samman ny och gammal kunskap om honom, som exempelvis i samband med turerna kring hans engagemang i Lundin oil:

     

    "Har man varit med tillräckligt länge etablerar man en position och då är den, på gott och ont, stabiliserad ute hos människor så det spelar inte så stor roll vad som inträffar i övrigt. ... Folk i allmänhet har en etablerad bild av mig och kommer det någon tillfällig fnurra, positiv eller negativ, så bedömer man den mot bakgrund av en informationsmängd som är så stor att den enstaka saken inte spelar så stor roll."

    I Dagens Nyheter spekulerar ledarskribenten Erik Helmerson om Carl Bildt snarare är en kevlarminister. Utrikesministerns förmåga att rida ut politiska stormar tycks nämligen fungera på samma sätt som materialet i en skottsäker väst.

    Anders

    Foto: Pawel Flato

    0 kommentarer
  • Ett smidigt sätt att få grepp om hur svenska språket används i skrift är att söka i Språkbanken. För forskare är korpusar, de enorma textsamlingar som finns i Språkbanken, ett verktyg som ger möjligheter till snabba jämförelser och efterforskningar i stället för att på egen hand vada genom stora mängder text. Det är hit exempelvis Lars Melin och Caroline Malmstedt vänder sig när de för en artikel i Språktidningen studerar hur användningen av ordet typ har förändrats.

    Språkbanken samlar över en halv miljard ord svensk text. Här finns korpusar för tidningstext, Wikipediaartiklar, skönlitteratur, partiprogram, bloggtext med mera. Initiativet togs av professor Sture Allén under 1960-talet.

    I dag lanserar Språkbanken ett nytt gränssnitt, Korp, som underlättar sökningar i det digra ordförrådet.

    Anders

    0 kommentarer
  • "Om vi hade en fantastik på samma sätt som vi har en logik eller matematik skulle konsten att hitta på vara uppfunnen", skrev den tyske romantikern Novalis någon gång under 1700-talets slut. Fantasin är en självklar ingrediens i språkligt nyskapande. Den förvandlar ljud till ord och skapar nya ord med nya betydelser av bekanta byggstenar. Svenska Akademiens ordlista fungerar i den bemärkelsen närmast som byggklossar med tillhörande bruksanvisning – från fiske till fiskevård till fiskevårdsavgift.

    Språket som fantastikredskap är temat för utställningen Undrien, som enligt skaparen Magnus Lönn riktar sig till barn i bokstavsåldern. Syftet är att väcka språklig nyfikenhet genom att med små förskjutningar och oväntade kombinationer uppmuntra barn till att göra sig ordsynliga.

    Undrien visas på Multeum i Strängnäs till och med den 23 oktober. Nästa år kommer utställningen till Ronneby, Sundsvall, Oskarshamn, Borås och Kungsbacka.

    Anders

    0 kommentarer
  • Elefanter kommunicerar inte enbart genom ljudliga fanfarer. När bin närmar sig varnar elefanterna varandra genom ett mullrande läte. Forskare har nu lyckats visa inte bara att mullret fungerar som en varningssignal, utan att det också har en specifik innebörd.

    På de afrikanska savannerna är människan och lejon de största hoten mot elefanterna. Men elefanterna är också rädda för bin eftersom de kan sticka dem på känsliga ställen som runt ögonen och på snabelns insida. Bistick kan dessutom vara farliga för unga elefanter eftersom de kan ta sig igenom huden.

    En forskargrupp har nu kommit fram till att elefanter har ett särskilt varningsljud för just bin. Sex av tio hjordar flydde när forskarna spelade upp det mullrande ljud som de identifierat som bilarmet – trots att de varken sett eller hört några bin. När ett snarlikt läte spelades upp valde bara två av tio hjordar att ge sig av.

    Det ljud som fick färre elefanter att ta till flykten hade en annan frekvens. Forskarna anser därför att det är troligt att elefanter genom små rörelser av läppar och mun kan ändra läten på samma sätt som människan ändrar vokalljud. Elefanter ger också ifrån sig varningssignaler när lejon närmar sig, och det är inte osannolikt att det även finns ett läte som larmar om människor i antågande. Fenomenet är dock svårt att utforska eftersom många av de ljud som elefanter använder inte uppfattas av människan.

    Studien, som är publicerad i Public library of science, fastslår att elefanter därmed kan komma att räknas till de djur, bland annat apor och fåglar, som har förmåga att kommunicera genom olika varningssignaler där ett visst ljud kopplas till en viss fara.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg