Prenumerera på bloggen
  • Astronauten är rymdfararen som ger sig av på en resa för att försöka förklara några av universums gåtor. Gastronauten är smakmatadoren som ger sig ut på en kulinarisk upptäcktsfärd där målet är att äta så underligt som möjligt.

    Att matvanor skiljer sig över världen bidrar till att skapa tabun. För vissa är hund otänkbart på tallriken, andra ratar kor eller grisar. Vissa delar av djur står inte heller alltid högt i kurs. Ögon och penisar är delikatesser på vissa håll, äckligt på andra.

    En gastronaut är en person som utmanar dessa tabun. Målet är att det som ligger på tallriken ska vara så udda som möjligt. Svenska Dagbladet berättar om den amerikanska gastronautrörelsen som nu sneglar mot Europa. Kanske är det dags att smaka bäversvans, larver, lejontacos och maneter även på denna sida Atlanten?

    Det hela började som en middagsklubb i New York för sex år sedan. Första gången satt sex personer runt bordet. I dag är medlemmarna över tusen och rörelsen sprider sig över landet.

    Curtiss Calleo, en av grundarna, anser att det mesta som serveras faktiskt smakar åtminstone hyfsat. Det är de psykologiska spärrarna som får middagsgästerna att tveka inför att sätta tänderna i befruktade ankägg och kokta lammögon.

    Ordet gastronaut är en sammansättning av gastronomi och astronaut. Gastronomi är ett grekiskt lånord med den ursprungliga betydelsen 'maglära', men som i dag blivit synonymt med 'läran om finare matlagning'. Astronaut är den amerikanska benämningen på 'rymdfarare'. Ordet är bildat av grekiskans a´stron 'stjärna' och nau´tēs 'sjöman'.

    En kinesisk rymdfarare kallas för övrigt taikonaut och en rysk sådan kosmonaut.

    Anders

    0 kommentarer
  • Nästa läsår blir det möjligt att studera kurdiska i turkiska grundskolor. Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan kallar beslutet för ett historiskt steg. Kritiker anser dock att regeringen inte går tillräckligt långt för att tillgodose kurdernas rättigheter.

    Trots talrika minoriteter har Turkiet bara turkiska som officiellt språk. Några minoritetsspråk har inte erkänts.

    Ungefär var sjätte medborgare i landet är kurd. Ändå sågs kurdiska länge som ett hot mot den turkiska staten och den som använde språket i officiella sammanhang kunde riskera repressalier.

    Attityden mot minoritetsspråk har mjuknat undan för undan, där regeringen på senare år exempelvis har tillåtit privat undervisning i kurdiska. I Språktidningen 4/2011 berättar Linda Asmar om hur turkiska universitet för första gången kunde börja arrangera kurser i minoritetsspråk som kurdiska, arabiska och syriska.

    Nu tar regeringen ytterligare ett steg. Om det finns tillräckligt många elever som efterfrågar undervisning i kurdiska kommer sådan att erbjudas som ett valfritt ämne från fjärde klass, skriver Hürriet.

    Recep Tayyip Erdoğan uppmanar aktivister som kämpar för kurdernas rättigheter att sluta upp bakom regeringens nya linje. Gültan Kışanak, vice ordförande för Freds- och demokratipartiet (på kurdiska Partiya aştî û demokrasiyê och turkiska Barış ve demokrasi partisi), anser dock att det steg som regeringen nu tar är otillräckligt:

    "Det finns inget så despotiskt som att lära ut ett modersmål som en valfri kurs."

    Gültan Kışanak säger i Hürriet att budskapet från regeringen fortfarande är att kurderna ska assimileras. Annars hade det inte dröjt fram till fjärde klass innan kurdiska elever skulle ges möjligheten att få undervisning i sitt eget modersmål.

    Beslutet fick enligt BBC ett övervägande positivt mottagande i den turkiska pressen. Flera ledarskribenter uppmanar dock kurder att inte använda de utökade rättigheterna för modersmålet som ett sätt att splittra nationen.

    Anders

    0 kommentarer
  • I många länder är det förbjudet att köra bil och samtidigt tala i mobiltelefonen utan handsfree. I Fort Lee i amerikanska New Jersey har myndigheterna gått ett steg längre. Den som messar samtidigt som hen går över gatan riskerar böter på 85 dollar. Syftet med polisens nya taktik är att minska antalet olyckor.

    Att ha ögonen på mobiltelefonen och samtidigt ge sig ut i trafiken kan vara farligt. En studie utförd vid Stony Brook university i New York visar enligt ABC att sannolikheten för att den som messar plötsligt ska ändra riktning är 61 procent större än hos en fotgängare som är uppmärksam på trafiken. Att skriva sms visade sig även utgöra en större distraktion än att tala i telefon.

    För att förebygga olyckor där messande gångtrafikanter kolliderar med bilister vid övergångsställen började polisen i Fort Lee i mars att utfärda böter för den som vårdslöst korsar gatan. Enbart under de två första månaderna bötfälldes 117 personer, berättar The Record.

    Polischefen Thomas Ripoli säger till ABC att messandet är en trafiksäkerhetsrisk. Han blir ofta vittne till hur fotgängare som är upptagna med mobiltelefonen inte stannar för rött ljus utan går rakt ut i gatan.

    Det är dock inte bara i trafiken som messandet kan orsaka olyckor. Förra året föll en kvinna i en fontän i ett köpcentrum i Pennsylvania sedan hon haft koncentrationen på mobiltelefonen i stället för omgivningen. Övervakningskameror fångade händelsen. Kvinnan valde senare att stämma de ordningsvakter som skrattade åt henne.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att hundar lär sig av människan är ingen nyhet. Men att hundar också snappar upp husses och mattes sätt att tala är mindre känt. Studier visar att hundar också talar dialekt.

    Bloggen har i ett tidigare inlägg berättat att det hos getter finns något som kan liknas vid dialekter eller sociolekter. Killingar som växer upp tillsammans utvecklar nämligen oavsett genetiskt släktskap liknande läten.

    Hundar tycks också ta efter sin flock. Och när denna består av husse eller matte tar hunden efter deras dialekt. En undersökning av brittiska hundar visar att skotska vovvar skäller på samma sätt som ägarna talar. Skallet kännetecknas enligt Daily Record av samma rullande ljud som skotsk engelska. Hundar anpassar också tonhöjden efter husse och matte. I delar av Storbritannien där de rullande ljuden inte förekommer används de heller inte av regionens hundar.

    Hundpsykologen Jacqueline Pritchard förklarar i Daily Record att hundens anpassning till ägarens språk är ett sätt att utveckla ett starkare band. Ju mer ägaren kommunicerar med hunden, desto större är sannolikheten för att den ska efterlikna ägarens dialekt i sitt skall.

    Däremot tycks ägarna enligt en studie publicerad i Animal Cognition sällan vara särskilt bra på att uppfatta nyanserna i hundens skall. Forskare vid Eötvös Loránd-universitetet i Budapest samlade in över 6 000 skall från den ungerska herdehunden mudi. Skallen spelades in i för hunden sex olika situationer: främmande person, kamp, gå, ensam, boll och lek.

    Ett datorprogram identifierade skallsituationen korrekt vid 43 procent av tillfällena. Bäst gick det med främling och kamp.

    Ännu lite bättre för datorn gick det att identifiera enskilda hundars skall. I 52 procent av fallen kunde den para ihop skallet med rätt hund av de 14 som ingick i studien.

    Det är inte bara hundar och getter som har visat sig utveckla något som kan liknas vid dialekter eller sociolekter. Sydlig vitsvansad präriehund tillhör trots namnet ekorrefamiljen. Arten lever i sydvästra USA och sägs ha ett av djurvärldens mest avancerade kommunikationssystem. Sydlig vitsvansad präriehund har minst elva varningsskall där olika läten identifierar olika rovdjur samt signaler för att meddela att faran är över.

    En amerikansk studie publicerad i tidskriften Behavioral Echology visar att sydlig vitsvansad präriehund också skäller på ett slags dialekt. De sex kolonierna som ingick i studien, samtliga hemmahörande i Arizona, hade alla särpräglade varningsläten.

    Anders

    1 kommentarer
  • Blingon är en hybrid mellan blåbär och lingon. Men bäret är inte alldeles färskt. På Ramsvikslandet i Bohuslän hittades de första blingonen för fjorton år sedan. I Tyskland upptäcktes bären, som på tyska kallas Bastard-Heidelbeere, redan på 1800-talet. Enstaka blingon har också hittats i andra nord- och centraleuropeiska länder.

    Blingonen uppmärksammades nyligen av Sveriges Radio. Botanikern Evastina Blomgren berättar att de lila bären inte är särskilt goda. Växten har samma ljusgröna färg som blåbärsblad, men bladen har samma läderartade karaktär som lingon.

    Marie Widen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund, förklarar hur hybriden mellan blåbär och lingon har uppstått:

    "Om de står på samma plats och blommar samtidigt, och dessutom kanske kan pollineras av samma insekt, kan det bli så att det pollenkorn från den ena arten kan hamna på märkesytan på den andra artens blommor och någon gång kan det bli ett frö som sedan kan gro om det hamnar på lämplig plats. Då har man fått en hybrid mellan blåbär och lingon som i folkmun kommit att kallas 'blingon'."

    Evastina Blomgren tycker att blågon vore ett mer passande namn än blingon. Då skulle bägge bären bidra lika mycket till benämningen.

    Bohuslänningen berättar att blingon påträffades på Ramsvikslandet, ett naturreservat beläget sydväst om Hunnebostrand, för första gången 1998 av Birgitta Alfredsson och Aimon Niklasson. I Bohusläns flora, som utgavs förra året, beskrivs bäret och fyndplatsen så här:

    "Beståndet, som sprider sig vegetativt, upptar en yta av cirka 40 kvadratmeter. Med tanke på att det sedan upptäckten inte blivit märkbart större borde det vara ganska gammalt. Blomningen är tämligen rik, och blommorna sitter kvar till långt in på eftersommaren, men fruktsättningen är mycket dålig."

    I Tyskland gjordes enligt Wikipedia det första fyndet av blingon år 1834. Botanikern Johann Friedrich Ruthe hittade då blingon, Bastard-Heidelbeere ('bastardblåbär'), på Jungfernheide i Berlin.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att handla på Ikea i utlandet kan kännas lätt förvirrande. Bland alla texter på ett främmande språk finns välbekanta ord som Billy, Älmhult, Förnuft och Tindra. Men Ikeas produktbeteckningar genomgår på sina håll viss lokal anpassning. Särskilt noga är möbeljätten med att tvätta bort namn som kan uppfattas som stötande, berättar Wall Street Journal.

    I Bangkok öppnade Ikea nyligen ett av kedjans största varuhus. Natthita Opaspipat arbetade i nästan fyra år med att förbereda lanseringen. Hennes uppgift var att gå igenom över 9 000 produktbeteckningar på svenska, danska och norska och translitterera dem till thailändska.

    Translitterering innebär att överföra text från ett skriftsystem till ett annat. Varje tecken motsvarar ett eller ibland flera translittererade tecken. Syftet med metoden är att den som tar del av den translittererade texten ska kunna utläsa uttalet på originalspråket.

    Och det tycks fungera i Bangkok. Marknadsdirektören Lars Svensson säger i Wall Street Journal att många thailändare uttalar produktnamnen betydligt bättre än exempelvis britter, som handlar i Ikea-varuhus där de inte får någon uttalshjälp på vägen.

    Men produktnamn som Redalen och Jättebra anspelar på thailändska på olika sexuella aktiviteter. Det är där Natthita Opaspipat kommer in i bilden. För att undvika ord som kan uppfattas som stötande ändrar hon en vokal eller en konsonant så att de translittererade produktbeteckningarna blir rumsrena även på thailändska:

    "De svenska orden är viktiga eftersom de ger märket en unik karaktär. ... Vi måste vara försiktiga. ... Vissa av dem kan vara lite oförskämda."

    Anders

    0 kommentarer
  • Undvika att få USA:s inrikessäkerhetsdepartement i hälarna? Då är det klokt att inte använda ord som attack, gas, ebola, sarin, virus, terrorism och islamist. Det visar en förteckning av nyckelord som departementet har lämnat ut.

    Inrikessäkerhetsdepartementet grundades efter terrordåden som riktades mot USA i september 2001. Myndighetens uppgift är att förhindra terrorattacker samt att bistå befolkningen om sådana dåd ändå inträffar.

    Ett led i USA:s metoder att förebygga terrorism är att övervaka vad som sägs i sociala medier. Departementet har utarbetat listor med nyckelord, och den som flitigt använder sig av dessa på exempelvis Twitter eller Facebook kan räkna med att väcka analytikernas intresse.

    Exakt hur analysarbetet går till är inte känt, men många av de misstänkta orden är vanliga i allmänspråket. Det går förstås att tala om Nigeria, tsunami, erosion och tamiflu utan att ha några som helst avsikter att attackera vare sig USA eller något annat land. Om inte departementet använder någon form av filter lär analytikerna ha fullt upp med att hålla koll på vanliga medborgare som fastnar i det inte särskilt finmaskiga ordnätet när de i sociala medier berättar om hur de åker på semester, diskuterar vädret eller oroar sig för sjukdomar.

    En gissning är att övervakarnas intresse ökar ju fler av dessa nyckelord som används. Förteckningen visar att departementet spanar särskilt efter ord med anknytning till droger, epidemier, vapen, infrastruktur, terrorism, naturkatastrofer, internetsäkerhet och länder där det förekommer politisk extremism riktad mot USA.

    Anders

    0 kommentarer
  • BITCH är historia och 666 är på väg bort från gatorna. Bägge kombinationerna klassas nu som stötande av Transportstyrelsen som därför väljer att stoppa dem. Men ägarna är inte nöjda med att tvingas byta registreringsskyltar.

    I Språktidningen 5/2008 berättar Johan Joelsson om 148 bokstavskombinationer som förbjudits av Vägverket. Bland de ord som aldrig dyker upp på registreringsskyltar märks bland annat KUK, FAN och LSD.

    Sedan dess har ansvaret för den språkliga väghållningen flyttats till Transportstyrelsen. Myndigheten har nu bestämt att sifferkombinationen 666 kan uppfattas som stötande och den ska därför fasas ut. Robert Löfgren tvingas därmed efter tjugo år med 666 på motorcykeln byta personlig registreringsskylt. I Expressen ifrågasätter han beslutet:

    "Jag tycker det är konstigt. Den har jag haft i 20 år och inte hört ett ljud. ... Jag köpte motorcykeln 1991 och jag har haft skylten sedan 1992. Jag åkte på väg 666 i USA, 'The devil's highway', och så tog jag vägskylten och hade den hemma. Sen trimmade jag min motorcykel som fan och då var det någon som sa att 'den är en riktig best'. Då reggade jag 666."

    Talet 666 är en vanlig symbol för djävulen. Robert Löfgren funderar nu på att byta till 667 i stället. Mikael Andersson, pressansvarig vid Transportstyrelsen, motiverar i Expressen beslutet med att myndigheten har ändrat regelverket:

    "Även skyltar som förnyas ska prövas. Här väljer vi att göra en annan bedömning än vad vi har gjort tidigare. Sen ska det erkännas att vi har gjort en revidering av reglerna för att vara lite mer konsekventa."

    Sifferkombinationen 666 ska nu bort både från vanliga och personliga registreringsskyltar. En annan som tvingas att byta skylt är Åke Lindgren, som de senaste kört omkring med GOD 666 på nummerplåtarna. Han säger till Expressen att han aldrig fått några negativa reaktioner på registreringsskylten:

    "Det hände att folk hejade på en. Sen var det några irländare som tog kort på den en gång. Men det var aldrig någon som blev stött."

    Agneta i Åre är ännu en som påverkas av Transportstyrelsens nya riktlinjer. Efter tio år får skylten BITCH inte längre pryda hennes gula Ford Mustang. Hon berättar i Expressen att hon inte förstår myndighetens kovändning:

    "Ingen har dött när de läst bitch på min bil, utan har reaktionerna bara varit positiva. För mig betyder bitch en framgångsrik kvinna som tar sig fram i livet och står upp för vad hon vill. Det här är bara fånigt."

    Anders

    0 kommentarer
  • Dagens gästbloggare är Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet:

    1 april i år kunde Språktidningen meddela det sensationella fyndet av en runsten som enligt uppgift använde ordet hen i den avslutande nekrologen: ”Hen ligger i Hjaltland (= Shetland)”. Stenen på bilden föreställer visserligen ett runminnesmärke vid gamla Turingevägen i Södertälje (Sö 311) som handlar om något helt annat, men så var ju det hela också ett aprilskämt.

    Som ett skämt kan det tyckas att ordet hen skulle ha att göra med engelskans hen ’höna’, men en del upprörda insändarskribenter använder faktiskt detta argument mot innovationen. Att ord på olika språk råkar likna varandra betyder ju inte nödvändigtvis att det har med varandra att göra. Tänk bara på ordet fart som betyder helt olika saker på svenska och engelska...

    Hur som helst har vi uppenbarligen stor användning för ett könsmässigt ospecificerat pronomen som hen, och det kunde nog ha behövts långt tidigare, även om det nu alltså inte finns på Språktidningens runsten. Men det ironiska är att det faktiskt har funnits en alldeles äkta runinskrift från vikingatiden med ett ord som till synes kan vara identiskt med hen. På Härnevisstenen (U 621) i Bro tre mil nordväst om Stockholm har det stått ”Åbjörn och Sjöbjörn och Gunhild lät resa denna sten efter sin fader och ?? efter sin make Assur.” Det ord som jag har markerat med frågetecken är ristat en på stenen, vilket kan återges som (h)en eftersom h ganska ofta faller bort i uppländskt runspråk (liksom i den sentida roslagsdialekten).

    Elias Wessén som 1949 publicerade Härnevistenen i Upplands runinskrifter 3 räknade med att en återger pronomenet hon och syftar på Gunhild. Denna del av runstenen är sedan länge förstörd och Wessén menade att 1600-talsrunologerna läste fel när de avtecknade en. Ordet hen tänkte han naturligtvis inte på. Men inte ens detta belägg går att se som det första på hen, även om man som jag tror att det faktiskt har stått en. Evert Salberger visade nämligen i en artikel 2000 i tidskriften Gardar att ordet kan tolkas som än, vilket betyder ’dessutom’. Kanske inte lika spännande, men rätt ska vara rätt.

    Den som vill veta mer om runor och runstenar kan söka vidare här.

    Henrik Williams

    2 kommentarer
  • Ketchupeffekt beskriver när något efter en viss tids väntan eller ansträngning sker plötsligt. De flesta har nog någon gång blivit spelade ett spratt av en ketchupflaska. Först kommer ingenting, sedan ingenting, och när det väl kommer översvämmas tallriken av tomatsås.

    I svenskan finns ketchupeffekt belagt sedan 1974. Ordet används i många olika sammanhang. Det kan exempelvis beskriva stjärnanfallaren som bryter en längre tid av måltorka genom att svara för flera fullträffar i en och samma match, eller ett plötsligt och oväntat genombrott i tidigare segdragna och resultatlösa förhandlingar.

    Ketchup tog vägen via engelskan när det lånades in i svenskan år 1931. Ursprunget är dock kinesiska ke-tsiap eller malajiska kĕchap. När britter först kom i kontakt med ketchup under 1700-talet var det som en kryddad fisksås. Tomatvarianten uppstod först under 1700-talets slut.

    Det märke som främst associeras till ketchupeffekt är förmodligen Heinz. Företaget lanserade sin ketchup år 1876. Den såldes länge enbart i glasflaska, vilket gjorde att det ibland kunde vara svårt att få ut önskad mängd ur förpackningen.

    Ketchupbarn beskriver hur något sker plötsligt efter en längre tids väntan. Sofia Engvall skriver på Twitter om barnets utveckling att hon "har ett ketchupbarn. Först händer ingenting, sen händer allt på samma gång."

    alltforforaldrar.se berättar användaren Jema om en förlossning:

    "Sitter med värkar som kommer och går, helt plötsligt jätteintensiva och regelbundna och sen helt dött.... Förlossningen tyckte att det lät som ett typiskt 3:dje barn, ett ketchupbarn. Först kommer ingenting, ingenting och mer ingenting fast man är helt säker och sen ploppar det bara ut."

    Men ketchupbarn kan också vara ett barn som helt enkelt är väldigt förtjust i ketchup. Användaren Mandolito skriver så här om sin son på familjeliv.se:

    "Nu har jag kommit på lösningen till Levis matproblem, eller ja för att få honom att äta dessa naturliga saker som tex fisk. Det är bara att dränka maten i ketchup! Min son är ett ketchupbarn vars ögon skiner upp när ketchupflaskan tas ut från kylen."

    Anders

    3 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg