Prenumerera på bloggen
  • Förra årets mest uppmärksammade nyord var tjejsamla. Vilken blir årets snackis? Finns det motsvarande sprängkraft i ord som överklassafari, henifiera eller Tintingate?

    I Språktidningen 1/2013, som når prenumeranter nu under mellandagarna, finns hela nyordslistan samt en artikel signerad Språkrådets nyordsredaktör Per-Anders Jande, där han kommenterar de trender och händelser som återspeglas i årets lista.

    En sak står dock klar. Trots förra årets debatt om tjejsamla lever missuppfattningen vidare att Språkrådet okejar ords existensberättigande. SVT skriver exempelvis att "orden nu godkänts i det svenska språket".

    Språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson reflekterar i ett blogginlägg över Språkrådets val. Dels efterlyser hon hen – ett ord som visserligen använts sedan 1960-talet, men där användningen exploderat (med närmare bestämt 1 266 procent i svenska tidningar och tidskrifter) under året – då ökad användning kan vara ett kriterium för att tas upp på nyordslistan. Dels konstaterar hon att substantivens dominans bland nyorden är ohotad. De enda konkurrenterna är en handfull verb och något enstaka adjektiv.

    Nu tar bloggen julledigt och återkommer den 7 januari.

    Anders

    0 kommentarer
  • Barn med mer utvecklad språkförmåga är bättre på att hantera frustration och ilska. Det visar en studie utförd vid Pennsylvania State University publicerad i den vetenskapliga tidskriften Child Development.

    Forskarna har studerat 120 amerikanska barn och följt dem från 18 till 48 månader. Genom att studera dem i hemmet och i ett labb har de undersökt kopplingen mellan språkutveckling och förmågan att hantera frustration.

    I ett test fick barnet vänta i åtta minuter medan modern var upptagen med att bli intervjuad. Barnet hade innan intervjuns början fått veta att hen skulle få öppna ett paket när modern var klar.

    Barn med mer utvecklad språkförmåga visade vid tre års ålder mindre frustration och sökte oftare stöd från modern. Året därpå var de mindre benägna att bli arga än barn med mindre utvecklad språkförmåga.

    De barn som hade hunnit längre i språkutvecklingen var bättre på att sysselsätta sig med annat medan de väntade på modern. Detta gjorde också att väntan inte präglades av frustration, vilket senare kan leda till ilska.

    Anders

    2 kommentarer
  • En av de största invandrargrupperna till Sverige varje år är just svenskar. Det handlar om svenska medborgare som har varit bosatta utomlands men nu återvänder till Sverige. Dessa återvändare hemigrerar. Samma verb kan också användas för att beskriva en person som flyttar till en plats där den tidigare varit bosatt.

    Hemigrera är ett av de nyord som skickats in till Språkrådet under året. Och det är också årets bästa nyord enligt en omröstning bland Please copy mes läsare. Sajten, som drivs av copywritern Mattias Åkerberg, har sammanställt tjugo av de ord som Språkrådet tipsats om i år.

    Tvåa blev versalrasa ('att skriva arga texter i versaler'), orkidébarn ('person som reagerar starkare än andra'), mysgå ('gå mysig promenad med någon man tycker om') och vamsa ('vårda mig själv').

    Den 27 december presenterar Språkrådet årets nyordslista. Samma dag utkommer också ett nytt nummer av Språktidningen med just nyordslistan och en nyordskrönika signerad Språkrådets Per-Anders Jande. Tidningen innehåller även artiklar om bland annat retorikboomen, den moderna estniskans framväxt och svenskans okända negationer. Som vanligt blir det också Frågor & svar, språknyheter, krönikor av Jessika Gedin och Östen Dahl, tips och språkspaningar. Dessutom bjuder vi på några extra sidor språkpyssel med en läsplatta från Sony och språkböcker som vinster!

    Anders

    0 kommentarer
  • Ann Cederberg blir ny chef för Språkrådet. Hon är i dag förvaltningschef vid Högskolan i Kristianstad. Hon har en bakgrund som språkvetare med inriktning på stilistik och retorik.

    – Det finns två saker som jag tycker är riktigt roliga, språk och ledarskap. Tidigare har jag växlat mellan uppgifterna. Nu får jag chansen att förena detta. Det ska bli mycket spännande, säger hon.

    Språkintresset väcktes på allvar under gymnasietiden. Lektionerna om skönlitterära stilar gjorde henne nyfiken på stilistik och retorik. På universitetet var därför studier i nordiska språk det självklara valet. När Ann Cederberg år 1993 disputerade vid Uppsala universitet analyserade hon språkutvecklingen i tvåkammarriksdagens talarstol. Sedan dess har hon varit både lektor i svenska och kanslichef vid Linköpings universitet. De senaste fyra åren har hon varit förvaltningschef vid Högskolan i Kristianstad.

    Tidigare chefen Lena Ekberg avgick efter en konflikt med generaldirektören Ingrid Johansson Lind. Tvisten gällde Språkrådets roll inom myndigheten Institutionen för språk och folkminnen. Ann Cederbergs uppgift blir nu att överbrygga sprickorna.

    – Jag har funderat mycket på detta men inte satt mig in exakt i det som varit. Det är viktigt att tänka på att detta är historia, att vi ser framåt och att detta blir en ny grupp med en ny ledare. Jag har lång erfarenhet av att vara chef och har hanterat många knepiga situationer. Det gör att jag har tillgång till ett brett register, även om jag naturligtvis inte kan allt. Det första jag tänker ta reda på är att fråga om hur läget är nu; var står vi och vart vill vi gå?

    Ann Cederberg uppskattar att Språkrådet är en institution som hörs på många sätt, bland annat genom språkrådgivning i sociala medier. Att Språkrådet tar plats i offentligheten tycker hon är viktigt. Hon vill också gärna utveckla Språkrådets kontakter med universitetsvärlden. Språkrådets fokus på vårdade och begripliga texter är något hon gärna skulle överföra till olika språkutbildningar. Med en bakgrund både inom språkforskning och administration tror Ann Cederberg att det är kontakter som hon kan bidra till att utveckla och fördjupa.

    – I grunden handlar det om en demokratisyn. Tillgången till språket är en del av det som gör en människa till människa, och det är en del i det demokratiska samhället. Språkrådet är en organisation som kan värna olika människors rätt att få existera i samhället med sitt språk, säger hon.

    Ann Cederberg tillträder som chef för Språkrådet den 1 mars nästa år.

    Här och här kan du läsa mer om tvisterna kring Språkrådet.

    Foto: Lisa Hagsten

    Anders

    0 kommentarer
  • Molly, Wilma, Bella, Ronja, Alice, Sally, Selma, Tindra, Doris och Nova.

    Ludde, Bamse, Rocky, Charlie, Sigge, Zorro, Ozzy, Max, Tyson och Elvis.

    De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1 065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954 Isabellor kallas säkerligen Bella.

    De tio vanligaste namnen på hanhundar i Sverige har samtliga också tvåbenta bärare. Men det är bara tre av dem, Charlie, Sigge och Max, som har fler mänskliga bärare än Bella på honhundarnas tiondeplats. Färst mänskliga bärare har Zorro med sexton tvåbenta, varav tre som tilltalsnamn.

    Jordbruksverkets statistik över de vanligaste hundnamnen i Sverige antyder att honhundar i större utsträckning får "mänskliga" namn, medan hanhundar oftare får namn som kan associeras till tuffingar av olika slag (Bamse, Rocky, Zorro, Ozzy, Tyson och Elvis) men som inte är lika vanliga hos hussarna.

    Myndigheten har för Språktidningens räkning även tagit fram siffror på kommunnivå. Skillnaderna är inte särskilt stora, men några tendenser anas i materialet. I kommuner där mindre raser som chihuahua och papillon är vanliga finns fler "gulliga" namn, som Tindra, Smilla, Laban och Skrållan. Och där större raser som schäfer, pitbull och American Staffordshire terrier är överrepresenterade finns också fler Tyson, Rocky, Ozzy, Boss, Rex, Buster och Zita.

    Schäfern tycks för övrigt vara hundrasernas motsvarighet till dansband. Namn som innehåller bokstaven z förekommer här i större omfattning än hos andra raser.

    I en C-uppsats i nordiska språk vid Uppsala universitet undersökte Johanna Othén år 2007 de femtio vanligaste namnen hos nio hundraser. Hon kunde fastslå det siffrorna från Jordbruksverket antyder – att det finns stora skillnader när det gäller kön och ras när hundar namnges.

    Sällskapshundar får personnamn oftare än jakthundar. Tikar ges i större utsträckning personnamn än hanhundar. Och de könsneutrala namnen är ytterst sällsynta.

    Johanna Othén observerar också en annan trend. Det är inte bara hundarna som humaniseras genom att tilldelas traditionella personnamn. Utbytet går också åt andra hållet. Namn som Tindra och Nova har länge använts om husdjur, men först på senare år blivit populära även för människor.

    Här kan du ladda ned Johanna Othéns C-uppsats.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att ploga jämställt är en samhällsekonomisk vinst. Att prioritera busshållplatser, gångbanor och cykelvägar leder nämligen till färre olyckor. Det skriver Jenny Wennberg i Arbetarbladet, och uppmanar fler kommuner än förebilden Karlskoga att sluta gubbploga.

    Karlskoga kommun har, berättar Jenny Wennberg, analyserat snöröjning ur ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare hade trafikleder och större gator, ofta sådana som ledde till mansdominerade arbetsplatser, högsta prioritet. Busshållplatser, gångbanor och cykelvägar plogades senare.

    Men i Sverige skadas fler gångtrafikanter än bilister, och dessa olyckor är mer kostsamma än vinterväghållningen. Så Karlskoga tänkte om. Vägarna till förskolor fick högsta prioritet eftersom föräldrar som lämnar sina barn gör det innan de tar sig till jobbet. Därefter plogades vägarna till de största – och inte enbart mansdominerade – arbetsplatserna och sedan var det dags för skolorna.

    Resultatet blev att fler utan problem kunde ta sig till skolor och arbetsplatser. Detta, anser Jenny Wennberg, betyder att gubbplogningen inte går att motivera.

    I Aftonbladet tar Natalia Kazmierska upp tråden med gubbplogat. Hon pekar ut gubbplogningen som en av anledningarna till att så många stockholmare de senaste veckorna klagat på snöröjningen:

    Gubbplogning innebär alltså att kommuner i första hand snöröjer för lång­tradarna på E4:an, stora trafikleder samt gator som leder fram till mans­dominerade arbetsplatser. Medan till exempel gång­banor, skolvägar och busshållplatser – där kvinnor, barn och äldre oftare rör sig – lämnas som moddiga helveten. En vän till mig med nyfödd bebis berättar att hon knappt kan gå utanför ­dörren i Stockholm utan att köra fast i iskratrarna med barnvagnen. Korta barnsben tvingas pulsa fram på trottoaren. Hur en pensionär med rullator eller en rullstols­buren ska ta sig fram över meterhöga snövallar, kan jag inte ens föreställa mig. Det är med andra ord inte snömängden som är problemet. Utan att man även vintertid gör det enklare och smidigare för män i bil att ta sig fram i världen. Jag önskar mig en vit jul, och att vi ­slutar gubb­ploga våra ­samhällen.

    Anders

    5 kommentarer
  • Användningen av hen har i svenska tidningar under året ökat med sisådär 1 266 procent. Men för den kanske mest oväntade användningen av hen svarar Hovrätten för Övre Norrland. I en dom som föll i tisdags förekommer det omdiskuterade pronomenet.

    Hen-debatten började med nyheten om att pronomenet skulle användas i en barnbok, eskalerade i samband med en debattartikel i Svenska Dagbladet och har under året fått fortsatt bränsle genom bland annat Dagens Nyheters syn på ordet som ett "queerpolitiskt ställningstagande" och tidningen Nöjesguidens hen-nummer.

    Under 2012 har användningen av hen i svenska tidningar hittills ökat med 1 266 procent jämfört med föregående år. Åtminstone var tionde artikel diskuterar pronomenet. I övriga artiklar används hen som ett "vanligt" pronomen, där hen exempelvis kan ha gjort sig skyldig till misshandel eller stöld.

    (Siffrorna ovan ska tas med en nypa salt. Sökträffarna är inte kontrollerade och bland alla hen återfinns också avstavningar som hen-nes. Om dessa var ungefär lika vanliga under 2012 som under 2011 bör procentsatsen vara hyggligt korrekt. Att det rör sig om en kraftig ökning står i vilket fall som helst utom tvivel. Träffarna är hämtade från ett antal databaser som samlar texter från svenska dagstidningar och tidskrifter.)

    I tisdags använde Hovrätten för Övre Norrland i Umeå pronomenet hen i en dom. Målet gäller om en polis gjort sig skyldig till tjänstefel. I domen skriver rätten:

    Ansvar för tjänstefel uppstod enligt straffbestämmelsens ursprungliga lydelse endast när en gärningsman hade åsidosatt vad som till följd av lag eller annan författning gällde för myndighetsutövningen. Numera gäller att en gärningsman gör sig skyldig till tjänstefel när hen åsidosätter vad som gäller för uppgiften. En bärande tanke bakom denna reform var insikten om att det är omöjligt – och inte alltid heller önskvärt – att ge föreskrifter för alla tänkbara situationer som kan uppstå i den offentliga verksamheten och att verksamheten därför ofta bedrivs på grundval av allmänna principer.

    Det är sannolikt första gången som pronomenet används i en dom. Intressant är också att hen förekommer i samma mening som ordet gärningsman. Förklaringen är möjligen att substantivet gärningsman inom rättsväsendet av tradition kan betyda både man och kvinna och därmed ses som könsneutralt, medan pronomenen han och hon inte ses som könsneutrala.

    Anders

    6 kommentarer
  • Excel och Google är inte bara självklara arbetsverktyg för datoranvändare. Det är också namn som getts till amerikanska barn under 2012. Det framkommer i en sammanställning gjord av Baby Center, där närmare en halv miljon användare under året delat med sig av namnen på sina nyfödda.

    Precis som i Sverige finns det bland amerikanska föräldrar ofta en önskan om att förse sina barn med unika namn. Baby Centers sammanställning samlar ovanliga namn som fått nya bärare under året. De är dock inte unika – varje namn bärs av minst två personer.

    Bland flicknamnen återfinns spännande stavningar som Kaixin, Shoog och Twisha, geografiskt doftande namn som Americus, California och Zealand, avslappnade typer som Yoga och Jazzy, förmodat väldoftande telningar som Orchid, Tigerlily och Vanille, uttalsfester som Juju och Leeloo, fashionabla Couture och säkerligen älskade ungar med lysande framtidsutsikter som J'Adore, Admire och Ace. Och så har vi Starlit, Sesame, Monalisa, Excel, Thinn och Sanity.

    De nyfödda pojkarna har inte bara namngivits efter nätjätten Google, utan även efter sportkanalen Espn. Från kulturens värld kommer namn som Cobain, Crusoe, Jedi, Mowgli och Popeye. Möjligen ligger framtiden redan utstakad för gossar som Casanova, Elite, Drifter, Goodluck, Thunder, Cello och Savior. Och vem flippar en bättre hamburgare än Burger eller leder ett bättre uttåg än Exodus? Killar som Donathan, Zaniel, Devid och Villiam lär däremot få kämpa med att få sina namn rättstavade. Haven'T och Htoo blir sannolikt medlemmar i samma klubb. Däremot kommer inte pojkar som Aero, Ball, Four, Hippo, Hurricane, Mango, Neon och Turbo att få rättstavningsprogrammen att lysa rött.

    Anders

    0 comment
  • Jakande verb som kasta och klia får kroppen att reagera fysiskt. Vid uppmaningen kasta inte förblir däremot kroppens handlingsberedskap oförändrad. Det visar en studie utförd vid franska och kanadensiska universitet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    Testdeltagarna fick greppa om ett handtag medan de, i olika meningar, fick höra verb som kasta och klia. När meningarna var jakande tog deltagarna ett betydligt fastare grepp om handtaget. Om meningarna däremot var nekande, som klia inte, varken lättade eller ökade kraften i greppet. Detta anses bevisa att det språkliga sammanhanget påverkar hur hjärnan hanterar ord kopplade till motorisk handling.

    En slutsats är enligt forskarna att den dörr som nu öppnats visar hur motoriska färdigheter och språkförmågan kan utvärderas på ett som kastar ljus över motoriska och språkliga problem.

    Anders

    0 kommentarer
  • En fråga som ibland dyker upp i redaktionens mejlkorg är om det finns språk som är lättare eller svårare att lära sig. I Daily Telegraph listas exempelvis de tio lättaste språken att lära sig för en som har engelska som modersmål.

    Någon allmän sanning om vad som är lätt eller svårt finns inte. Det är i högsta grad individuellt. Daily Telegraph utgår från släktskap, och anser därför att frisiska borde orsaka minst problem för engelsktalande. Andra språk som bedöms vara lätta att lära sig är norska, svenska och franska. De två förstnämnda är nära släkt, medan franskan är något mer avlägsen men samtidigt har försett engelskan med mängder av lånord.

    Den som har svenska som modersmål kan tycka att färöiska är lättare att lära sig än finska. Släktskapet gör att de två germanska språken har mer gemensamt.

    Men för den som är omgiven av finska, exempelvis genom att vara bosatt i Finland, kan språkkontakten innebära att vågskålen tippar över från svenskan till finskans fördel. På samma sätt kan steget till engelskan för många säkerligen kännas kortare än steget till färöiskan. Engelskans utbredning gör det närmast omöjligt att inte snappa upp ord och fraser från tv-serier, musik och annat. Den som däremot vill höra färöiska i Sverige får nog finna sig i att på egen hand ordna det språkbad som ger inlärningen samma skjuts.

    I Språktidningen 3/2007 svarar Eva Olofsson, språkvårdare vid Språkrådet, på frågan om vilket som är världens krångligaste respektive lättaste språk och varför:

    Det finns inget språk som kan pekas ut som det krångligaste respektive lättaste språket. Det går nämligen inte att exakt mäta språks svårighetsgrad. Hur svårt det är att lära sig ett språk beror bland annat på hur nära detta språk ligger det egna språket. Svenska och finska exempelvis är obesläktade språk och har mycket få gemensamma ord. En svensk tycker förmodligen därför att det är svårare att lära sig finska än tyska, som är nära besläktat med svenska. Det beror också på vilka andraspråk man kan. Eftersom finska och estniska är mycket nära besläktade, såkan en svensk som lärt sig finska tycka att det är lättare att lära sig estniska än en svensk som inte kan någon finska alls. Förmodligen uppfattar man det också som lättare att lära sig främmande språk, ju flera språk man redan kan.

    Att lära sig läsa och skriva främmande språk som skrivs med andra tecken än bokstäver, som japanska och kinesiska, kan vara svårt om man är van vid alfabetisk skrift, eftersom man måste kunna flera tusen tecken för att kunna läsa och skriva hyggligt. Men det innebär inte att japanska och kinesiska behöver upplevas som svårare att lära sig tala och förstå för en svensk än exempelvis iriska och albanska.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg