Prenumerera på bloggen
  • Sommaren 2009 tipsade Göteborgs-Posten unga läsare om vattenpoker som ett sätt att fördriva tiden under trista sommardagar. Spelet kan fungera som vanlig poker, men där förloraren tvingas att dricka ett glas vatten.

    Spelets regler säger att det är förbjudet att gå på toaletten medan leken pågår. Däremot varierar reglerna för hur många glas vatten förloraren ska dricka. Antingen dricker den så många glas som valören på de aktuella spelkorten anger, eller så dricker den ett glas vatten vid varje förlorad omgång.

    I somras visade det sig att vattenpoker kan vara en lek med dödlig utgång. En finsk flicka deltog i spelet under ett skolläger på Åland. Efter att ha druckit sex liter vatten på två timmar dog hon av vattenförgiftning.

    Flickan, som gick i sjätte klass, fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård, men hennes liv gick inte att rädda. Läkaren Tomas Skommevik berättar i Sydsvenskan att vattenförgiftningen gör att hjärnan svullnar:

    "Eftersom skallen är hård har hjärnan ingenstans att expandera."

    Dödsfallet uppmärksammades både i finska och svenska medier och ledde till omfattande diskussioner på nätet. Svenska läkare gick ut med en varning mot vattenpoker.

    Tomas Skommevik säger i Sveriges Radio att dödsorsaken är mycket ovanlig. Personer som drabbas av hjärnsvullnad på grund av stort vätskeintag brukar främst ha konsumerat alkohol.

    Anders

    0 kommentarer
  • Dragkamp om kaffekopparna på jobbet? Nu går det att hålla ordning i fikarummet. Uppfinningen heter Textspresso, och använder ätligt bläck för att skriva på kaffeskummet.

    Bakverk och godis med personliga budskap har funnits i många år. Skickliga kaffemakare kan visserligen göra figurer av skummet, men än så länge har de eventuella budskap som förmedlas genom kaffekoppen främst varit symboliska.

    Företaget Zipwhip i Seattle har ändrat på detta. De har utrustat en espressomaskin med en skrivare som använder ätligt bläck. Apparaten kan både skicka och ta emot sms, och den kan dessutom skriva ut dessa meddelanden i skummet.

    Den som vill vara säker på att inte en efterlängtad kaffekopp faller i en kollegas händer beställer styrketåren genom sms. Textspressotekniken gör att skummet exempelvis kan förses med beställarens namn eller telefonnummer, och därmed minska risken för att kaffet hamnar i fel strupe.

    Anders

    0 kommentarer
  • När den danska namnlagen reformerades år 2006 öppnades dörren för patronymer och matronymer och en rad förnamn som kunde ges till både pojkar och flickor tilläts. Det har också blivit lättare att få myndigheterna att acceptera nya förnamn. Jydske Vestkysten berättar att listan över godkända förnamn nu omfattar 26 000 namn, och att 200 nya namn för tummen upp varje månad.

    Bland de flicknamn som accepterats under senare år finns Aloha, Charme, Engel, Europa, Kismet, Musling, Ninja, Ny, Ok, Panda, Pop och Sommer.

    Bland de nya pojknamnen återfinns Awesome, Barca, Blær, Cobra, Dreng, Fru, Jazz, Jura, Kamel, Lurifax, Memo och Offer.

    Dessutom har en rad namn förknippade med kändisar och historiska personer godkänts. Danska barn kan i dag bära förnamn som Allah, Aristoteles, Bilbo, Bowie, Buddha, Cher, Hamlet, Jesus, Judas, Kermit, Lucky Luke, Messi, Obama, Pippi, Rocky och Snoopy.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sociala medier erbjuder nya möjligheter för minoritetsspråk. Samtidigt ställs tekniken inför nya utmaningar. Mikrobloggen Twitter har därför låtit hyra in datalingvister i hopp om att lösa problemen, skriver Riverfront Times

    yUdjEha gO'wAdAnA-A sahandA @^'wAdAhAgû betyder 'alla måste tala yuchi hela tiden'. Med dessa ord hoppas entusiaster kunna rädda indianspråket yuchi. Språket har för närvarande fyra modersmålstalare, samtliga fyllda 80 år, varav en är aktiv på Twitter.

    Men när meningen skrivs på mikrobloggen uppstår problem. Bokstaven @, som förekommer i yuchi, har numera en vedertagen funktion på Twitter – att referera till en annan användare.

    En annan källa till förvirring är symbolen # som används som ett slags etikett, en hashtagg, vid början av ett inlägg, till exempel #prataomdet. På de flesta språk skriver man #, varefter texten flödar från vänster till höger. Men vad händer när man skriver på arabiska, som flödar i motsatt riktning?

    Tekniska utmaningar av detta slag blir allt vanligare i takt med att fler och fler språk blir synliga på Twitter. 

    Helén

    0 kommentarer
  • Le petit Robert är trots namnet ingen liten ordbok. Den senaste upplagan innehåller 60 000 ord. Flera av de 300 färskingarna är engelska lånord, berättar The Local.

    I Språktidningen 3/12 berättar Michael Bosved om hur motståndet mot engelskan minskat. Myndigheterna har bytt taktik och uppmuntrar nu i stället flerspråkighet. Det innebär visserligen något av ett erkännande av att Frankrike längre väger lika tungt internationellt, men myndigheterna arbetar samtidigt för att slå vakt om franskans ställning. Den så kallade Toubon-lagen, som trädde i kraft 1994, förespråkar exempelvis att reklam ska vara på franska och att minst 40 procent av musiken som spelas i radion ska framföras på språket.

    Attityden mot engelska lånord har också blivit mer tillåtande. Det märks i den nya utgåvan av Le petit Robert, en av landets mest säljande ordböcker.

    De engelska lånorden kommer främst från teknikens värld. Bland nykomlingarna finns notebook 'bärbar dator', netbook 'minibärbar', tweeter 'twittra' och lol, en initialförkortning av laugh(ing) out loud.

    Anledningen till att lånorden fått en plats i Le petit Robert är enligt lingvisten Alain Rey att de är tillräckligt vanliga. Innehållet i ordlistan avgörs av frekvens och inte av redaktörernas inställning till engelska lånord, skriver The Local.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den 4 juli jublade forskare världen över. Den så kallade Higgsbosonens existens hade med nästan hundraprocentig säkerhet bevisats av forskare vid Cernlaboratoriet i Schweiz. Partikeln behövs för att beskriva varför andra partiklar har massa. I Sydsvenskan beskriver Matilda Gustavsson sannolikt hur många utanför den initierade kretsen upplevde nyheten om fyndet:

    "Jag tror vi har den! Håller ni med? säger Cern-chefen högstämt. Yeees! ropar en hel sal av fysiker, och mitt armhår reser sig. Applåder utbryter, ryggar dunkas. När Higgspartikeln presenterades igår var bevakningen massiv, trots att ingen journalist riktigt förstår sig på den, och nyheten står långt över twitterlogiken om 'debatt'. Mediebilden av den så kallade gudspartikeln är helt enkelt oemotståndlig i sig själv. En 50-årig modell av universums uppkomst och uppbyggnad som får en avgörande pusselbit, och för oss närmare den hisnande 'theory of everything'. För 13,7 miljarder år sedan inträffade en explosion bortom vår föreställningsförmåga, och här sitter vi nu."

    Higgsbosonen är också nödvändig för att förklara big bang-teorin. Det är alltså partikeln som kan sägas göra gud överflödig i skapelseberättelsen, och kallas därför ofta för gudspartikel. I Svenska Dagbladet skriver Claes Arvidsson att forskarna är på väg att lösa gåtan om universums uppkomst och hur upptäckten "är ett enormt steg inte bara för vetenskapen utan även för mänskligheten".

    Benämningen gudspartikel användes i svensk press första gången år 2010. I samband med sommarens avslöjande ökade användningen kraftigt.

    Hos teologer som tror på den bibliska skapelseberättelsen anses benämningen vara felaktig eller missvisande. Fysikern Anders Gärdeborn är talesperson för föreningen Genesis, som förespråkar en kristen grundsyn på vetenskapen. I Dagen säger han att Higgsbosonen inte förändrar hans syn på jordens uppkomst:

    "Higgspartikeln är inte en Gudspartikel mer än någon annan partikel. Man ska inte göra religion av det här. Allt är ju ett under, även de partiklar man hittat innan."

    Karl-Fredrik Berggren, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet och ordförande för Svenska fysikersamfundet, är också kritisk mot benämningen. Han säger i Corren att upptäckten av Higgsbosonen fått för stora proportioner:

    "Det har framställts som att Higgspartikeln har skapat jorden. Man har till och med gått så långt som att kalla den 'Gudspartikeln' och det är bara trams. Higgspartikeln är bara en bit av ett pussel."

    Anders

    2 kommentarer
  • Nu tar Språktidningen semester! Bloggen är tillbaka i mitten av augusti och då kommer också årets femte nummer av Språktidningen. Det innehåller bland annat artiklar om kodväxling, kinesiska, tatueringar på latin och Jonas Gardell.

    För den som behöver ytterligare sommarläsning och semesterpyssel utöver Språktidningens sommarnummer och bilagan Klurigt tipsar vi här om några av redaktionens favoritbloggar – alla naturligtvis med språktema:

    Lingvistbloggen

    Ylva Byrmans språkblogg

    Språkmakargatan

    Linneas språkblogg

    På svenska

    Ur språkens tunnlar

    Översättarbloggen

    Arkivnytt

    TNC:s blogg

    Rune: work it

    John Wells's phonetic blog (engelska)

    Language log (engelska)

    Sprachlog (tyska)

    Sprachblog (tyska)

    Wortistik (tyska)

    Wörter blog (tyska)

    Lifandi mál (isländska)

    Språkförsvarets webbplats har dessutom en regelbundet uppdaterad sida med läs- och länktips om olika språknyheter.

    Glad sommar!

    Anders, Maria och Patrik

    0 kommentarer
  • Beslutet att ge ryska status som regionalt språk i Ukraina ledde i går till sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i huvudstaden Kiev. Om presidenten Viktor Janukovitj godkänner lagen kan den även stärka polskans, tatariskans och rumänskans ställning i landet.

    Under Sovjettiden agerade staten för att göra ryska till det viktigaste språket i hela unionen. Språket skulle vara en betydande del i det kitt som skulle hålla ihop imperiet. När Sovjetunionen kollapsade och de gamla delrepublikerna blev självständiga sjönk ryskans status på många håll avsevärt. Detta skriver professor Per-Arne Bodin i Språktidningen 4/2008.

    I Ukraina är 17 procent av befolkningen etniska ryssar med ryska som modersmål. Veckans parlamentsbeslut innebär att minoritetsspråk ska få högre status i områden där de talas av minst 10 procent av befolkningen. Det skulle i dagsläget innebära att ryska skulle kunna användas i alla myndighetskontakter i stora delar av östra Ukraina och på Krim.

    Men det är även andra språk som skulle kunna få en starkare ställning. Aktuella för status som regionala språk är tatariska på Krim, rumänska vid gränsen mot Moldavien och polska vid gränsen mot Polsen.

    Motståndet är störst i väster där ukrainskan har sitt starkaste fäste. Där förknippas ryskan alltjämt med kommunistdiktaturen och dagens – på sina håll oönskade – försök från Viktor Janukovitjs sida att föra Ukraina och Ryssland närmare varandra. Kritikerna anser inte att detta kommer att leda till enighet mellan länderna, utan till splittring i det egna landet.

    Beslutet togs i parlamentet när talmannen var frånvarande. Känslan av att ryskan genom en kupp fått högre status ledde till sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i Kiev i går. Viktor Janukovitj överväger nu att tidigarelägga parlamentsvalet. Han har ännu inte bestämt om han ska godkänna lagen om regionala språk.

    Anders

    0 kommentarer
  • Göteborgska har inte bara makten att göra åhörarna knäsvaga. Det är också den dialekt som flest föredrar när tekniken strular och det blivit nödvändigt att ringa kundtjänst. Det visar en undersökning utförd av Com hem.

    Förra våren gjordes en opinionsmätning som visade att svenskarna rankade göteborgska som Sveriges sexigaste dialekt. Tillsammans med norrländska och stockholmska är den även favoriten i kontakter med kundservice. Göteborgskan är särskilt omtyckt hos personer födda på 1980-talet och senare.

    Programledaren och göteborgaren Kitty Jutbring förklarar i Aftonbladet varför hon tror att hennes egen dialekt är populär:

    "Kan det inte vara så att den inte är snobbig? Den är lite rejäl och förtroendeingivande, lite arbetarklass men ändå seriös och heller inte för bonnig."

    Undersökningen visar dessutom att många kunder gärna talar med någon som talar samma dialekt. Stockholmare uppskattar att andra talar stockholmska och göteborgare gillar när andra pratar göteborgska. Mest bekväma med den egna dialekten är norrlänningarna. Hela 42 procent anser att norrländska är den bästa dialekten.

    I botten hamnar halländska följd av östgötska och småländska.

    Anders

    Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

    1 kommentarer
  • Villaområdet Negerbyn i Mjällby är historia. Bostadsbolaget Sölvesborgshem byter namn på kvarteret till Österbo eftersom Negerbyn kan uppfattas som stötande. Men i Varberg får kvarteret Tattarkullen heta just så även i framtiden.

    I Språktidningen 4/10 skriver Thomas Fahlander om några av de senaste årens namnstrider. En av dem är kvarteret Negern i Karlstad. Efter flera års påtryckningar för ett byte backade stadsbyggnadsnämnden – det nya namnet blev Tingvallastaden.

    Namnstriderna handlar ofta om vad som ska väga tyngst av kulturhistorisk tradition och moderna värderingar. Men det går att göra många olika tolkningar av vad detta faktiskt innebär i praktiken.

    En romsk kulturförening vände sig till Varbergs kommun och protesterade mot namnet Tattarkullen, som de ansåg kunde uppfattas som kränkande. Rose-Marie Wallengren från Kulturgruppen för resandefolket var av motsatt uppfattning. I Aftonbladet motiverade hon varför hon inte ville se ett namnbyte:

    "Tattare har varit ett skällsord för resandefolket och naturligtvis slår det gnistor bland oss äldre när vi hör detta. Men samtidigt är det så att vi har kommit in i en modern tid och vi kämpar för att vårt folk ska komma fram. Det skulle vara självmord om Tattarkullen skulle tas bort. Det handlar inte bara om en skylt, det är en plats med kulturhistoriskt minne."

    Namnet Tattarkullen har använts sedan åtminstone år 1807. I förra veckan beslutade kommunfullmäktige i Varberg att inte ändra namnet.

    Sölvesborgshem valde en annan linje. Efter en namntävling bland invånarna är Negerbyn historia. Det nya namnet på villaområdet i Mjällby är Österbo, ett namn som tidigare fanns i trakten men nu omfattar ett större område. Per-Olov Larsen, styrelseordförande i Sölvesborgshem, förklarade i Expressen varför bolaget tog initiativ till ändringen:

    "I alla andra sammanhang är det inte acceptabelt att kalla någon för 'neger'. ... Det är ju inte så himla kul om det kommer en mörkhyad person till oss och frågar efter en bostad."

    Namnet Negerbyn har använts sedan 1950-talet. Villaområdet sägs ha fått namnet på grund av de svarta skorstenarna.

    Även om Negerbyn nu är historia i Mjällby finns namnet på flera andra platser i landet, bland annat i Örebro och Älvdalen.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg