Prenumerera på bloggen
  • Det saknades en ordbok som samlade vokabulär typisk för Kronobydialekten. Sarah Hagström och Anne Filppula tog saken i egna händer och öppnade dörrarna till Kronomagasinet. Där kan nyfikna lära sig varför skatan i Kronoby inte är en fågel och botanisera bland över 1 000 dialektord i Krombisaurus.

    Kronoby är en inlandskommun norr om Vasa i Österbotten där en majoritet av invånarna talar svenska. Det lokala målet kallas ofta Krombidialekt och det är därför ordboken kallas just Krombisaurus, en sammandragning av Kronoby och tesaurus ('ordsamling').

    Den som kan bidra med dialektord eller sånger, dikter eller annat på Kronobydialekten uppmanas att skicka in sina bidrag. I ordboken går det bland annat att läsa att argo betyder 'ilska', att den som mumsar på en bulle sätter i sig en gottabollo och att den som surar är prytto.

    Anders

    1 kommentarer
  • Alice och William var även under 2012 de vanligaste namnen för nyfödda barn i Sverige. Bland de populäraste förnamnen är förändringarna små – Alice har legat på topp tio sedan år 2005 och William ända sedan 1999.

    Namntrender går ofta i cykler. Det brukar ta tre generationer för ett namn att gå från populärt till bortglömt till populärt på nytt. Dagens föräldrar ger sällan sina barn namn efter sig själva eller efter mor och far. Men morfars och farmors generation är däremot en sannolik inspirationskälla.

    Men vilka namn kan då tänkas vara på rejäl uppgång om tio år samtidigt som Alice och William då sannolikt minskar i popularitet? Katharina Leibring, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, säger att förnamn som hade sin senaste storhetstid under 1930- och 40-talen snart kan få en renässans.

    – Man bör ha i åtanke att generationsbegreppet är flexibelt och att det går allt längre mellan generationerna eftersom vi blir allt äldre och föder barn allt senare. Men det bör snart vara dags för namn som Leif och Lennart att öka i antal. Man kan se att de är lite på gång som djurnamn. Ibland ligger nämligen djurnamnen lite före förnamnsutvecklingen, berättar Katharina Leibring.

    Det hunden, hästen, katten eller kaninen heter i dag kan alltså antyda vad nyfödda ges för namn i morgon. En annan trend som borde stå för dörren är dubbelnamnen. Sett till generationsregeln borde de snart vara på gång.

    – Men det kanske inte blir så att det blir klassiska dubbelnamn som Britt-Marie och Ann-Marie som återkommer. Det kan bli så att många i stället nyskapar dubbelnamn, som Tindra-Marie. På listan över de hundra populäraste flicknamnen finns också Novalie, som ibland stavas Nova-Li som ett dubbelnamn.

    I delar av landet, i synnerhet på landsbygden, höll dubbelnamnstrenden i sig ända till 1970-talet. Och Carl-Johan bröt mönstret genom att också under 2000-talet ges som pojknamn. Det är enligt Katharina Leibring faktorer som skulle kunna bidra till att det kanske dröjer något längre än tio år innan dubbelnamnen på allvar seglar uppåt i statistiken.

    Här hittar du SCB:s statistik över de populäraste förnamnen.

    Anders

    2 kommentarer
  • I fredags blev Nejdet Atalay historisk när han som den första personen någonsin talade kurdiska när han vittnade i en turkisk domstol. En lagändring gör det inom kort tillåtet att använda språket i rätten. Nejdet Atalay, som står åtalad för att ha gett stöd åt PKK, fick möjligheten att tjuvstarta, rapporterar Hürriyet.

    Trots talrika minoriteter har Turkiet i dag bara ett officiellt språk, turkiska. Några minoritetsspråk har inte erkänts trots att var sjätte invånare i landet är kurd.

    I år ska undervisning på kurdiska börja tillåtas i turkiska grundskolor, och det tar nu dessutom steget in i domstolarna. Tidigare har språket setts som ett hot mot den turkiska staten.

    Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan ser kurdiskans kliv in i domstolsväsendet  som ett historiskt beslut, medan många kritiker anser att språkreformerna går för långsamt. EU välkomnar dock åtgärden som ett steg i rätt riktning. Kurdernas situation i landet förbättras visserligen gradvis, men attityden till minoritetsspråk präglas alltjämt av misstänksamhet.

    Lagen klubbades i det turkiska parlamentet i torsdags efter en het debatt. Den går enligt Hürriyet ut på att den som vill försvara sig på kurdiska har rätt att använda språket och tillkalla en översättare. I rättegången mot Nejdet Atalay agerade advokaten Mustafa Yıldız översättare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ja till GAYGAY men nej till GAYGUY, ja till ENGLAND men nej till IRAQ, ja till GUNLUV men nej till HVYGUNS, ja till DRBIBLE men nej till BIBLE, ja till S0SEXY1 men nej til MSSEXI, ja till BELLY men nej till UTERUS. Vilka ord och bokstavskombinationer som får användas på registreringsskyltar i Georgia kan förefalla slumpartat. Nu stämmer James Cyrus Gilbert III delstaten för att myndigheterna nobbar såväl GAYGUY som GAYLIB och GAYPWR som registreringsnummer, skriver New York Daily News.

    Georgias regelverk för registreringsskyltar säger att svordomar och ord som kan väcka anstöt inte är tilllåtna. Det är inte heller tillåtet med religiösa eller rastisiska budskap.

    James Cyrus Gilbert III har fått nobben på inte mindre än tre förslag, GAYGUY, GAYLIB OCH GAYPWR. Samtidigt har myndigheterna godtagit en mängd namn med koppling till religion. Han anser därför att registreringsskyltarna stoppats godtyckligt då flera liknande kombinationer godkänts. Detta innebär i sin tur en kränkning av hans mänskliga rättigheter.

    Därför vänder sig James Cyrus Gilbert III till domstol. Målet är, skriver The Atlanta Journal-Constitution, att få rätt till att uttrycka sig själv genom registreringsskylten.

    Vicki Lambert, myndigheternas talesperson, säger till tidningen att det är naturligt att det blir en viss variation i besluten då det är tolv olika handläggare som tar ställning till önskemålen. Hon tillbakavisar dock alla anklagelser om att handläggarna medvetet skulle göra skillnad på olika ansökningar.

    Här kan du läsa mer om förbjudna svenska registreringsskyltar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Förra året talades det om grexit. Nu handlar EU-debatten i stället om brexit. I dag tycks det nämligen som att Storbritannien snarare än Grekland är på väg att göra exit från det europeiska samarbetet.

    Cypern, Spanien, Irland och Portugal är bara några av de EU-länder som krisar. I riktigt svarta framtidsscenarior dras även ekonomiska jättar som Frankrike och Italien på allvar in i krisen. Varken medlemskap i EU eller EMU har visat sig vara något vaccin mot bankrutt. Inte ens ett valutasamarbete rår på överskuldsättning.

    Under 2012 menade vissa bedömare att det enda sättet för Grekland att hantera nationens ekonomiska problem var att lämna EMU och därmed överge euron. Den gemensamma valutans bristande flexibilitet ansågs missgynna grekerna, som när det som mest behövdes inte kunde föra en självständig penningpolitik.

    Då framstod det som att en grexit (från engelskans grexit, en sammandragning av Greece och exit) stod för dörren. Nu är det snarare en brexit (en sammandragning av British exit) ur EU som är aktuell. Om premiärminister David Cameron går segrande ur nästa parlamentsval utlovar han en folkomröstning om EU-frågan senast år 2015.

    Vad ett brittiskt utträde ur unionen skulle innebära är osäkert. Svenska Dagbladet berättar att den amerikanska banken Citi räknar med att britternas livsvillkor skulle försämras:

    Brittiska medborgare kan förebereda sig på betydligt sämre levnadsstandard om landet lämnar EU. En ”Brexit” lär skrämma bort utländska investerare och slå hårt mot exporten.

    Svenska Dagbladet rapporterar även att David Camerons strävan efter att omförhandla delar av EU:s regelverk på sina håll möts med skepsis. Även om unionen inte vill se ett brittiskt utträde finns det också ett motstånd mot att David Cameron hoppas kunna välja och vraka ur EU:s digra utbud, men däremot slippa allt som inte är populärt:

    Storbritanniens David Cameron ser ut att ha en långsiktig plan men drivs framför allt av partiets Brysselfientliga höger-falang. Förhållandet till EU ska ses över och befogenheter som flyttats över till Bryssel plockas hem igen. I förlängningen väntar en folkomröstning om EU-medlemskapet, men fram till dess också åratal av förlamande osäkerhet om Storbritanniens roll och en eventuell "Brexit".

    Gunnar Jonsson, ledarskribent i Dagens Nyheter, anser att alla skulle förlora på att Storbritannien lämnar EU:

    Brexit, ett brittiskt utträde ur EU, skulle bara skapa förlorare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Är Mikael Johansson namnet på den svenske medianbrottslingen som dömts till fängelse? Kanske. Det är nämligen Mikael och Johansson som toppar Researchgruppens sammanställning över personer som fått strafftidsbeslut från Kriminalvården under de fyra senaste åren.

    Kartläggningen består av 53 464 strafftidsbeslut och omfattar samtliga personer som dömts till fängelse i Sverige under perioden. Det vanligaste namnet är Johansson följt av Mikael. Resultatet är knappast sensationellt. Johansson är landets vanligaste efternamn och Mikael det tredje vanligaste tilltalsnamnet bland män. På topp tio återfinns också, i tur och ordning, Andersson, Peter, Lars, Daniel, Anders, Jan, Karlsson och Andreas.

    Researchgruppen har även sammanställt namnstatistik från 1 549 domar där ordet våldtäkt förekommer. Majoriteten av domarna gäller just våldtäktsmål, men ordet kan förstås ha förekommit även i domar gällande helt andra brottsrubriceringar. Någon kan exempelvis ha hotat någon med våldtäkt i en dom gällande olaga hot.

    Andreas är med 35 förekomster det förnamn som oftast förekommer som den åtalade (personen kan ju ha friats av rätten) i våldtäktsmål. Därefter följer Mikael (33), Daniel (33), Robert (24), Stefan (24), Sebastian (23), Marcus (21), Jimmy (21), Johan (21), Magnus (19), Robin (19) och Joakim (19).

    Inget av namnen i toppen är direkt någon skräll. Samtliga tillhör de vanligaste namnen i Sverige. Bland de namn som förekommer i samband med våldtäktsmål finns fler förnamn som varit populära närmare i tiden än på listan över samtliga fängelsedömda. Förklaringen är möjligen att våldtäkt är ett brott där gärningsmannen oftare är yngre än äldre.

    Anders

    4 kommentarer
  • På 1500-talet fanns en plats i Sjöbo kommun som hette Himmelriket. Nu ska ortnamnet enligt Lantmäteriet skrivas Hommeryd.

    Himmelriket var länge namnet på en liten by i Sjöbo kommun i Skåne. Från 1500-talet finns även belägg för den dialektalt präglade stavningen Himmerige. Namnet utvecklades så småningom till Hemmeryd för att under 1800-talet även få alternativformen Hommeryd. Den senare stavningen blev snart den dominerande. Förändringarna är en anpassning till hur ortnamnet uttalats på platsen, skriver Ystads Allehanda.

    Redan år 1970 övervägde dåvarande Kungliga Lantmäteristyrelsen att slå fast Hommeryd som enda namn på platsen. Men myndigheten valde att behålla Hemmeryd samtidigt som fastighetsnamn som Hommerydskvarn, Hommerydslund och Hommerydshus senare godkändes.

    Efter fyrtio år av diskussioner har Lantmäteriet nu bestämt att ortnamnet skrivs Hommeryd. Beslutet motiveras med att det är olämpligt med konkurrerande stavningar, och att lokalbefolkningen anser att stavningen med o är den riktiga.

    Anders

    0 kommentarer
  • Det finns ett ord som heter galghumor. Vad betyder det och vad är galg (ej galge förmodar jag)? Den frågan ställer Jörgen i Tumba i ett brev till Språktidningen.

    Galghumor finns, enligt Svensk ordbok, belagt i svenskan sedan 1884. Ordet har sannolikt tyskt ursprung (Galgenhumor). I dag är galghumor synonymt med ett svart och ironiskt skämtlynne som någon visar upp i samband med något slags misslyckande. Men tidigare rörde det sig om just den humor som en person som snart skulle avrättas genom hängning ibland kostade på sig inför galgen.

    En galge är en ställning med rännsnara avsedd för att hänga människor. Den består i regel av två stolpar med en tvärbjälke. I den betydelsen finns ordet i svenskan sedan 1300-talet.

    En galge som används som klädhängare har ungefär samma konstruktion. I den betydelsen är dock galge betydligt färskare, och först belagt i svenskan 1915.

    Klädhängaren och avrättningsinstrumentet har alltså samma ursprung. Det rör sig om ett gemensamt germanskt ord som från början betydde 'gren, stång'.

    Anders

    1 kommentarer
  • Den som är uppväxt med två språk är snabbare i tanken på ålderdomens höst än den som bara växt upp med ett språk. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.

    Tvåspråkighet förknippas med en mängd positiva saker. Språktidningen har tidigare berättat om att den som sedan tidig ålder behärskar flera språk också har större motståndskraft mot Alzheimers sjukdom och är bättre på att urskilja språkljud i bullriga miljöer. Amerikanska forskare har nu kommit fram till att tvåspråkighet även gör att hjärnan är kvickare hos personer i åldern 60 till 68 år.

    Forskarna har undersökt 110 amerikaners kognitiva spänst. I takt med att människan åldras minskar den kognitiva flexibiliteten, vilket innebär att förmågan att anpassa sig till nya omständigheter försämras.

    Tvåspråkiga har dock en livslång fördel. De testpersoner som var uppvuxna med två språk var nämligen betydligt snabbare på att hantera nya situationer. För personer som bara växt upp med ett språk tog anpassningen längre tid. Enspråkiga gjorde också av med mer energi för att lösa uppgifterna.

    Anders

    2 kommentarer
  • Det började med en intervju i Svenska Dagbladet. Överbefälhavare Sverker Göranson sade att det svenska försvaret vid ett militärt angrepp skulle kunna hålla stånd i en vecka. Därefter var det nödvändigt med hjälp från utlandet om det skulle finnas fler valmöjligheter än att börja vifta med vita näsdukar inför fienden:

    Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.

    Att försvaret under många år varit satt på finansiell svältdiet är knappast någon hemlighet. Men att möjligheterna att försvara Sveriges gränser skulle vara närmast mikroskopiska – åtminstone om angriparna var taskiga nog att attackera mer än en plats samtidigt – väckte ändå starka reaktioner. I pressen talades det snart om enveckasförsvaret.

    I Smålandsposten undrade Martin Tunström om det antingen var dags att höja anslagen till försvaret eller börja fila på en ansökan om svenskt Nato-medlemskap:

    Ska Sverige vara utanför och inte åtnjuta säkerhetsgarantier och därmed tvingas att skruva upp ambitionsnivån från enveckasförsvaret eller ska Sverige också bidra till en gemensam kollektiv säkerhet?

    I Dagen spekulerade Håkan Arenius om Sverker Göransons uttalanden i själva verket kunde vara ett led i en kampanj för att få regeringen att öppna plånboken:

    Krig utspelar sig på många fronter. En av de viktigaste handlar om propaganda. På det frontavsnittet visade sig Sveriges överbefälhavare vaken och up to date inför årets upplaga av konferensen om Folk och försvar. I rätt ögonblick fick han, sannolikt med hjälp av duktiga spinndoktorer, genomslag för nyordet ”enveckasförsvar”. Det fungerade som en trumpetstöt för opinionsbildare av alla sorter.

    Snart kom också beskedet att regeringen gav klartecken för inköp av 60 Jas 39 Gripen E. I Svenska Dagbladet jämförde Claes Arvidsson beskedet med det tidigare budet från finansminister Anders Borg på 40 till 60 plan:

    Det ska dock jämföras med att Försvarsmakten menar att behovet ligger i intervallet 60 till 80 plan. 60 är alltså ett absolut minimum för att motsvara de operativa behoven för enveckasförsvaret, enligt ÖB:s bedömning. Nu blir det desto viktigare att hålla ögonen på vilken beväpning av planen som Anders Borg är beredd att betala för.

    Värt att notera är att enveckasförsvar hittills främst har använts i ledar- och debattartiklar, medan det inte används lika flitigt i tidningstexter av nyhetskaraktär.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg