Prenumerera på bloggen
  • Lathet är inget handikapp står det på en skylt vid parkeringsplatserna för rörelsehindrade på Vallonplatsen i Finspång. Syftet med skylten är att bilister utan rörelsehinder inte ska lägga beslag på dessa platser. Nu kan även Söderköping få en dumskylt, skriver Norrköpings Tidningar.

    Att det hos en del bilister i stressade stunder finns en bristande respekt för parkeringsplatser för rörelsehindrade är förmodligen något många trafikanter upplevt. Sådana parkeringstillstånd säljs också svart för flera tusen kronor.

    För att försöka få stopp på missbruket satte kommunen upp en tilläggsskylt i anslutning till parkeringsskylten. Reine Hansson, handläggare i trafikfrågor, berättar i Folkbladet om varför han fattade beslut om att uppföra den ovanliga skylten:

    "För att väcka folks uppmärksamhet. Av ren lathet eller nonchalans parkerar man där, medan de som får parkera där måste snurra runt. En del säger att det är en provocerande skylt. Jag tycker det är mer provocerande att en som parkerar där sedan hoppar ur bilen."

    Finspång var dock inte först. Liknande skyltar finns sedan tidigare i bland annat Markaryd, Örkelljunga och Flen. Där lyder texten Lathet är inget funktionshinder.

    I ett medborgarförslag vill en kommuninvånare att en dumskylt införs även i Söderköping. Förslagsställaren skriver enligt Norrköpings Tidningar att skylten förhoppningsvis skulle få en avskräckande effekt:

    "De som parkerar på dessa platser utan tillstånd blir på ett snällt sätt 'dumförklarade' och officiellt utpekade som slöa personer, vilket med stor sannolikhet ger en viss önskvärd effekt."

    Det tycks också som att det finns ett visst folkligt stöd för förslaget. Av de läsare som på nt.se svarat på frågan Är det rätt att stoppa lata bilister med en dumskylt? väljer 94 procent alternativet Ja, det kan de gott ha! medan 6 procent svarar Nej, det verkar elakt.

    Anders

    1 kommentarer
  • Dagens gästbloggare är Lars Melin, docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Inlägget är ett utdrag ur boken Polletten som trillade ned (Norstedts), där han skriver om vår förståelse av metaforer.

    Melodifestivalen är numera en långserie på tv. Hela våren får vi följa hur låtar vaskas fram och en av dem slutligen får tävla internationellt. Det är en kavalkad av artister, scenuppträdanden och musik. Få bryr sig om texterna, men utan dem vore det inte någon ”song contest”.

    Traditionen bjuder att de allra flesta ska handla om kärlek – het och avsvalnad, lycklig och trasslig, drömd och upplevd. Och varje år får vi höra cirka 8 000 ord sångtext. Det är förstås mycket jag och du, och numera ännu mera I och you. Älska och kärlek är viktiga ord, precis som love. Men självklart är melodifestivalen också en metaforfestival. 

    Tidigare i denna bok har vi lärt oss att kärlek framför allt är eld, värme och lågor. Men visst finns det andra metaforer. Carola var fångad av en stormvind när hon virvlade in på scenen, och Abba vann både kärleken och festivalen genom att förlora kriget vid Waterloo. Kärlek är eld, naturkatastrofer, krig och annat livsfarligt. Men även om kärleken kapitulerade så vann den, och musiken var medryckande. Det var alls inte så farligt som det lät. Melodifestivalen har under många år varit en himmelsk festival. Det vimlade av just himlar, av skyar, av änglar, av månar och av stjärnor. Tindra var ett favoritord. Men det himmelska skenet börjar blekna bort.

    Melodifestivalen blir en allt mer tragisk festival. Visst finns det fortfarande många jag och du i texterna, men det blir allt färre vi, oss och tillsammans. Det finns fler glömma än drömma, och allt kroppsligt verkar försvinna. Det är fler andetag än kyssar, mer hjärta än läppar, fler blickar än ögon, mer mind än body.

    Det är med andra ord läge för hjärta och smärta. Trots att det inte längre finns någon som vågar rimmar på dessa standardmetaforer, är det nu, mer än någonsin, något oemotståndligt med att slå ihop en stark lyckometafor med en lika stark olycksdito. Så nu är uppfinningsrikedomen stor, speciellt i de engelska texterna. Där hittar vi heart/apart och things falling behind/disarming my mind, medan de svenska dunkar på som förr: 

    "Lämnar alla tunga tankar

    Känner hur musiken dunkar 

    Och mitt hjärta bankar"

    (Elektrisk med Anniela Andersson (bilden) i Melodifestivalen 2011. Text: Johan Alkenäs, Johan Fransson, Tim Larsson, Tobias Lundgren.)

    Så mycket hjärta/smärta har vi aldrig haft förut. Något är galet.

    Av de svenska låtar som gick vidare till final år 2011 handlade en om en kvinna som älskar fel karl, en om hustrumisshandel och en om ett par desperados. De engelskspråkiga texterna är inte stort bättre (Run, Dance alone, Enemy ...). OK, det är någon sorts kärlek det handlar om, men sällan något lyckligt slut.

    Allt detta har gett upphov till ett nytt batteri kärleksmetaforer. I den nya schlagern är man inte i balans, man försöker leda strömmen men missar tåget, man förvarar sin ångest bakom betongsliter i väggarna, hamnar snett medan löven faller, man bär sin sorg och slåss med väderkvarnar. På engelska fångas man dessutom av tomheten, satsar på fel häst och drar fel lott. Och, värst av allt, i de engelskspråkiga krigen finns det bara fiender, och sångaren förlorar både krig och kärlek. 

    Sådan är kärleken i det 21:a seklet.

    Lars Melin

    Här kan du läsa mer om schlagertexter.

    Foto: Carl-Johan Söder/SVT

    0 kommentarer
  • Hen kom, hen såg, men kommer hen att segra? Den frågan ställde Jessika Gedin i gårdagens avsnitt av Babel, där Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius tillsammans med kulturjournalisten Ingrid Elam och kolumnisten Natalia Kazmierska försökte reda ut om hen är här för gott.

    Trots att de tre i panelen var eniga om att ett nytt personligt pronomen har en funktion att fylla tycks detta inte spegla åsikterna hos svenska folket. En opinionsmätning av Gfk Samhällsbarometer visar att 68 procent av befolkningen är emot att byta ut han och hon mot hen. Trots att motståndet dominerade genomgående oavsett kön, ålder och utbildningsnivå fanns det något fler positiva både bland yngre och bland dem som sympatiserar med Vänstern och Miljöpartiet. Föga förvånande kanske, eftersom dessa partier har en överrepresentation av väljare som anser att jämställdhet och hbt-frågor är viktiga.

    Men kanske ligger problemet i själva frågeställningen: "Är du för eller emot att man byter ut han och hon mot ett gemensamt pronomen hen i Sverige?"

    Att systematiskt ersätta samtliga han och hon i tal och skrift är allt för drastiskt för de flesta. Att acceptera hen som ett komplement är en annan sak. Hade frågan formulerats "Är du för eller emot ett gemensamt pronomen hen som komplement till han och hon" kanske man fått ett annat resultat.

    Debatten präglas av brist på nyansering. Sociala medier svämmar över av hen-fientliga kommentarer som "får vi inte längre vara pojke och flicka?" och "Ännu ett sätt att uppfostra barn jämställt. Använd hen och allt är löst. Gråt!".

    Att hen skapar oro och osäkerhet är normalt i ett samhälle där vi är vana att identifiera oss själva och andra utifrån vårt kön. Hen utmanar detta synsätt, vilket kan både skrämma och inspirera.

    Kommer ordet att ha erövrat språket om 40 år? Hen som lever får se.

    Helén

    3 kommentarer
  • För den oinvigde kan ordet betong ofta förknippas med mindre lustfyllda företeelser; betonghäck kallas till exempel den politiker som fastnat i invanda mönster medan betongghettot illustrerar förortstristessen. Det var därför inte utan en viss tungsinthet som jag begav mig till Betongföreningens frukostseminarium om den nya betongtekniska ordlistan. Mina farhågor försvann i samma stund som jag klev in i köket där ett gäng hjärtliga herrar och damer tuggade smörgås och utbytte artigheter om väder och vibreringsfri betong.

    Fyrtio år har passerat sedan Terminologicentrum (TNC) gav ut den senaste betongordlistan. Sedan dess har cementblandarna hunnit snurra många varv och i takt med att nya tekniker tagits i bruk har behovet av nya facktermer vuxit. För fem år sedan startade Betongföreningen i samarbete med TNC projektet att arbeta fram en ny betongteknisk ordlista. Under ledning av Ingvar Börtemark utsågs en arbetsgrupp med 30 personer, var och en handplockad på grund av sina specialistkunskaper. Systematiskt gick man igenom den befintliga ordbokens samtliga termer. Föråldrade termer rensades bort medan andra stöptes om. I vissa fall upptäcktes tomrum som pockade på att nya termer myntades, vilket föll på Betongföreningens lott.

    – Syftet med ordlistan är att den ska vara normerande, säger Ingvar Börtemark, ordförande i redaktionsgruppen.

    För att enas om de 900 termerna krävdes kompromisser och fastän endast lite finlir kvarstår innan boken ligger färdig på bordet – och nätet, kunde man ana att projektet väckte starka känslor.

    – Varför har inte betongytor fått en egen sektion, undrade till exempel en av åhörarna.

    – Nu står alla termer som betecknar ytbehandling under sektionen ”övrigt”. Innebär det att jag jobbat med ”övrigt” i trettio år?

    Ingvars favorit bland termerna är självkomprimerande betong.

    – Det är ett fint ord på många sätt. Det står för en ny teknik som spar så väl tid som arbetskraft – och mänsklig hörselförmåga.

    Helén

    0 kommentarer
  • ”Japan må ligga i bakvattnet nu men har det på sin kvarn. Drar in millar med deg och kommer i yen. Det är ingen vågad gissning att deras bästa tid inte har watt en.”

    Så lät det förra året när Claes Engholm tog hem titeln som svensk mästare i ordvitsar.

    Att Japan var hett förra året hörde samman med härdsmältan. Och aktualiteter är tacksamma att skämta om, anser Claes Engholm som finner inspiration var helst han ser sig omkring. Sedan börjar han att bolla tvetydigheter och dubbla associationer. En vana han fostrats med (pappa är korsordsmakare och mamma mästare på pratbubblor) och som vuxit fram successivt.

    I Språktidningen 6/2011 analyserade Nils Svensson ordvitsen i ett försök att sätta fingret på vad som får oss att skratta när vi läser ”tandläkaren bad patienten hålla käften”. Han konstaterade att dubbeltydighet är ett utmärkande drag för ordvitsar. Att byta ut ett ord mot ett annat så att uttrycket får en annan innebörd är också vanligt. Och fungerar bäst om orden liknar varandra. Att ordvitsens status förändras konstaterades också och kanske är det dags att slå ett slag för vitsen.

    Så vare sig du själv har några fyndigheter hemma i byrålådan eller hellre låter andra stå för lustigheterna kanske det kan vara värt att bege sig till Malmö, Göteborg eller Stockholm. Där äger nämligen årets svenska mästerskap rum den 26–31 mars.

    I första ronden har de tävlande två minuter på sig att presentera ett förberett material. Publiken röstar fram de fyra bästa som går vidare till semifinal och här gäller det att vara vitsig i realtid. Utifrån en bild ska de tävlande dra varannan vits till dess att orden sinar och vinnaren går till final.

    Claes Engholm tänker förstås vara på plats för att försvara sin titel. Vad han tänker bjuda på i år är vill han dock inte avslöja.

    – Nej, det är ingen vits!

    Helén

    0 kommentarer
  • Att rött kött ger ökad risk för cancer var ett forskningsrön som fick stor uppmärksamhet i medierna härom veckan. I Expressen tipsades läsarna hur de genom att välja annan kost kunde minska risken för köttcancer.

    Ordet väckte en hel del reaktioner på nätet. De flesta kommentarerna är negativa, men journalistutbildaren Rosmarie Holmström säger i Medievärlden att köttcancer fungerar som ett rubrikord eftersom det "väcker uppmärksamhet och fångar läsaren".

    Katerina Janouch utsåg i på Twitter köttcancer till "dagens äckligaste ord" och ville i ett annat inlägg tilldela den som hittade på ordet "SAOL:s innovationspris". I ett blogginlägg undrade Filmjanne om det inte blivit dags att skrämma biopubliken "med en riktigt hemsk film om köttets synder". Susanne Sjöstedt tyckte däremot på Twitter att köttcancer var "mer roande än upprörande".

    Debatten om ordet gav det också en viss spridning. I den aktuella artikeln är det inte svårt att förstå vad sammansättningen köttcancer syftar på. Men ryckt ur sitt sammanhang kan köttcancer tolkas på flera sätt – är det en cancer som finns i köttet eller köttet som kan orsaka cancer?

    Olämpligt? Inte enligt Rosmarie Holmström, som menar att de nyanser som inte framgår av rubriken förklaras i brödtexten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • "En person som med unik och uttrycksfull talang lägger pusselbitar med ord och rytm, som får eftertanke och känsla att vibrera i samma takt." Så lyder juryns motivering när Timbuktu, Jason Diakité, tilldelas Stora retorikpriset.

    Timbuktu är mest känd som rappare, men är också programledare. Han är den fjärde i ordningen att tilldelas priset efter läraren Stavros Louca, sportjournalisten Lasse Granqvist och skådespelaren Pia Johansson.

    I Språktidningen 4/2011 beskriver Timbuktu hur han ser på språket och sitt låtskrivande:

    "Svenska är som lego. Man kan sätta ihop nästan vilka ord som helst och bygga nya innebörder."

    Här kan du läsa hela intervjun med Timbuktu.

    Anders

    Foto: Nadja Hallström

    0 kommentarer
  • Lena Ekberg lämnar uppdraget som chef för Språkrådet. Tvisten som utlöst beslutet är oenighet om Språkrådets webbplats, som inte längre får vara självständig utan ska inordnas under Institutet för språk och folkminnens webbplats. Men i grunden handlar konflikten om Språkrådets ställning.

    – Vårt varumärke är ett inarbetat begrepp och vi är jätterädda om det. Det är viktigt att vi även i fortsättningen kan vara en tydlig röst i språksamhället. Då måste vi synas och försöka ta den platsen. Där är webben ett viktigt redskap, säger Lena Ekberg.

    I stället för självständiga webbplatser ska samtliga delar av Institutet för språk och folkminnen, Sofi, samlas under en övergripande webbplats. Syftet är att myndigheten ska framstå som enad, och att Språkrådet inte längre utåt ska kunna betraktas som en myndighet i myndigheten.

    Språkrådet blev en del av Sofi år 2006. Myndighetens olika avdelningar finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

    Språkrådet har den i dag i särklass mest besökta hemsidan av dessa. Webbplatsen är liksom Språkrådets närvaro på Facebook och Twitter ett sätt att dagligen kommentera och följa de språkfrågor som diskuteras i samhället.

    – Vi vill ha maximal synlighet för att nå ut och därmed kunna värna om den svenska språkvården, säger Lena Ekberg.

    Det är alltså inte bara oenigheten om webbplatsen som fått Lena Ekberg att ta beslutet att säga upp sig. Hon efterlyser också en debatt om Språkrådets ställning inom Sofi. Som Sveriges officiella språkvårdsorgan anser Lena Ekberg att det är nödvändigt att Språkrådet kan agera självständigt och effektivt.

    – Detta är ett myndighetsbeslut och det får man respektera. Men det har inte gjorts någon analys av konsekvenserna och det är beklagligt. Om vår webbplats försvinner och våra sidor underordnas institutets webbplats riskerar det att underminera vår verksamhet och synlighet. Vi måste även i fortsättningen få synas i alla sammanhang med vårt eget namn, säger hon.

    Lena Ekberg slutar som chef på Språkrådet i juni, ett drygt halvår innan hennes förordnande löper ut. Hon kommer då att återgå till sin tjänst som professor i nordiska språk vid Lunds universitet.

    Anders

    Foto: Linda Forsell

    0 kommentarer
  • Resan går till Värmland i kvällens avsnitt av Svenska dialektmysterier. Programledaren Fredrik Lindström besöker Sunne och berättar både om värmländskans historia och vad den säger om människorna som talar den.

    Svenska dialektmysterier sändes för första gången för sex år sedan. I de nya programmen gästar Fredrik Lindström utöver Värmland även Bohuslän, Blekinge, Överkalix, Småland, Uppland och Gotland. Seriens åttonde och sista program handlar om rikssvenska.

    Nypremiären av Svenska dialektmysterier sänds i SVT 1 klockan 21.

    Anders

    Foto: Benjamin Jónsson/SVT

    1 kommentarer
  • Dos blettele (Lilla bladet) är Sveriges första tidskrift på jiddisch. Bakom projektet står tre jiddischstudenter i Lund. Tidningen ska komma ut med fyra nummer om året.

    Jiddisch är ett av Sveriges minoritetsspråk tillsammans med samiska, finska, meänkieli och romani. Av dessa är jiddisch det minsta. Exakt hur många som talar språket i Sverige i dag är oklart, men de uppskattningar som gjorts pekar på mellan 1 000 och 4 000 talare.

    I samband med att judar under 1700-talet tilläts bosätta sig i Sverige fick också språket fäste i landet. Antalet talare tros ha varit flest under slutet av 1800-talet då många judar flytt till Sverige från förföljelser i andra europeiska länder, och kring andra världskriget då åter många jiddischtalande flyktingar kom till landet. Under kriget beräknas omkring fem miljoner jiddischtalande ha mist livet – omkring hälften av samtliga talare.

    Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver men är ett germanskt språk. Den närmaste släktingen är tyska. Jiddisch har också inslag av romanska och slaviska språk.

    Ida Olniansky, Linda Gordon och Niklas Olniansky gav i slutet av förra året ut det första numret av Dos blettele. Tidskriften innehåller artiklar om populärkultur. Tidningen är den första i sitt slag i Sverige.

    I Skånskan berättar Ida Olniansky (bilden) att hon började att studera jiddisch eftersom språket länge funnits i släkten. Både morfar och morfarsfar, som kom till Lund från Polen i början av 1900-talet, använde jiddisch.

    Alla tre ägnar en stor del av sin fritid åt språket. Ida och Niklas Olniansky spelar tillsammans i hårdrockbandet Dibbukim som förra året släppte albumet Az a foygl un a goylem tantsn. Ida Olniansky och Linda Gordon driver även Jiddischbloggen. Tillsammans med Jean Hessel och Barbara Malec översätter de dessutom barnboken Flickan som älskade potatis av Rose Lagercrantz till jiddisch.

    Linda Gordon berättar för Minoritet.se varför hon studerar jiddisch och vill bidra till att hålla språket vid liv:

    "En av Europas vinklar försvinner utan jiddisch. Man kan inte täcka upp ett språk med ett annat, då förlorar vi en så stor del av vår historia och vår självbild."

    Här kan du läsa mer om jiddisch.

    Anders

    Foto: Pressbild

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg