Prenumerera på bloggen
  • En systematisk utrensning av ord med rötterna i engelska kolonier. Eller en välmotiverad gallring på grund av utrymmesbrist. Urvalet i Oxford English Dictionary har plötsligt blivit en stridsfråga.

    Ett ord som tar sig in i Oxford English Dictionary har evigt liv, åtminstone inom ordbokens pärmar. Ord som inte längre används behåller sina platser i ordboken, men markeras däremot som utdöda.

    Lingvisten och lexikografen Sarah Ogilvie har tidigare arbetat som redaktör för ordboken. I en ny bok, vars innehåll refereras av The Guardian, skriver hon att ett stort antal ord med rötterna i andra engelsktalande länder än Storbritannien systematiskt ströks från ordboken.

    Som ansvarig för denna utgallring pekar Sarah Ogilvie ut Robert Burchfield, mångårig redaktör för Oxford English Dictionary. Bland de ord som ströks under hans redaktörskap återfanns bland annat personbeteckningar från amerikansk engelska såväl som namn på indiska buskar.

    I de utgallrade orden såg Sarah Ogilvie ett mönster. De härstammade från länder där engelskan visserligen var modersmål för åtminstone delar av befolkningen, men det rörde sig om lågstatusvarieteter utan samma tyngd som brittisk engelska.

    Robert Burchfield ses allmänt som den redaktör som förde in den moderna engelskan i Oxford English Dictionary. Detta är enligt Sarah Ogilvie korrekt när det gäller svordomar, men inte när det gäller engelska talad i andra länder. Där hävdar hon att han i stället ratat många ord som snappats upp av tidigare redaktörer.

    Robert Burchfield är inte längre i livet. Men redaktören Jesse Sheidlower skriver i The New Yorker att Sarah Ogilvies slutsatser är felaktiga. Robert Burchfield utövade redaktörskap, inte smakdomstol. Och förklaringen till de många strykningarna av ord som samlats i olika band som givits ut parallellt med den ordinarie ordboken var utrymmesbrist.

    Anders

    1 kommentarer
  • Behövs det fler synonymer till överlista? Kanske. På nätet blir utsmarta (från engelskans outsmart) allt vanligare.

    Att vi gärna lånar in och försvenskar engelska ord är knappast någon nyhet. När det gäller just verb är det ofta också en smidig procedur. Det enda som behövs är -a på slutet och vid behov försvenskad stavning.

    Bruket av utsmarta är än så länge spretigt. Det finns på nätet belägg för såväl utsmarta, utsmartade, utsmartas och utsmartar som smarta ut, smartade ut och smartar ut.

    Verbet har dock bara letat sig in i en tidningsartikel. I Aftonbladet skriver Johanna Frändén i april 2011 om en fotbollsmatch i den spanska ligan mellan Real Madrid och Barcelona:

    "Normalt sett handlar ett Clásico om att smarta utmotståndaren med bästa uppställning plus ett överraskningsmoment i startelvan – utan att lägga något emellan."

    Även adjektivet smart är ett engelskt lån. Ordet är belagt i svenskan sedan 1889.

    Anders

    0 kommentarer
  • Imitation ökar sannolikheten för snabb respons. Därför imiterar elfenbensparakiten ofta den artfrände den vill kommunicera med. Det framgår i en dansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    Att papegojor kan vara mycket skickliga imitatörer är knappast någon nyhet. Men danska forskare förklarar nu fördelarna med goda imitationer. De får nämligen den tilltänkta mottagaren att lyssna extra uppmärksamt.

    I vilt tillstånd lever elfenbensparakiten i grupper om upp till hundra djur. I dessa flockar är omsättningen på individer stor. Varje papegoja har sitt eget unika läte, och genom att härma detta kan en annan papegoja "tilltala" en viss papegoja.

    Imitationen av det egna lätet ökar sannolikheten för att den avsedda elfenbensparakiten ska uppfatta ljudet. Denna förmåga kan enligt forskarna ha utvecklats för att papegojan ska kunna få uppmärksamhet från en viss individ i en större grupp.

    Anders

    0 kommentarer
  • Facebook blev namnet en nyfödd egyptisk pojke fick förra året sedan presidenten Hosni Mubarak tvingats bort från makten. Sociala medier spelade nämligen en viktig roll under den arabiska våren. I Israel fick en flicka förra året namnet Like – även det efter en funktion på Facebook. I USA har familjen Jameson nu gett sin dotter ett namn där inspirationen också är hämtad från sociala medier: Hashtag.

    Hashtaggar används bland annat på Twitter och Instagram. På Twitter används hashtaggar för att markera nyckelord som därmed gör inläggen lättare att hitta för andra som är intresserade av samma ämne. Den som twittrar om grammatik kan exempelvis använda hashtaggen #grammatik.

    Men hashtaggar finns inte bara på nätet. Nu finns också Hashtag Jameson hemma hos en amerikansk familj. Flickan föddes enligt People i lördags och väger 3,6 kilo. Om Hashtag en dag så småningom börjar twittra om sig själv skulle hon kunna använda den synnerligen teckensnåla hashtaggen #.

    Valet av namn tycks dock inte vara populärt bland Peoples läsare. I skrivande stund kallar 99 procent av de läsare som deltagit i en omröstning namnet Hashtag #Foolish och bara 1 procent #Fun.

    Anders

    0 kommentarer
  • Mona Sahlin lär för alltid få finna sig i att förknippas med Toblerone och kontokort. Inför valrörelsen 2010 dömde exempelvis kristdemokraten Mats Odell ut Socialdemokraternas vallöften som just tobleronepolitik. I Aftonbladet definierade han ordet:

    "Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket."

    På samma sätt förknippas ex-landshövdingen Sigvard Marjasin med underlig hantering av representationskvitton trots frikännande i domstol, dåvarande fackföreningsbasen Björn Rosengren med porrklubbsbesök och tidigare statssekreteraren Ulrika Schenström med vindrickande i goda vänners lag samtidigt som hon hade krisberedskap.

    På samma sätt lär Erik Almqvist och Kent Ekeroth hädanefter kopplas ihop med rasistiska och sexistiska uttalanden samt att de på Kungsgatan i Stockholm för drygt två år sedan plockade upp järnrör att försvara sig med. SD-duon kallas i medierna i dag ofta järnrörspolitiker.

    I Dala-Demokraten skriver Ulf Lundén om järnrörspolitikernas tankegods och att partiledaren Jimmie Åkessons vision om nolltolerans mot rasism inom Sverigedemokraterna har mindre utsikter att lyckas än Trafikverkets nollvision för dödsoffer i trafiken.

    På bloggen Expo idag redogör Alex Bengtsson för vilka som tar Erik Almqvists och Kent Ekeroths platser i riksdagen om nolltoleransen skulle efterlevas och järnrörspolitikerna uteslutas ur Sverigedemokraterna:

    "Först in om någon av järnrörspolitikerna skulle hoppa av är Markus Weichel från Östergötland. Weichel sitter i partistyrelsen och är ingen kontroversiell person för Jimmie Åkesson. Trots att han är dömd för förtal. Värre blir det med Anna Hagwall, partiets tidigare andre vice ordförande. Hagwall petades för några år sedan till förmån för Carina Herrstedt. Samma Herrstedt övertog även Hagwalls roll som kvinnoförbundsordförande. Något som Anna Hagwall ogillade skarpt och sedan dess har den tidigare frontfiguren sett med onda ögon på partiledningen. Det är det sista Åkesson och Söder behöver. Ännu hämndlysten partiveteran i riksdagsgruppen lierad med en revolterande SDU-ledning. Det är en mardröm som heter duga för Jimmie Åkesson."

    Arbetet påminner en läsare i en kommentar om Erik Almqvists förflutna:

    "Och en av järnrörspolitikerna, Erik Almqvist, har tidigare av radioprogrammet Kaliber blivit avslöjad med att sjunga nazistiska kampsånger."

    Att de två SD-politikerna nu associeras till ordet järnrör är så självklart att Stefan Lindqvist, krönikör i Helsingborgs Dagblad, inte ens behöver nämna dem vid namn:

    "Snabbt uppflammad, snabbt bortglömd. Den brände sig inte in i vår gemensamma minnesbank som till exempel järnrörspolitikerna. Vad som hände var att det i den här tidningen höjdes en del röster om att kyrkogårdspersonalen obarmhärtigt plockat bort alla kransar från minneslunden. Det berättades att folk börjat gråta."

    I Aftonbladet talar Åsa Linderborg på samma sätt om järnrörssajterna, och gör därmed en ideologisk koppling mellan Erik Almqvist och Kent Ekeroth och webbplatser som Avpixlat och Fria tider.

    Anders

    0 kommentarer
  • Årets Augustprisvinnare – Göran Rosenberg, Ingrid Carlberg, Nina Ulmaja och Ulrika Nettelblad – utsågs i går. Nina Ulmaja belönades för ABC å allt om D, en bok om våra bokstäver. Så här skrev Jonas Mattsson om boken i Språktidningen tidigare i år:

    Idén till denna bok föddes då Nina Ulmajas barn började ställa frågor om bokstäver – undringar som hon inte alltid kunde svara på, trots att hon är en av Sveriges främsta bokformgivare. Men hon läste på, och svaren bildar stommen i boken.

    Undertiteln, Människans viktigaste uppfinning, syftar på kärnan i vår skriftkultur: de grafiska tecken där våra tankar materialiseras i ord som sedan avkodas i läsarens inre.

    Till att börja med var jag aningen osäker på om boken bara riktar sig till barn och ungdomar – eller även till vuxna. Sanningen är att boken har något för alla åldrar. Den genomillustrerade layouten signalerar lika mycket pekbok som trendig infografik.

    Texterna rör sig mellan allt möjligt skriftligt. I ett avsnitt får vi lära oss om den överdimensionerade begynnelsebokstaven – anfangens – historiska rötter i de medeltida munkarnas längtan efter att dekorera sina handskrifter. I ett annat förtecknas de digitala mediernas "emotikoner", eller smileys.

    Riktiga typografinördar känner nog igen mycket av det skrifthistoriska innehållet från annat håll, men det vägs upp av den lustfyllda framställningen. Sedan jag fick boken i min hand har den tjänat både som inspirerande förströelse och som uppslagsbok. Med sin kombination av gedigen kunskap och entusiasm borde det ligga minst ett exemplar i varje skolas bild och form-klassrum.

    Foto: Sören Andersson

    0 kommentarer
  • Har du snickrat ihop eller sett årets löpsedel? Vet du vem årets stilist är? Eller vem som är landets vassaste språkgranskare? Missa inte chansen att nominera din favorit – som förutom äran kan belönas med 10 000 kronor!

    Nästa Språkforum äger rum den 13 mars. Denna gång sätter vi alltså lite guldkant på språkfrossan genom att fira ett antal språkarbetare. Du kan på Språkforums hemsida bidra genom att nominera den eller de som du tycker gjort dig förtjänt av ett språkpris. Sista nomineringsdag är den 1 februari.

    Vinnaren utses av en jury. Priserna för årets löpsedel, stilist och språkgranskare är ett samarbete mellan Språktidningen och tidningen Journalisten. Ytterligare priser kommer att presenteras längre fram.

    Anders

    0 kommentarer
  • En serie av misstag, felbeslut och uselt ledarskap. Ungefär så kan omnishambles översättas, årets ord i brittisk engelska enligt Oxford Dictionairies. Till årets nykomling i amerikansk engelska utsågs verbet gif.

    Samtidigt som den ekonomiska krisen fortsätter att pressa europeiska skattebetalare – och generera nyord som Eurogeddon och Grexit – var det in i det sista oklart om London skulle lyckas arrangera sommarens olympiska spel och därmed få utöva verben medal och podium. Sådana monumentala misslyckaden kan betecknas som omnishambles. När den amerikanske presidentkandidaten Mitt Romney dömde ut Storbritanniens arrangemang av sommar-OS sågades hans uttalande i sin tur som Romneyshambles.

    Fiona McPherson, en av de lexikografer som ingår i Oxford Dictionairies jury, skriver i ett blogginlägg att valet föll på omnishambles eftersom ordet representerar många av 2012 års tongivande händelser. 

    I amerikansk engelska blir vinnaren gif, graphics interchange format, en på internet populär sysselsättning som går ut på att med hjälp av tekniken skapa korta filmklipp. Gif har nyligen gjort språkresan från substantiv till verb (to gif), något som enligt den amerikanska juryn gör ordet särskilt lämpligt att prisa.

    Anders

    0 kommentarer
  • Människor och hundar kopplar inte ihop ord och objekt på samma sätt. För människor är ett föremåls form viktigare. För hundar är det däremot storleken som avgör. Det visar en studie utförd av brittiska forskare och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    Att hundar kan lära sig en mängd ord för olika föremål är känt sedan tidigare. Språktidningen har tidigare berättat om border collien Chaser som lärde sig namnen på 1 022 leksaker – och där forskningsprojektet avslutades när husse och matte fick nog medan den glatt apporterande hunden tycktes beredd att utöka ordförrådet med ytterligare några substantiv.

    Den här gången är det border collien Gable som deltagit i ett forskningsprojekt och fått bekanta sig med en mängd olika föremål. Gable har fått lära sig namnen på objekt och sedan fått i uppdrag att hämta dessa.

    Studien visar att hundar (eller åtminstone Gable) inte gör samma koppling mellan ord och föremål som barn i åldern två till tre år gör. Ett barn som har lärt sig att ett visst runt föremål är en boll använder i regel ordet boll även för objekt med liknande former. Om de är större eller mindre än den "ursprungliga" bollen spelar däremot ingen roll.

    För hundar är det i stället objektets storlek och struktur som är viktigast. Gable fick lära sig namn på en mängd olika föremål. I första hand identifierade Gable objekt efter storlek – en boll kan för hunden således vara både rund och fyrkantig bara den har en storlek som påminner om det ursprungliga objektet – och i andra hand efter struktur.

    Forskarnas slutsats är att hundar och människor har olika associationsbanor mellan ord och objekt. Förklaringen till detta kan enligt forskarna vara att evolutionen har format människans och hundens syn på form, struktur och storlek på olika sätt.

    Ovan kan du se hur forskarna arbetade med Gable.

    Anders

    0 kommentarer
  • Från 400-talets roe till våra dagars Twittersphere. Lingvisten David Crystal har utsett engelskans genom tiderna viktigaste ord. Där återfinns det första belagda ordet, förkortningar, lånord, grammatiska förändringar, stavningsstrider och andra företeelser som bidragit till att forma dagens engelska, skriver Daily Mail.
     
    Sommaren 1929 gjorde arkeologer en häpnadsväckande upptäckt vid utgrävningar av en romersk bosättning nära Norwich. I en hög med ben tillhörande får återfanns också ett ben tillhörande ett rådjur. Med hjälp av runor hade någon karvat in raihan på benet, vilket betyder just att benet kom från ett rådjur. Benet har daterats till 400-talet, och utgör det första kända belägget för ett engelskt ord.
     
    Roe är också först på lingvisten David Crystals lista. De hundra viktigaste orden sträcker sig till våra dagar och ord som Twittersphere, unfriend, chillax, sudoku och muggle. Vissa har David Crystal valt för att de förebådar nya tider och språkförändringar, andra för att de symboliserar ett oväntat ursprung.
     
    Hela listan på de enligt David Crystal hundra mest inflytelserika orden finns hos Daily Mail.
     
    Anders
    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg