Prenumerera på bloggen
  • Har du snickrat ihop eller sett årets löpsedel? Vet du vem årets stilist är? Eller vem som är landets vassaste språkgranskare? Missa inte chansen att nominera din favorit – som förutom äran kan belönas med 10 000 kronor!

    Nästa Språkforum äger rum den 13 mars. Denna gång sätter vi alltså lite guldkant på språkfrossan genom att fira ett antal språkarbetare. Du kan på Språkforums hemsida bidra genom att nominera den eller de som du tycker gjort dig förtjänt av ett språkpris. Sista nomineringsdag är den 1 februari.

    Vinnaren utses av en jury. Priserna för årets löpsedel, stilist och språkgranskare är ett samarbete mellan Språktidningen och tidningen Journalisten. Ytterligare priser kommer att presenteras längre fram.

    Anders

    0 kommentarer
  • En serie av misstag, felbeslut och uselt ledarskap. Ungefär så kan omnishambles översättas, årets ord i brittisk engelska enligt Oxford Dictionairies. Till årets nykomling i amerikansk engelska utsågs verbet gif.

    Samtidigt som den ekonomiska krisen fortsätter att pressa europeiska skattebetalare – och generera nyord som Eurogeddon och Grexit – var det in i det sista oklart om London skulle lyckas arrangera sommarens olympiska spel och därmed få utöva verben medal och podium. Sådana monumentala misslyckaden kan betecknas som omnishambles. När den amerikanske presidentkandidaten Mitt Romney dömde ut Storbritanniens arrangemang av sommar-OS sågades hans uttalande i sin tur som Romneyshambles.

    Fiona McPherson, en av de lexikografer som ingår i Oxford Dictionairies jury, skriver i ett blogginlägg att valet föll på omnishambles eftersom ordet representerar många av 2012 års tongivande händelser. 

    I amerikansk engelska blir vinnaren gif, graphics interchange format, en på internet populär sysselsättning som går ut på att med hjälp av tekniken skapa korta filmklipp. Gif har nyligen gjort språkresan från substantiv till verb (to gif), något som enligt den amerikanska juryn gör ordet särskilt lämpligt att prisa.

    Anders

    0 kommentarer
  • Människor och hundar kopplar inte ihop ord och objekt på samma sätt. För människor är ett föremåls form viktigare. För hundar är det däremot storleken som avgör. Det visar en studie utförd av brittiska forskare och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    Att hundar kan lära sig en mängd ord för olika föremål är känt sedan tidigare. Språktidningen har tidigare berättat om border collien Chaser som lärde sig namnen på 1 022 leksaker – och där forskningsprojektet avslutades när husse och matte fick nog medan den glatt apporterande hunden tycktes beredd att utöka ordförrådet med ytterligare några substantiv.

    Den här gången är det border collien Gable som deltagit i ett forskningsprojekt och fått bekanta sig med en mängd olika föremål. Gable har fått lära sig namnen på objekt och sedan fått i uppdrag att hämta dessa.

    Studien visar att hundar (eller åtminstone Gable) inte gör samma koppling mellan ord och föremål som barn i åldern två till tre år gör. Ett barn som har lärt sig att ett visst runt föremål är en boll använder i regel ordet boll även för objekt med liknande former. Om de är större eller mindre än den "ursprungliga" bollen spelar däremot ingen roll.

    För hundar är det i stället objektets storlek och struktur som är viktigast. Gable fick lära sig namn på en mängd olika föremål. I första hand identifierade Gable objekt efter storlek – en boll kan för hunden således vara både rund och fyrkantig bara den har en storlek som påminner om det ursprungliga objektet – och i andra hand efter struktur.

    Forskarnas slutsats är att hundar och människor har olika associationsbanor mellan ord och objekt. Förklaringen till detta kan enligt forskarna vara att evolutionen har format människans och hundens syn på form, struktur och storlek på olika sätt.

    Ovan kan du se hur forskarna arbetade med Gable.

    Anders

    0 kommentarer
  • Från 400-talets roe till våra dagars Twittersphere. Lingvisten David Crystal har utsett engelskans genom tiderna viktigaste ord. Där återfinns det första belagda ordet, förkortningar, lånord, grammatiska förändringar, stavningsstrider och andra företeelser som bidragit till att forma dagens engelska, skriver Daily Mail.
     
    Sommaren 1929 gjorde arkeologer en häpnadsväckande upptäckt vid utgrävningar av en romersk bosättning nära Norwich. I en hög med ben tillhörande får återfanns också ett ben tillhörande ett rådjur. Med hjälp av runor hade någon karvat in raihan på benet, vilket betyder just att benet kom från ett rådjur. Benet har daterats till 400-talet, och utgör det första kända belägget för ett engelskt ord.
     
    Roe är också först på lingvisten David Crystals lista. De hundra viktigaste orden sträcker sig till våra dagar och ord som Twittersphere, unfriend, chillax, sudoku och muggle. Vissa har David Crystal valt för att de förebådar nya tider och språkförändringar, andra för att de symboliserar ett oväntat ursprung.
     
    Hela listan på de enligt David Crystal hundra mest inflytelserika orden finns hos Daily Mail.
     
    Anders
    0 kommentarer
  • Att göra vinst är attraktivt. Att skatta för den är (ursäkta, Mona Sahlin) kanske inte lika häftigt. För att undkomma hög beskattning tar många bolag därför hjälp av räntesnurror.

    Redan år 2007 stämplade Skatteverket räntesnurran som ett exempel på ett oseriöst skatteupplägg. Det är dock först i år som begreppet hamnat i samhällsdebattens fokus. Såväl vårdbolagen Carema, Capio och Attendo som Arlanda Express, Comhem och Göteborgs stad har fått kritik för att utnyttja räntesnurror.

    TT berättar om hur Comhem förra året omsatte över 4 miljarder kronor och gjorde en vinst på 2 miljarder. Ändå betalade bolaget inte en enda krona skatt i Sverige. I stället fick Comhem tillbaka 60 miljoner på skatten. Bolaget hade nämligen finansiella kostnader för räntor på 745 miljoner.

    Delar av lånen har gjorts internt inom koncernen och har räntor på upp till 15 procent. Dessa räntekostnader används för att minska de skattepliktiga vinsterna.

    Både Skatteverket och regeringen har reagerat på de höga interna räntorna. I höstbudgeten vill finansminister Anders Borg minska möjligheterna att med hjälp av räntesnurror undkomma skatt genom att stoppa ränteavdrag där syftet är just att slippa betala skatt.

    Skatteverket förlorade dock nyligen mot Arlanda Express i kammarrätten. Myndigheten krävde företaget på ett skattetillägg på drygt 20 miljoner. Svenska Dagbladet skriver att domen kan få långtgående konsekvenser:

    Kammarrätten anser att Skatteverket inte lyckats bevisa varför tågpendelns koncerninterna räntor varit för höga, vilket enligt myndigheten haft effekten att bolagets vinster under sex år undervärderats med runt 100 miljoner kronor.

    Då samma upplägg, så kallade "räntesnurror", utgjort en central finansieringsform för åtskilliga riskkapitalbolag, kan beslutet få betydelse för en lång rad mål som väntar på avgörande i såväl förvaltningsrätten som kammarrätten.

    Anders

    1 kommentarer
  • Att sammanfatta och förklara långa texter är syftet med Friendly Reader. Genom att korta texter men behålla nyckelord ska den öka läsbarheten. Nättjänsten har utvecklats vid Linköpings universitet.

    Tanken med Friendly Reader är att programmet ska kunna användas av alla som har behov av förenklade texter. Sammanfattningen sker genom samma teknik som Google använder för att ranka webbplatser. Nyckelord och nyckelmeningar identifieras och tar plats i sammanfattningen, medan sådant som bedöms som mindre viktigt läggs åt sidan. Friendly Reader erbjuder även synonymer, olika stilar och en extra markering som kan läggas över ett visst stycke för att ge ökad läsbarhet.

    För att testa programmet matade vi in Mats Dahllöfs artikel om politikerspråk från Språktidningen 7/12. Den klockar in på drygt 8 000 tecken och behandlar ett ganska komplicerat ämne. Användare kan i procent själv välja hur mycket av den ursprungliga texten som ska finnas med i en sammanfattning. Med bara 1 procent kvar säger inte sammanfattningen särskilt mycket om innehållet i artikeln:

    Med hjälp av denna typ av analys, där målet är att finna språkliga drag som kan knytas till olika egenskaper hos avsändaren, kan man bygga datormodeller som säger vilken typ av text eller för­fattare vi har att göra med.

    Lite mer kött på benen blir det genom att ställa in 10 procent, men resultatet är fortfarande en bit ifrån en användbar sammanfattning av innehållet:

    Vi kan därmed rangordna orden efter hur tydligt de skiljer ut en grupp av politiker från en annan. Det är sådana ord som man brukar kalla för nyckelord. Skillnaden ser dock ut att minska en del, från att han var ungefär dubbelt så vanligt förekommande som hon för tio år sedan. Aven en hel del av de gramma­tiska småorden är snedfördelade över könen. Detta syns tydligt när det kommer till ord som förskolan, skolan, elever och lärare. Med hjälp av denna typ av analys, där målet är att finna språkliga drag som kan knytas till olika egenskaper hos avsändaren, kan man bygga datormodeller som säger vilken typ av text eller för­fattare vi har att göra med. Dessa metoder ger inte någon perfekt träffsäkerhet, men de fungerar ändå så pass bra att de bekräftar att ordens frekvenser avslöjar en hel del om ledamöternas kön, ålder och politiska inriktning.

    Här ges en god bild av Mats Dahllöfs metoder, men vilket ämne han faktiskt behandlar är alltjämt osäkert. Men genom att höja ett snäpp ytterligare, till 20 procent, får läsaren en hyfsad bild av hela artikeln:

    Även andra kommunikativa strategier kan påverka ordens frekvenser. Vi kan därmed rangordna orden efter hur tydligt de skiljer ut en grupp av politiker från en annan. Det är sådana ord som man brukar kalla för nyckelord. Vi hittar intressant nog inte några ord som lika starkt pekar ut några motsvarande ”mans­frågor”. Det närmaste vi kommer är euro­peiska och unionen, men det kan vara uttryck för de manliga ledamöternas större benägenhet att använda namn. Man kan nämligen se att männen använder egennamn i högre grad än vad kvinnorna gör för attt ala om och till andra politiker. Borgerliga ledamöter talar mer om Socialdemokraterna, bestämdform plural, medan det för partiets egna ledamöter blir (vi) socialdemokrater, alltså obestämd form. En del av förklaringen till detta skulle kunna vara att kvinnliga ledamöter talar om och tillvarandra i debatter om ”kvinno­frågor” över blockgränserna, och att även männen tar ansvar förfrågor  liknande sätt. Skillnaden ser dock ut att minska en del, från att han var ungefär dubbelt så vanligt förekommande som hon för tio år sedan. Ett mer vardagligt tilltal med du till den verkliga adressaten, som också ofta förekommer, får därmed en mer informell karaktär. Mönstret är omvänt vad gäller pronomenet vi, som är vanligare bland yngre ledamöter, särskilt bland män och bland företrädare för regeringspartier. Aven en hel del av de gramma­tiska småorden är snedfördelade över könen. Detta syns tydligt när det kommer till ord som förskolan, skolan, elever och lärare. Med hjälp av denna typ av analys, där målet är att finna språkliga drag som kan knytas till olikaegenskaper hos avsändaren, kan man bygga datormodeller som säger vilken typ av text eller för­fattare vi har att göra med. Dessa metoder ger inte någon perfekt träffsäkerhet, men de fungerar ändå så pass bra att de bekräftar att ordens frekvenser avslöjar en hel del om ledamöternas kön, ålder och politiska inriktning.

    Friendly Reader finns både för nedladdning och för användning på nätet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Med ett schysst järnrör skulle Socker-Conny slå hela världen med häpnad. Med var sitt schysst aluminiumrör slog SD-topparna Erik Almqvist och Kent Ekeroth sannolikt en del av väljarkåren med häpnad. Och de uttalanden som duon serverade partiledaren Jimmie Åkesson genom de inspelningar som Expressen tagit del av var knappast några kompispassningar. Hur han både ska kunna hålla ihop partiet och samtidigt inte få den nya nolltoleranslinjen mot rasism att framstå som ett skämt kräver onekligen retorisk akrobatik och politisk fingertoppskänsla i den högre skolan.

    När Sverigedemokraterna nyligen lanserade en kommunikationsplan var det med inspiration från Moderaternas omprofilering. Jimmie Åkesson ville en gång för alla tvätta bort stämpeln av partiet som ett gäng skinnskallar i kostym.

    Nya Moderaterna presenterade förslag på ord som borde och inte borde användas, ett sätt att signalera den nya profilen. Sverigedemokraternas kommunikationsplan var mer allmänt hållen. Det talades om vikten av att alltid uppträda korrekt och använda ett lämpligt språkbruk, om att sverigedemokrater skulle vara trevliga och som folk är mest.

    Budskapet från Jimmie Åkesson var tydligt; den som inte ställde upp på nolltolerans mot rasism och kränkningar hade inte i Sverigedemokraterna att göra. Några exempel på ord och åsikter som skulle kunna leda till uteslutning gavs inte. Därför är det i praktiken först nu som kommunikationsplanen fylls med innehåll. Det är nu Jimmie Åkesson och resten av partistyrelsen sätter ribban för vad som kan accepteras och inte.

    Inför offentliggörandet av kommunikationsplanen hade det varit intressant att se hur ledningen ville att partimedlemmarna skulle förhålla sig till olika begrepp som förekommer i den interna debatten. Från öppen svenskhet, massinvandring och svenskfientlighet till skäggbarn, klappturk och blatte. Att hora klassades som ett olämpligt ord kan vi dock ana genom en motion signerad Erik Almqvist och Mattias Karlsson.

    Jimmie Åkessons problem är inte bara vad Erik Almqvist och Kent Ekeroth sagt. Ett annat problem är den ideologiska värld där ett av orden har sitt ursprung. Hora är enligt Svenska Akademiens ordlista "starkt nedsättande" medan blatte "kan uppfattas som nedsättande". Babbe, som är bildat till babian, finns inte i ordböckerna men har förekommit i högerextrema och främlingsfientliga kretsar åtminstone sedan mitten av 1990-talet. Och det är förstås just dessa associationer Jimmie Åkesson vill bli kvitt.

    Partiet talar ofta om öppen svenskhet. Det betyder för Sverigedemokraterna att invandrare är välkomna så länge de är beredda att lära sig svenska, vill bli en del av det svenska samhället och respekterar lagar och traditioner. Här har åter Erik Almqvist försatt Jimmie Åkesson i trubbel. När han till komikern Soran Ismail säger att han inte är svensk innebär det en återgång till en biologisk syn på nationalitet. Det är svårt att sätta någon annan etikett på det än rasism.

    Det råder inget tvivel om att Jimmie Åkesson är en skicklig retoriker och en god talare. Partiledarens argumentationsförmåga utgör säkerligen en stor del av förklaringen till det uppsving i opinionen som Sverigedemokraterna just nu upplever. Möjligen har han inspirerats av statsminister Fredrik Reinfeldts framtoning även här. Han talar om att Sverigedemokraterna vill ta ansvar och utgöra ett alternativ för många fler än partiets kärnväljare. Under gårdagens presskonferens sade Jimmie Åkesson att förtroende var en nyckel till fortsatta framgångar för partiet. Det hade Erik Almqvist nu förbrukat.

    Jimmie Åkesson har även på samma sätt kritiserat de övriga riksdagspartierna för att inte söka samarbete med Sverigedemokraterna. Om den dörren någonsin stått på glänt är den definitivt igenbommad nu. Så länge Erik Almqvist och Kent Ekeroth sitter kvar vid riksdagens köttgrytor är alla möjligheter till samarbeten stängda. Annars har Jimmie Åkesson visat att nolltoleransen i den nya kommunikationsplanen bara riktade sig mot partiföreträdare längre ned i hierarkin.

    Att bli ertappad med att tala osanning är för en folkvald lika förödande för trovärdigheten som att slänga ur sig kränkande glåpord. Erik Almqvists motion där ordet hora nämns som ett avskräckande exempel på svenskfientlighet förvandlas med ens till hyckleri, och Kent Ekeroth kommer i rollen som rättspolitisk talesperson alltid att vara förknippad med aluminiumrör och knuffar – ett retoriskt självmål för någon som säger sig vilja få stopp på gatuvåldet.

    Den nya kommunikationsplanen ger Sverigedemokraterna möjlighet att slå fast gränser för vad som kan accepteras i den politiska debatten. Om denna hållning innefattar hora, blatte, babbe och våldsamma utfall mot kvinnor och berusade håller Jimmie Åkesson ihop partiet genom att inte tvinga bort Kent Ekeroth och Erik Almqvist ur Sverigedemokraterna eller riksdagen. Men resan mot Nya Sverigedemokraterna är onekligen tillbaka på ruta ett samtidigt som luftigheten i den nya kommunikationsplanen lär slå en del av väljarkåren med häpnad.

    Här kan du läsa mer om Sverigedemokraternas kommunikationsplan.

    Anders

    3 kommentarer
  • I Botkyrka har de gator som namngivits efter personer i 96 procent av fallen fått namn efter män och i bara 4 procent av kvinnor. I Upplands Bro är motsvarande siffra 82 procent, i Huddinge 78 procent och i Värmdö 76 procent. Det visar en rapport som sammanställts av Vänsterpartiet Storstockholm.

    Att kvinnor är underrepresenterade när det gäller gatunamn är inte bara ett svenskt fenomen. I Reykjavík, där majoriteten i fullmäktige har lovat att lyfta fram kvinnors bidrag till staden, byttes exempelvis så sent som i oktober namn på flera gator i centrala delar av staden. De fyra nya gatorna, Bríetartún, Katrínartún, Þórunnartún och Guðrúnartún, har fått sina namn efter Bríet Bjarnhéðinsdóttir, Katrín Magnússon, Þórunn Jónassen och Guðrún Björnsdóttir. När de fyra valdes in i kommunfullmäktige år 1908 blev de historiska som de första kvinnorna någonsin i den beslutande församlingen. För att bryta den manliga dominansen grundade de en kvinnolista som gjorde stor succé i valet – och där det även fanns enstaka män med på partiets valsedlar.

    I Botkyrka har nu Vänsterpartiet lämnat in en motion med krav på att gatunamnen ska uppmärksamma kvinnor och återspegla kommunens mångfald. Hittills är det nämligen si och så med det.

    Av de 57 gator i kommunen som är uppkallade efter verkliga personer har bara kvinnor gett namn åt två av dem, Alice Tegnérs väg och Anna Maria Roos väg. När det gäller gatorna som namngivits efter asar får Iduns väg sällskap av tio "manliga" gator. Även när det gäller yrkesbeteckningar är balansen skev.

    I motionen skriver Vänsterpartiet att gatunamnen bör reflektera dagens samhälle:

    "Gatunamnen är en del av kulturarvet och en länk till historien. Men det bör inte hindra oss från att i fortsättningen namnge gator, vägar och platser på ett sätt som bättre speglar det samhälle vi faktiskt lever i."

    Anders

    0 kommentarer
  • Författaren och professorn J.R.R. Tolkiens språkintresse är ju vid det här laget berömt och, som bekant för många, har han konstruerat en rad olika fiktiva språk. Däremot är det mindre välkänt att hans oerhört framgångsrika fantasyepos Sagan om ringen till en början faktiskt skrevs för att få ett forum att presentera språken i. Filmtrilogin baserade på böckerna har, oberoende den kunskapen, i dag dragit in nära 3 miljarder dollar världen över och nu kommer ytterligare tre filmer, något som skapat oväntade efterverkningar.

    Den första filmen, Hobbit: En oväntad resa, går upp på biograferna den 12 december i år och handlar om en ung Bilbo som slår följe med några dvärgar och beger sig ut på drakdräparäventyr. Filmen är, likt de tidigare, inspelad på Nya Zeeland och huvudstaden, likaledes regissören Peter Jacksons hemstad, Wellington kommer dessutom få äran att ha smygpremiär redan den 28 november. I samband med det har borgmästare Celia Wade-Brown meddelat en något underlig nyhet – staden kommer officiellt byta namn till The Middle of Middle-earth under tre veckor. Namnbytet innebär även att poststämplar och lokaltidningen anpassar sig till förändringen.

    Peter Jackson själv har kommenterat nyheten med entusiasm:

    – Jag är mycket tacksam för stödet från borgmästaren, stadshuset och alla Wellingtonbor.

    En ny stadslogga har lanserats inför det tillfälliga namnbytet, designad av en man vid namn Daniel Reeve, som bland annat arbetat med kalligrafin i Hobbit-filmerna. Genom element som korublad (en symbol för Nya Zeeland), karta över Wellington och estetik lånad från filmserien sammanfogas nu den verkliga staden med den fiktiva världen.

    Att Tolkien hoppades nå ut med sina verk kan man väl med god tro anta. Hur han skulle ha reagerat på en, för honom avlägsen, stads namnbyte i hans ära är däremot något vi aldrig kommer få veta. Vad som återigen bevisas är dock att med ett gediget språkintresse kan man nå, väldigt, oanade höjder.

    Nathalie

    Illustration: Daniel Reeve/Wellington City Council

    2 kommentarer
  • För 60 dollar i timmen ligger Jackie Samuel sked med sina kunder. Hon är en professionell gosare, skriver Expressen.

    Jackie Samuel började att ta betalt för att gosa för att bekosta sina studier och försörja sin son. Extrainkomsten blev snart så framgångsrik att hon kunde försörja sig på den. Nu har hon ett trettiotal kunder i veckan på The Snuggery i New York, och har dessutom anställt ytterligare en gosare.

    Gosandet består i att hon ligger sked med och håller om sina kunder. Jackie Samuel berättar i Daily Mail att majoriteten av kunderna är män. Många har mist eller brutit upp med sin partner och söker därför fysisk närhet. Den som vill ha en dubbel dos gos kan få ligga sked med både Jackie Samuel och hennes kollega. Då är prislappen 120 dollar i timmen.

    Jackie Samuel säger att hon i sin roll som gosare fyller en viktig uppgift, och att gosandet är "hälsosamt, spirituellt och kul". Men alla är inte lika positiva. Daily Mail skriver att skolan har hotat med att kasta ut Jackie Samuel och att vissa jämför hennes affärsidé med prostitution.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg