Prenumerera på bloggen
  • Carina Bergfeldt, Aftonbladet, är Sveriges vassaste stilist. Årets språkgranskare är Gucki Ståhl, TT. Årets nyord är järnrörspolitiker, det vassaste löpet gjordes av Aftonbladet och den roligaste pressgrodan publicerades av SVT:s webb. Vinnarna utsågs i dag på Språkforum.

    Årets stilist:


    Foto: Pontus Orre, Aftonbladet.

    Carina Bergfeldt, reporter Aftonbladet: För att hon med sin språkliga medvetenhet lyfter människors berättelser i såväl prestigefyllda reportage som i mer vardagliga uppdrag.

    Årets språkgranskare:

    Gucki Ståhl, TT: För att hon genom åren haft ett så stort genomslag och för att hon bryr sig lika mycket om att språket är korrekt som att det är begripligt.

    Årets löpsedel:


    Aftonbladet: En säljande löpsedel i ett klassiskt kvällstidningsämne. Formuleringen är kreativ och budskapet är tydligt. Löpsedeln förmedlar vad de flesta drömmer om: att gå ner i vikt utan att för stor insats. Nyheten fick stort genomslag i andra medier och blev en snackis långt utanför Aftonbladets läsekrets.

    Årets nyord:

    Järnrörspolitiker (24 procent av rösterna).

    Årets groda:

    Journalisterna är på svenska ambassaden. ”Tagit en pilsner och ätit blåbärsmuffins” Martin Schibbye: ”Det var mitt livs största misstag” (SVT).

    0 kommentarer
  • Datorspel med action är bättre för dyslektiska barns läsutveckling än traditionella läsövningar. Spelen ökar också barnens uppmärksamhetsförmåga. Det framkommer i en italiensk forskarstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

    Forskargruppen har sedan tidigare konstaterat samband mellan dyslexi och visuell uppmärksamhetsförmåga. Orsaken till dyslexi sägs vara bristande uppmärksamhetsförmåga i stället för bristande språkförmåga.

    Ett sätt att trimma uppmärksamhetsförmågan är att spela datorspel. I testet fick barnen spela actionfyllda datorspel i 80 minuter vid nio tillfällen om dagen. Detta gjorde mer för barnens läsförmåga än ett helt år av spontan språkutveckling. De läste snabbare och med större precision utan att göra fler misstag under läsningen.

    Forskarna anser att actionladdade datorspel förstärker den visuella uppmärksamheten. De gör det också lättare att ta in information från omgivningen. Den ökade koncentrationsförmågan banar väg för snabbare och bättre läsförståelse.

    Studien bidrar enligt forskarna till att kasta ljus över dyslexi som fenomen. Däremot rekommenderar de – åtminstone inte än – obegränsat datorspelande utan vuxnas tillsyn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Högsta domstolen bör avgöra om otrohetskontroll ska rubriceras som våldtäkt eller olaga tvång. Det anser vice riksåklagare Kerstin Skarp sedan Svea hovrätt och Göta hovrätt gjort olika tolkningar av vad som anses vara en sexuell handling.

    Nyligen dömde Svea hovrätt en man för olaga tvång sedan han genomfört en otrohetskontroll på sin flickvän. Detta gjorde han genom att mot hennes vilja föra in sina fingrar i hennes underliv.

    Syftet var enligt domstolen inte sexuellt. Därför dömdes mannen för olaga tvång och inte för våldtäkt. Straffet i tingsrätten – där mannen fälldes för våldtäkt – mildrades av hovrätten från fängelse i två år och åtta månader till fängelse i ett år och två månader. I domskälen skriver rätten enligt Dagens Juridik att kränkningen av kvinnans sexuella integritet saknade sexuellt syfte:

    Det är uppenbart att XX genom sitt handlande har kränkt YY:s sexuella integritet. XX och YY har dock lämnat samstämmiga uppgifter om att syftet med XX agerande var att kontrollera om YY hade varit otrogen med en annan man. Det är därmed utrett att XX inte har haft något sexuellt syfte med sitt agerande. Hans gärning kan därför inte anses ha haft en sådan sexuell prägel att den är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening. Något ansvar för sexualbrott kan därför inte bli aktuellt.

    Dagens Juridik kunde senare berätta att Göta hovrätt i ett liknande fall kommit fram till en annan slutsats. Där ansåg domstolen att det rörde sig om en handling med sexuella motiv och att otrohetskontrollen därför skulle bedömas som våldtäkt. Därför vill Kerstin Skarp att Högsta domstolen ska avgöra hur otrohetskontroller ska rubriceras.

    Otrohetskontroll har efter det första belägget från Dagens Juridik den 20 februari använts flitigt i medierna och på nätet för att beskriva händelsen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Hjälp oss att rösta fram Årets nyord! Vinnaren avslöjas på Språkforum den 13 mars. Du kan rösta på din favorit till och med måndagen den 11 mars.

    Du kan välja bland tio av de nyord som presenterats i Språktidningen eller på språktidningen.se under 2012. Av de omkring hundra nyord som publicerats under det gångna året har Språktidningens redaktion valt ut
    tio kandidater: blingon, drinkorexi, grexit, gubbploga, henifiera, järnrörspolitiker, läshund, memil, skuldpingis och zlatanera.

    Här röstar du på din favorit!

    Anders

    0 kommentarer
  • Hjärnan är inställd på att snappa upp och särskilja tal från en intressant person. Det förklarar hur människan lyckas lyssna på en samtalspartner och samtidigt filtrerar bort andra ljud. Det visar en amerikansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

    Mingel, klubbar och barer är bara några exempel på miljöer där många olika röster och ljud ofta konkurrerar om uppmärksamheten. Trots många ljud runt omkring har människan sällan problem att fokusera på vad som anses vara viktigast. Hjärnvågor kan spåra ljud från den mest intressanta talaren och filtrerar samtidigt bort annat tal.

    Samtidigt som hjärnan tar in alla ljud genererar tal från den person lyssnaren fokuserar på högre signalstyrka. När hjärnan sedan behandlar all inkommande information försvinner exempelvis ovidkommande tal, medan det prioriterade talet genom den blixtsnabba gallringsprocessen blir tydligt.

    Forskarna kunde i studien bland annat visa hur i vissa fall lyssnaren under en mening fokuserade allt mer på en viss talare. Hjärnan följer därmed människans uppmärksamhetsspår för att inte missa något ljud från den person som i nuet säger de mest intressanta sakerna.

    Anders

    2 kommentarer
  • Redan vid sju månaders ålder kan barn skilja på två språk med olika grammatisk struktur. Skillnader i ton och duration gör att barn lär sig att förknippa en viss ordföljd med ett visst språk. Det visar en studie utförd av kanadensiska och franska forskare publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

    I testet deltog barn som växte upp med engelska som ett språk, och japanska, koreanska, hindi, farsi eller turkiska som ett annat. Engelska är ett så kallat VO-språk, där objektet kommer efter det finita verbet. De andra språken tillämpar däremot omvänd ordföljd. i OV-språk kommer objektet före det finita verbet.

    En annan skillnad jämfört med exempelvis japanska är att funktionsord i engelskan föregår innehållsord (the restaurant, her keys, from Leeds). Innehållsord utmärker sig för barnen genom att ha längre duration än funktionsord.

    För flerspråkiga barn blir detta en viktig ledtråd när det gäller att skilja på två olika – och i den här studien ej närbesläktade – språk. I japanska har inte bara innehållsord högre ton. Funktionsorden (som engelskans the, her och from) dyker upp jämt och ständigt och hjälper därmed barnen att avslöja deras betydelsemässiga tyngd jämfört med innehållsorden.

    Ton och duration gör alltså tillsammans med kunskaper om ordföljd och ordfrekvens att barn så tidigt som vid sju månaders ålder kan skilja på och börja lära sig två språk med olika grammatisk struktur.

    Anders

    1 kommentarer
  • Kallin och Ström kan bli Kallinström, Carlén och Enarsson kan bli Carlenarsson. Så har några svenska par gjort för att hela familjen ska få samma efternamn – samtidigt som ingen av de vuxna behöver ge upp sitt eget efternamn. Om detta skriver Mats Karlsson i Språktidningen 2/13.

    Men nu kan det bli ändring på det. Namnlagskommittén, som har uppdraget att se över den svenska namnlagen, väntas i vår föreslå att par kan ha gemensamma dubbelnamn som även barnen får, rapporterar Sveriges Radio.

    I dag krävs det egna uppfinningar som Carlenarsson för att hela familjen ska kunna bära samma namn utan att någon gör avkall på sitt eget. Om paret i stället tar namnet Enarsson kan den ena visserligen behålla Carlén som mellannamn, men partnern och barnen får bara heta Enarsson.

    Enligt det nya förslaget ska i stället samtliga familjemedlemmar kunna få det gemensamma dubbelnamnet Carlén Enarsson.

    Som väntat kommer kommittén att förespråka en ytterligare liberalisering av namnlagen. En annan sådan åtgärd är att förbudet mot att ta ett befintligt efternamn slopas. För den som vill byta till Johansson eller Andersson väntas det bli grönt ljus, medan rariteter som Guillou och Bernadotte knappast kommer att tillåtas för namnspekulanter. Efternamnet måste nämligen vara ganska vanligt för att ett sådant byte ska få ske. Var gränsen kommer att gå är ännu inte klart, uppger Sveriges Radio.

    Anders

    6 kommentarer
  • Trots ett enormt budgetunderskott har demokrater och republikaner inte lyckats enas om vilka nedskärningar som måste göras som ett första steg för att få USA:s ekonomi på fötter. I torsdags löpte ännu en tidsfrist ut – då föll den så kallade budgetyxan.

    Vid nyår lyckades USA undvika budgetstupet. I sista minuten kompromissade kongressen om bland annat skattehöjningar. Beslut om minskade anslag sköts i stället upp till den 1 mars. Eftersom förhandlingarna om nedskärningar blev resultatlösa utlöstes i stället budgetyxan.

    Budgetyxan innebär att en lång rad automatiska nedskärningar genomförs. Det handlar om uppsägning av personal inom statlig verksamhet, lägre ersättning till långtidsarbetslösa, mindre bidrag till forskning och bantade anslag till försvaret.

    Besparingarna uppgår totalt till 1 200 miljarder dollar inom loppet av tio år. Bara under det första halvåret efter att budgetyxan slagit till ska staten krympa utgifterna med 85 miljarder dollar.

    I USA talas det om fiscal axe. I Sverige kallas samma fenomen budgetyxa. Svenska Dagbladet rapporterar om de besparingar som nu väntar:

    Budgetyxan börjar inte vina från första dagen, den 1 mars, men under det här budgetåret ska 85 miljarder dollar skäras bort och på tio år handlar det om 1 200 miljarder dollar.

    Sveriges Television berättar om hur budgetyxan svingades vid månadsskiftet:

    Nu på morgonen slog den så kallade "budgetyxan" till i USA. Demokrater och republikanerna i kongressen har länge bråkat om hur man ska få statens finanser att gå ihop. Bristen på kompromiss gör nu att automatiska nedskärningar träder i kraft.

    Här kan du läsa mer om ordet budgetstup.

    Anders

    0 kommentarer
  •  

    Papper är snart ingen nödvändighet när lusten att rita eller skriva dyker upp. En amerikansk 3D-penna gör det möjligt att skriva i luften. Tekniken har utvecklats av ett företag i Boston.

    Pennan kallas 3 Doodler och fungerar ungefär som en limpistol. Den smälter en tunn plasttråd som formas till det mönster som den som håller i pennan bestämmer. Plasten smälter så snabbt att det går att rita i luften, men det går också lika bra att använda ett underlag.

    Tanken är dock inte att 3D-pennan ska ersätta telefonblocket. Tänkta kunder är i första hand personer som behöver göra snabba och verklighetstrogna skisser, till exempel arkitekter eller konstnärer. Den som är mindre säker på fri hand kan utnyttja färdiga mönster för att göra modeller av exempelvis Eiffeltornet.

    Idén lanserades först på sajten Kickstarter. Målet var att dra in 30 000 dollar men företaget har redan fått in två miljoner i finansiering. 3D-pennan ska finnas ute till försäljning i höst.

    Ovan kan du se hur 3D-pennan fungerar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att skriva bättre är namnet på en nätbaserad utbildning i klarspråk. Den har tagits fram av ett tiotal svenska myndigheter. Utbildningen är gratis och du hittar den hos Språkrådet.

    Utbildningen är i första hand avsedd för personer som skriver i jobbet, men råden för hur texter blir begripliga för mottagaren är nyttiga för många fler. Här finns bland annat avsnitt om hur mejl, beslut och webbtexter bör utformas.

    Varje avsnitt tar cirka en timme att gå igenom. Det finns praktiska övningar till samtliga avsnitt. I kursen finns också tips på bra nätresurser för den som skriver.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg