Är Hur stavas schysst? den vanligaste språkfrågan? Kanske. Det är i alla fall enligt ett pressmeddelande en av de Googlesökningar som ökat allra mest under året. Och det är också en fråga som saknar entydigt svar.

Svaret på frågan Hur stavas schysst? är nämligen att just schysst är en stavning som inte rekommenderas av två tunga instanser. Såväl Språkrådet som Svenska Akademiens ordlista accepterar schyst, sjyst och juste. Den som däremot tittar i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien hittar dessutom alternativet schysst.

Juste lånades in i svenskan från franskan redan år 1690. Ursprunget är en förklaring till att Språkrådet anser att sjyst är den mest lämpliga stavningen:

Vi föredrar stavningen med sj, eftersom ordet kommer från franskan och sch hör hemma i ord som kommer från eller via tyskan. En stavning med -ss- är inte bra, eftersom det ser ut som en böjningsform. Men något grundord sjyss finns ju inte. Jämför med vass-vasst, men tyst.

Vad som är rätt går alltså att diskutera – i Svenska Dagbladet skriver Siv Strömquist att "förvirringen är total" när det gäller just detta ord. Frågan är om nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista kommer att gå samma väg som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och även acceptera schysst.

Den som under tiden vill undvika att göra fel gör alltså klokt i att skriva sjyst, schyst eller juste. Eller så är det bara att åberopa lex Socker-Conny och devisen Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad! och hoppas på det bästa.

Anders

En systematisk utrensning av ord med rötterna i engelska kolonier. Eller en välmotiverad gallring på grund av utrymmesbrist. Urvalet i Oxford English Dictionary har plötsligt blivit en stridsfråga.

Ett ord som tar sig in i Oxford English Dictionary har evigt liv, åtminstone inom ordbokens pärmar. Ord som inte längre används behåller sina platser i ordboken, men markeras däremot som utdöda.

Lingvisten och lexikografen Sarah Ogilvie har tidigare arbetat som redaktör för ordboken. I en ny bok, vars innehåll refereras av The Guardian, skriver hon att ett stort antal ord med rötterna i andra engelsktalande länder än Storbritannien systematiskt ströks från ordboken.

Som ansvarig för denna utgallring pekar Sarah Ogilvie ut Robert Burchfield, mångårig redaktör för Oxford English Dictionary. Bland de ord som ströks under hans redaktörskap återfanns bland annat personbeteckningar från amerikansk engelska såväl som namn på indiska buskar.

I de utgallrade orden såg Sarah Ogilvie ett mönster. De härstammade från länder där engelskan visserligen var modersmål för åtminstone delar av befolkningen, men det rörde sig om lågstatusvarieteter utan samma tyngd som brittisk engelska.

Robert Burchfield ses allmänt som den redaktör som förde in den moderna engelskan i Oxford English Dictionary. Detta är enligt Sarah Ogilvie korrekt när det gäller svordomar, men inte när det gäller engelska talad i andra länder. Där hävdar hon att han i stället ratat många ord som snappats upp av tidigare redaktörer.

Robert Burchfield är inte längre i livet. Men redaktören Jesse Sheidlower skriver i The New Yorker att Sarah Ogilvies slutsatser är felaktiga. Robert Burchfield utövade redaktörskap, inte smakdomstol. Och förklaringen till de många strykningarna av ord som samlats i olika band som givits ut parallellt med den ordinarie ordboken var utrymmesbrist.

Anders

Imitation ökar sannolikheten för snabb respons. Därför imiterar elfenbensparakiten ofta den artfrände den vill kommunicera med. Det framgår i en dansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Att papegojor kan vara mycket skickliga imitatörer är knappast någon nyhet. Men danska forskare förklarar nu fördelarna med goda imitationer. De får nämligen den tilltänkta mottagaren att lyssna extra uppmärksamt.

I vilt tillstånd lever elfenbensparakiten i grupper om upp till hundra djur. I dessa flockar är omsättningen på individer stor. Varje papegoja har sitt eget unika läte, och genom att härma detta kan en annan papegoja "tilltala" en viss papegoja.

Imitationen av det egna lätet ökar sannolikheten för att den avsedda elfenbensparakiten ska uppfatta ljudet. Denna förmåga kan enligt forskarna ha utvecklats för att papegojan ska kunna få uppmärksamhet från en viss individ i en större grupp.

Anders

Mona Sahlin lär för alltid få finna sig i att förknippas med Toblerone och kontokort. Inför valrörelsen 2010 dömde exempelvis kristdemokraten Mats Odell ut Socialdemokraternas vallöften som just tobleronepolitik. I Aftonbladet definierade han ordet:

"Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket."

På samma sätt förknippas ex-landshövdingen Sigvard Marjasin med underlig hantering av representationskvitton trots frikännande i domstol, dåvarande fackföreningsbasen Björn Rosengren med porrklubbsbesök och tidigare statssekreteraren Ulrika Schenström med vindrickande i goda vänners lag samtidigt som hon hade krisberedskap.

På samma sätt lär Erik Almqvist och Kent Ekeroth hädanefter kopplas ihop med rasistiska och sexistiska uttalanden samt att de på Kungsgatan i Stockholm för drygt två år sedan plockade upp järnrör att försvara sig med. SD-duon kallas i medierna i dag ofta järnrörspolitiker.

I Dala-Demokraten skriver Ulf Lundén om järnrörspolitikernas tankegods och att partiledaren Jimmie Åkessons vision om nolltolerans mot rasism inom Sverigedemokraterna har mindre utsikter att lyckas än Trafikverkets nollvision för dödsoffer i trafiken.

På bloggen Expo idag redogör Alex Bengtsson för vilka som tar Erik Almqvists och Kent Ekeroths platser i riksdagen om nolltoleransen skulle efterlevas och järnrörspolitikerna uteslutas ur Sverigedemokraterna:

"Först in om någon av järnrörspolitikerna skulle hoppa av är Markus Weichel från Östergötland. Weichel sitter i partistyrelsen och är ingen kontroversiell person för Jimmie Åkesson. Trots att han är dömd för förtal. Värre blir det med Anna Hagwall, partiets tidigare andre vice ordförande. Hagwall petades för några år sedan till förmån för Carina Herrstedt. Samma Herrstedt övertog även Hagwalls roll som kvinnoförbundsordförande. Något som Anna Hagwall ogillade skarpt och sedan dess har den tidigare frontfiguren sett med onda ögon på partiledningen. Det är det sista Åkesson och Söder behöver. Ännu hämndlysten partiveteran i riksdagsgruppen lierad med en revolterande SDU-ledning. Det är en mardröm som heter duga för Jimmie Åkesson."

I Arbetet påminner en läsare i en kommentar om Erik Almqvists förflutna:

"Och en av järnrörspolitikerna, Erik Almqvist, har tidigare av radioprogrammet Kaliber blivit avslöjad med att sjunga nazistiska kampsånger."

Att de två SD-politikerna nu associeras till ordet järnrör är så självklart att Stefan Lindqvist, krönikör i Helsingborgs Dagblad, inte ens behöver nämna dem vid namn:

"Snabbt uppflammad, snabbt bortglömd. Den brände sig inte in i vår gemensamma minnesbank som till exempel järnrörspolitikerna. Vad som hände var att det i den här tidningen höjdes en del röster om att kyrkogårdspersonalen obarmhärtigt plockat bort alla kransar från minneslunden. Det berättades att folk börjat gråta."

I Aftonbladet talar Åsa Linderborg på samma sätt om järnrörssajterna, och gör därmed en ideologisk koppling mellan Erik Almqvist och Kent Ekeroth och webbplatser som Avpixlat och Fria tider.

Anders