Prenumerera på bloggen
  • Dagstidningsläsarna tycks vara ett utdöende släkte samtidigt som få mediehus har lyckats hitta nya intäkter som kompenserar för bortfallet av prenumeranter och annonsörer. På vissa redaktioner osthyvlas det, på andra går ledningen fram med slaktarkniven. Fler ska göra mer samtidigt som det inte ska kompromissas med kvaliteten. Det är den ekvation som många svenska tidningar i dag söker en lösning på.

    Tillsammans med nätets och de sociala mediernas genomslagskraft har detta enligt somliga fört oss in i tyckonomins era, ett medieklimat där lättköpta poänger och överilade åsikter går före analys, källkritik och fakta. Isobel Hadley-Kamptz skriver i ETC med anledning av en uppmärksammad sexbrottsdom att "vi är fjättrade i tyckonomin":

    "Jag raljerar lite nu. Självklart har de inte läst domen. Varför skulle de det, deras texter är inte tänkta att vara faktabaserade, den begränsade tiden medger inte sådana frivoliteter som att läsa på. I den utsträckning det är beställda, betalda texter är redaktörerna ändå inte intresserade av något mer genomtänkt än ett enkelt tyck-till som man kan sätta en kul, klickvänlig rubrik på.

    Det gäller verkligen inte bara dessa artiklar, även om skillnaden mellan påläst och inte påläst kanske blev tydligare när det fanns något så handgripligt som en skriven dom i botten.

    Nej, detta är det samhälle vi lever i, tyckonomin."

    Det första belägget är från mars 2011 och är signerat Marcus Jerräng på Twitter, där han skriver att Dagens Nyheter omfamnar tyckonomin som en del av "newsmillsamhället". Elin Grelsson Almestad definierar i Göteborgs-Posten tyckonomi som "ett åsiktsjournalistiskt orienterat medielandskap".

    Tyckonomi är ett ord som främst används på nätet för att beskriva dagens medieklimat, ofta i tryckta medier. Men det har också letat sig in i pressen vid några tillfällen.

    Anders

    0 kommentarer
  • I dag firar Språktidningen fem år! Den 24 augusti 2007 landade det allra första numret av Språktidningen hos de första prenumeranterna. Mottagandet var över alla förväntningar.

    "Snygg, rolig och färgglad" skrev Aftonbladet, Svenska Dagbladet slevade i sig "en semantisk festgryta", Dagens Nyheter gav omdömet "omistlig" och "beroendeframkallande" sade Sveriges Radio. Sydsvenskan gillade visserligen tidningen, men undrade hur den skulle bära sig ekonomiskt. Vem skulle annonsera eller på annat sätt backa upp utgivningen?

    Trettiotre nummer senare vill vi gärna själva kalla Språktidningen en succé. Och det är läsarna som gjort den möjlig. Språk fortsätter att fascinera och engagera. Aptiten på forskningsrön och berättelser om dialekter, främmande språk, grammatik, stavning, nyord med mera tycks närmast oändlig.

    Vi firar därför fem år med att slå på stort. Från och med i höst utkommer Språktidningen med åtta nummer om året. Tidigare gjorde vi sex ordinarie nummer och ett tunnare specialnummer om nyord. Nu blir det åtta fullmatade utgåvor om året – plus den uppskattade Klurigt-bilagan som följer med sommarnumret.

    Men vad vill du läsa om i Språktidningen? Vad vill du se mer eller mindre av i tidningen? Mejla ditt förslag senast söndag till redaktionen@spraktidningen.se. Vi lottar ut fem exemplar av boken Varför heter det tonfisk? bland alla som deltar!

    Anders, Maria och Patrik

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • I det senaste numret av Språktidningen har det tyvärr smugit sig in fel i ordokut som gör det omöjligt att lösa. Här är rätt ordoku – och lösningen finns på sidan 83. Vi beklagar misstaget.

    Anders

    0 kommentarer
  • Kontinenten Amerika sträcker sig från Eldslandet i söder till Alaska och arktiska öar i norr. Ändå är det bara USA-medborgare som kallas amerikaner, trots att benämningen borde vara lika lämplig för personer bosatta i såväl Colombia som Kanada. Men dessa är inte amerikaner utan colombianer och kanadensare samt sydamerikaner och nordamerikaner.

    Frågan har tidigare diskuterats i Språktidningen 6/2008. Som svar på ett läsarbrev skriver Språkrådets Birgitta Lindgren så här:

    "Vi kan bara hålla med om att det är konstigt. ... Kanske förklaringen är att kontinenten Amerika aldrig har upplevts som en enhet på samma sätt som Europa. Säkerligen har också politiska och ekonomiska maktförhållanden spelat in. Det är också märkligt att amerikan i det allmänna språkbruket endast används om den som kommer från USA. Någon sammanfattande benämning på person från kontinenten Amerika finns inte. Om man vill använda amerikan för det, så måste man hitta på en alternativ benämning på invånare i USA och ett passande adjektiv. Det är inte så lätt. USA:are och USA:isk verkar inte seriöst. Omskrivningar som USA-medborgare kan användas men är inte så smidigt. Och vad ska man då ha för adjektiv?"

    Kanske har Metros kolumnist Lisa Magnusson hittat en lösning. I en krönika skriver hon om republikanen Todd Akin, som fått hård kritik sedan han i en intervju hävdat att våldtagna kvinnor inte blir gravida eftersom naturliga mekanismer sätter stopp för detta.

    Lisa Magnusson talar om "den usanska kongressledamoten". Som adjektiv fungerar usansk ganska bra. Även om det till en början låter lite ovant är usansk knappast krångligare än venezuelansk och surinamesisk. Som substantiv blir det möjligen lite knepigare. Eller vad sägs om usan med betoning på första stavelsen?

    Anders
    0 kommentarer
  • Amelia och Harry var 2011 års populäraste förnamn i England och Wales. De petar därmed ned Olivia och Oliver till andra plats. Det visar statistik från Office of National Statistics.

    Kanske var det uppmärksamheten kring prins Harry av Wales och den fiktiva trollkarlen Harry Potter som påverkade föräldrarna i England och Wales under förra året. Hela 7 523 pojkar fick då förnamnet Harry.

    Med 5 054 nya bärare blev Amelia det populäraste flicknamnet. Amelia klättrade fyra platser jämfört med 2010.

    Flicknamnen som ökade mest i popularitet var Eliza, Evelyn, Sofia och Harriet. Bland pojkarna klättrade Jenson, Dexter, Arthur och Riley snabbast.

    Precis som i Sverige används fler flicknamn än pojknamn. Totalt föddes 723 913 barn i England och Wales under 2011. Pojkarna delade på totalt 28 000 namn medan de flicknamn som registrerades var drygt 35 000. De tio namnen i topp svarade bara för 14 procent av alla förnamn.

    Föräldrarna i England och Wales hade olika favoriter för sina nyfödda. I England toppade Harry och Amelia, men i Wales hade Oliver och Lily flest nya bärare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sommaren 2009 tipsade Göteborgs-Posten unga läsare om vattenpoker som ett sätt att fördriva tiden under trista sommardagar. Spelet kan fungera som vanlig poker, men där förloraren tvingas att dricka ett glas vatten.

    Spelets regler säger att det är förbjudet att gå på toaletten medan leken pågår. Däremot varierar reglerna för hur många glas vatten förloraren ska dricka. Antingen dricker den så många glas som valören på de aktuella spelkorten anger, eller så dricker den ett glas vatten vid varje förlorad omgång.

    I somras visade det sig att vattenpoker kan vara en lek med dödlig utgång. En finsk flicka deltog i spelet under ett skolläger på Åland. Efter att ha druckit sex liter vatten på två timmar dog hon av vattenförgiftning.

    Flickan, som gick i sjätte klass, fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård, men hennes liv gick inte att rädda. Läkaren Tomas Skommevik berättar i Sydsvenskan att vattenförgiftningen gör att hjärnan svullnar:

    "Eftersom skallen är hård har hjärnan ingenstans att expandera."

    Dödsfallet uppmärksammades både i finska och svenska medier och ledde till omfattande diskussioner på nätet. Svenska läkare gick ut med en varning mot vattenpoker.

    Tomas Skommevik säger i Sveriges Radio att dödsorsaken är mycket ovanlig. Personer som drabbas av hjärnsvullnad på grund av stort vätskeintag brukar främst ha konsumerat alkohol.

    Anders

    0 kommentarer
  • Dragkamp om kaffekopparna på jobbet? Nu går det att hålla ordning i fikarummet. Uppfinningen heter Textspresso, och använder ätligt bläck för att skriva på kaffeskummet.

    Bakverk och godis med personliga budskap har funnits i många år. Skickliga kaffemakare kan visserligen göra figurer av skummet, men än så länge har de eventuella budskap som förmedlas genom kaffekoppen främst varit symboliska.

    Företaget Zipwhip i Seattle har ändrat på detta. De har utrustat en espressomaskin med en skrivare som använder ätligt bläck. Apparaten kan både skicka och ta emot sms, och den kan dessutom skriva ut dessa meddelanden i skummet.

    Den som vill vara säker på att inte en efterlängtad kaffekopp faller i en kollegas händer beställer styrketåren genom sms. Textspressotekniken gör att skummet exempelvis kan förses med beställarens namn eller telefonnummer, och därmed minska risken för att kaffet hamnar i fel strupe.

    Anders

    0 kommentarer
  • När den danska namnlagen reformerades år 2006 öppnades dörren för patronymer och matronymer och en rad förnamn som kunde ges till både pojkar och flickor tilläts. Det har också blivit lättare att få myndigheterna att acceptera nya förnamn. Jydske Vestkysten berättar att listan över godkända förnamn nu omfattar 26 000 namn, och att 200 nya namn för tummen upp varje månad.

    Bland de flicknamn som accepterats under senare år finns Aloha, Charme, Engel, Europa, Kismet, Musling, Ninja, Ny, Ok, Panda, Pop och Sommer.

    Bland de nya pojknamnen återfinns Awesome, Barca, Blær, Cobra, Dreng, Fru, Jazz, Jura, Kamel, Lurifax, Memo och Offer.

    Dessutom har en rad namn förknippade med kändisar och historiska personer godkänts. Danska barn kan i dag bära förnamn som Allah, Aristoteles, Bilbo, Bowie, Buddha, Cher, Hamlet, Jesus, Judas, Kermit, Lucky Luke, Messi, Obama, Pippi, Rocky och Snoopy.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sociala medier erbjuder nya möjligheter för minoritetsspråk. Samtidigt ställs tekniken inför nya utmaningar. Mikrobloggen Twitter har därför låtit hyra in datalingvister i hopp om att lösa problemen, skriver Riverfront Times

    yUdjEha gO'wAdAnA-A sahandA @^'wAdAhAgû betyder 'alla måste tala yuchi hela tiden'. Med dessa ord hoppas entusiaster kunna rädda indianspråket yuchi. Språket har för närvarande fyra modersmålstalare, samtliga fyllda 80 år, varav en är aktiv på Twitter.

    Men när meningen skrivs på mikrobloggen uppstår problem. Bokstaven @, som förekommer i yuchi, har numera en vedertagen funktion på Twitter – att referera till en annan användare.

    En annan källa till förvirring är symbolen # som används som ett slags etikett, en hashtagg, vid början av ett inlägg, till exempel #prataomdet. På de flesta språk skriver man #, varefter texten flödar från vänster till höger. Men vad händer när man skriver på arabiska, som flödar i motsatt riktning?

    Tekniska utmaningar av detta slag blir allt vanligare i takt med att fler och fler språk blir synliga på Twitter. 

    Helén

    0 kommentarer
  • Le petit Robert är trots namnet ingen liten ordbok. Den senaste upplagan innehåller 60 000 ord. Flera av de 300 färskingarna är engelska lånord, berättar The Local.

    I Språktidningen 3/12 berättar Michael Bosved om hur motståndet mot engelskan minskat. Myndigheterna har bytt taktik och uppmuntrar nu i stället flerspråkighet. Det innebär visserligen något av ett erkännande av att Frankrike längre väger lika tungt internationellt, men myndigheterna arbetar samtidigt för att slå vakt om franskans ställning. Den så kallade Toubon-lagen, som trädde i kraft 1994, förespråkar exempelvis att reklam ska vara på franska och att minst 40 procent av musiken som spelas i radion ska framföras på språket.

    Attityden mot engelska lånord har också blivit mer tillåtande. Det märks i den nya utgåvan av Le petit Robert, en av landets mest säljande ordböcker.

    De engelska lånorden kommer främst från teknikens värld. Bland nykomlingarna finns notebook 'bärbar dator', netbook 'minibärbar', tweeter 'twittra' och lol, en initialförkortning av laugh(ing) out loud.

    Anledningen till att lånorden fått en plats i Le petit Robert är enligt lingvisten Alain Rey att de är tillräckligt vanliga. Innehållet i ordlistan avgörs av frekvens och inte av redaktörernas inställning till engelska lånord, skriver The Local.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg