Prenumerera på bloggen
  • Att regeringen med finansminister Anders Borg i spetsen kritiserar bankerna för höga bonusar, höga räntor och höga marginaler tillhör närmast vardagen. Samtidigt finns en utbredd oro om hög skuldsättning hos de svenska hushållen. Ett recept för att strama åt bankernas frikostiga utlåning är riskvikten.

    Både Riksbanken och Finansinspektionen har signalerat oro för den generösa utlåningen. En höjd riskvikt kan vara ett sätt att dämpa den.

    Riskvikten på ett lån dikterar hur mycket pengar banken måste ha som buffert per utlånad krona. I en jämförelse innebär det att riskvikten på exempelvis bolån är låg, medan riskvikten är betydligt högre för ett blankolån, ett lån utan säkerhet. Högre riskvikter tvingar också banken att binda mer kapital, något som i sin tur medför ökade kostnader.

    Svenska Dagbladet berättar att Finansinspektionen nu vill förändra systemet med riskvikter i grunden:

    Nu införs ett golv för de så kallade riskvikterna för bolånen på 15 procent. Det nya golvet ska, enligt ett förslag från FI, börja användas i inspektionens samlade kapitalbedömningar till våren. I nuläget ligger riskvikterna på bolån runt 5 procent, enligt Finansinspektionen, FI.

    Riskvikterna sjönk här hemma för fem år sedan då de så kallade Basel 2-reglerna infördes i Sverige. Dessa regler gav bankerna rätt att själva beräkna dessa vikter. Men nu ska bankerna hållas i stramare tyglar. Svenska banker har dock till stor del redan anpassat sig till kommande krav om högre kapitaltäckning, bättre tillgång till likvida medel och höjda riskvikter på bolån, konstaterar samtidigt FI.

    I ett blogginlägg ifrågasätter Carolina Neurath, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, om det föreslagna riskviktsystemet kommer att ge den av myndigheterna eftersträvade effekten:

    Att bankerna har haft så låga riskvikter tidigare, beror på de historiskt låga kreditförlusterna. Det har i sin tur lett till den kraftiga kreditexpansionen i Sverige. Svenskarnas lån för bostäder uppgår till över 2 000 miljarder kronor.

    Om vi först kan fastslå fakta: det kommer att bli dyrare för bankerna att låna ut (det är i alla fall tanken) så kan vi sen fundera på hur de bemöter detta:

    Genom att bli lite mindre lönsamma? Nja, tveksamt.

    Genom att successivt smyghöga marginalerna? Ja, känns mer troligt.

    Affärsvärlden berättar att Nordea inte motsätter sig höjda riskvikter:

    Nordea är i allmänhet positivt inställt till höjda riskvikter då det kan lugna internationella skuldinvesterare.

    Riskvikt är belagt i svenskan sedan 1998. Användningen av ordet har ökat kraftigt under det senaste året.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som siktar på högre utbildning anpassar sitt tal till de sociala förväntningar som är förknippade med utbildningen. Den som saknar intresse av att plugga på universitet behåller i stället i större utsträckning det lokala ungdomsspråket. Det visar en studie från Michigan State University publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Variation and Change.

    På väg in i vuxenåldern utsätts tonåringar enligt lingvisten Suzanne Evans Wagner för ett språkligt grupptryck. Amerikanska gymnasieelever som siktar på att gå vidare till högre utbildning är ofta benägna att städa bort sådant som inte tillhör standardspråket.

    I studien, där deltagarna var kvinnor från Philadelphia i åldern 16 till 19 år, visade det sig genom att de som avsåg att läsa på rikstäckande college eller universitet i större utsträckning uttalade hela ändelsen -ing (som i playing). Bland de deltagare som inte avsåg att plugga vidare eller tänkte göra det på lägre nivå föredrog majoriteten i stället uttalet -in än -ing (som i playin).

    Detta beror enligt Suzanne Evans Wanger på att de som vill gå vidare till högre utbildning har en större beredskap för att anpassa språket till det som nationellt ses mer accepterat, än personer utan samma studieambitioner. För dem är det i stället viktigare att också i fortsättningen följa de lokala talspråksnormerna.

    Anders

    0 kommentarer
  • Är Hur stavas schysst? den vanligaste språkfrågan? Kanske. Det är i alla fall enligt ett pressmeddelande en av de Googlesökningar som ökat allra mest under året. Och det är också en fråga som saknar entydigt svar.

    Svaret på frågan Hur stavas schysst? är nämligen att just schysst är en stavning som inte rekommenderas av två tunga instanser. Såväl Språkrådet som Svenska Akademiens ordlista accepterar schyst, sjyst och juste. Den som däremot tittar i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien hittar dessutom alternativet schysst.

    Juste lånades in i svenskan från franskan redan år 1690. Ursprunget är en förklaring till att Språkrådet anser att sjyst är den mest lämpliga stavningen:

    Vi föredrar stavningen med sj, eftersom ordet kommer från franskan och sch hör hemma i ord som kommer från eller via tyskan. En stavning med -ss- är inte bra, eftersom det ser ut som en böjningsform. Men något grundord sjyss finns ju inte. Jämför med vass-vasst, men tyst.

    Vad som är rätt går alltså att diskutera – i Svenska Dagbladet skriver Siv Strömquist att "förvirringen är total" när det gäller just detta ord. Frågan är om nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista kommer att gå samma väg som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och även acceptera schysst.

    Den som under tiden vill undvika att göra fel gör alltså klokt i att skriva sjyst, schyst eller juste. Eller så är det bara att åberopa lex Socker-Conny och devisen Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad! och hoppas på det bästa.

    Anders

    0 kommentarer
  • Verbet nave och substantivet naving är Årets nyord i Norge. De har präglat samhällsdebatten och har sina rötter i ungdomsspråk. Det breda genomslaget var avgörande när det norska Språkrådet och nyordsforskaren Gisle Andersen fattade beslutet.

    Att nave är att ta sig ett friår finansierat av pengar från myndigheten Arbeids- og velferdsforvaltninga, Nav. Debatten om naving har under året nått ända in i stortinget, och många har riktat hård kritik mot personer som väljer att nave eftersom det betraktas som ett fräckt sätt att mjölka de statliga trygghetssystemen.

    Nave har inte bara fått stor spridning. Ordet har även, skriver Språkrådet i ett pressmeddelande, ett ovanligt ursprung eftersom det har sina rötter i ungdomsspråk. Att verbet bildats till namnet på en statlig myndighet, Nav, är inte heller vardagsmat.

    Andra färskingar som uppmärksammas i den norska nyordslistan är bland annat bankunion, grexit ('grekiskt utträde ur EMU'), monsterløn, glanekø ('sensationslystna bilister som bromsar in vid olyckor i hopp om att se något smaskigt'), smartskole och strøymeteneste ('strömningstjänst').

    Nyorden har tagits fram av det norska Språkrådet i samarbete med Gisle Andersen, nyordsforskare vid Noregs handelshøgskole.

    Anders

    0 kommentarer
  • En systematisk utrensning av ord med rötterna i engelska kolonier. Eller en välmotiverad gallring på grund av utrymmesbrist. Urvalet i Oxford English Dictionary har plötsligt blivit en stridsfråga.

    Ett ord som tar sig in i Oxford English Dictionary har evigt liv, åtminstone inom ordbokens pärmar. Ord som inte längre används behåller sina platser i ordboken, men markeras däremot som utdöda.

    Lingvisten och lexikografen Sarah Ogilvie har tidigare arbetat som redaktör för ordboken. I en ny bok, vars innehåll refereras av The Guardian, skriver hon att ett stort antal ord med rötterna i andra engelsktalande länder än Storbritannien systematiskt ströks från ordboken.

    Som ansvarig för denna utgallring pekar Sarah Ogilvie ut Robert Burchfield, mångårig redaktör för Oxford English Dictionary. Bland de ord som ströks under hans redaktörskap återfanns bland annat personbeteckningar från amerikansk engelska såväl som namn på indiska buskar.

    I de utgallrade orden såg Sarah Ogilvie ett mönster. De härstammade från länder där engelskan visserligen var modersmål för åtminstone delar av befolkningen, men det rörde sig om lågstatusvarieteter utan samma tyngd som brittisk engelska.

    Robert Burchfield ses allmänt som den redaktör som förde in den moderna engelskan i Oxford English Dictionary. Detta är enligt Sarah Ogilvie korrekt när det gäller svordomar, men inte när det gäller engelska talad i andra länder. Där hävdar hon att han i stället ratat många ord som snappats upp av tidigare redaktörer.

    Robert Burchfield är inte längre i livet. Men redaktören Jesse Sheidlower skriver i The New Yorker att Sarah Ogilvies slutsatser är felaktiga. Robert Burchfield utövade redaktörskap, inte smakdomstol. Och förklaringen till de många strykningarna av ord som samlats i olika band som givits ut parallellt med den ordinarie ordboken var utrymmesbrist.

    Anders

    1 kommentarer
  • Behövs det fler synonymer till överlista? Kanske. På nätet blir utsmarta (från engelskans outsmart) allt vanligare.

    Att vi gärna lånar in och försvenskar engelska ord är knappast någon nyhet. När det gäller just verb är det ofta också en smidig procedur. Det enda som behövs är -a på slutet och vid behov försvenskad stavning.

    Bruket av utsmarta är än så länge spretigt. Det finns på nätet belägg för såväl utsmarta, utsmartade, utsmartas och utsmartar som smarta ut, smartade ut och smartar ut.

    Verbet har dock bara letat sig in i en tidningsartikel. I Aftonbladet skriver Johanna Frändén i april 2011 om en fotbollsmatch i den spanska ligan mellan Real Madrid och Barcelona:

    "Normalt sett handlar ett Clásico om att smarta utmotståndaren med bästa uppställning plus ett överraskningsmoment i startelvan – utan att lägga något emellan."

    Även adjektivet smart är ett engelskt lån. Ordet är belagt i svenskan sedan 1889.

    Anders

    0 kommentarer
  • Imitation ökar sannolikheten för snabb respons. Därför imiterar elfenbensparakiten ofta den artfrände den vill kommunicera med. Det framgår i en dansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    Att papegojor kan vara mycket skickliga imitatörer är knappast någon nyhet. Men danska forskare förklarar nu fördelarna med goda imitationer. De får nämligen den tilltänkta mottagaren att lyssna extra uppmärksamt.

    I vilt tillstånd lever elfenbensparakiten i grupper om upp till hundra djur. I dessa flockar är omsättningen på individer stor. Varje papegoja har sitt eget unika läte, och genom att härma detta kan en annan papegoja "tilltala" en viss papegoja.

    Imitationen av det egna lätet ökar sannolikheten för att den avsedda elfenbensparakiten ska uppfatta ljudet. Denna förmåga kan enligt forskarna ha utvecklats för att papegojan ska kunna få uppmärksamhet från en viss individ i en större grupp.

    Anders

    0 kommentarer
  • Facebook blev namnet en nyfödd egyptisk pojke fick förra året sedan presidenten Hosni Mubarak tvingats bort från makten. Sociala medier spelade nämligen en viktig roll under den arabiska våren. I Israel fick en flicka förra året namnet Like – även det efter en funktion på Facebook. I USA har familjen Jameson nu gett sin dotter ett namn där inspirationen också är hämtad från sociala medier: Hashtag.

    Hashtaggar används bland annat på Twitter och Instagram. På Twitter används hashtaggar för att markera nyckelord som därmed gör inläggen lättare att hitta för andra som är intresserade av samma ämne. Den som twittrar om grammatik kan exempelvis använda hashtaggen #grammatik.

    Men hashtaggar finns inte bara på nätet. Nu finns också Hashtag Jameson hemma hos en amerikansk familj. Flickan föddes enligt People i lördags och väger 3,6 kilo. Om Hashtag en dag så småningom börjar twittra om sig själv skulle hon kunna använda den synnerligen teckensnåla hashtaggen #.

    Valet av namn tycks dock inte vara populärt bland Peoples läsare. I skrivande stund kallar 99 procent av de läsare som deltagit i en omröstning namnet Hashtag #Foolish och bara 1 procent #Fun.

    Anders

    0 kommentarer
  • Mona Sahlin lär för alltid få finna sig i att förknippas med Toblerone och kontokort. Inför valrörelsen 2010 dömde exempelvis kristdemokraten Mats Odell ut Socialdemokraternas vallöften som just tobleronepolitik. I Aftonbladet definierade han ordet:

    "Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket."

    På samma sätt förknippas ex-landshövdingen Sigvard Marjasin med underlig hantering av representationskvitton trots frikännande i domstol, dåvarande fackföreningsbasen Björn Rosengren med porrklubbsbesök och tidigare statssekreteraren Ulrika Schenström med vindrickande i goda vänners lag samtidigt som hon hade krisberedskap.

    På samma sätt lär Erik Almqvist och Kent Ekeroth hädanefter kopplas ihop med rasistiska och sexistiska uttalanden samt att de på Kungsgatan i Stockholm för drygt två år sedan plockade upp järnrör att försvara sig med. SD-duon kallas i medierna i dag ofta järnrörspolitiker.

    I Dala-Demokraten skriver Ulf Lundén om järnrörspolitikernas tankegods och att partiledaren Jimmie Åkessons vision om nolltolerans mot rasism inom Sverigedemokraterna har mindre utsikter att lyckas än Trafikverkets nollvision för dödsoffer i trafiken.

    På bloggen Expo idag redogör Alex Bengtsson för vilka som tar Erik Almqvists och Kent Ekeroths platser i riksdagen om nolltoleransen skulle efterlevas och järnrörspolitikerna uteslutas ur Sverigedemokraterna:

    "Först in om någon av järnrörspolitikerna skulle hoppa av är Markus Weichel från Östergötland. Weichel sitter i partistyrelsen och är ingen kontroversiell person för Jimmie Åkesson. Trots att han är dömd för förtal. Värre blir det med Anna Hagwall, partiets tidigare andre vice ordförande. Hagwall petades för några år sedan till förmån för Carina Herrstedt. Samma Herrstedt övertog även Hagwalls roll som kvinnoförbundsordförande. Något som Anna Hagwall ogillade skarpt och sedan dess har den tidigare frontfiguren sett med onda ögon på partiledningen. Det är det sista Åkesson och Söder behöver. Ännu hämndlysten partiveteran i riksdagsgruppen lierad med en revolterande SDU-ledning. Det är en mardröm som heter duga för Jimmie Åkesson."

    Arbetet påminner en läsare i en kommentar om Erik Almqvists förflutna:

    "Och en av järnrörspolitikerna, Erik Almqvist, har tidigare av radioprogrammet Kaliber blivit avslöjad med att sjunga nazistiska kampsånger."

    Att de två SD-politikerna nu associeras till ordet järnrör är så självklart att Stefan Lindqvist, krönikör i Helsingborgs Dagblad, inte ens behöver nämna dem vid namn:

    "Snabbt uppflammad, snabbt bortglömd. Den brände sig inte in i vår gemensamma minnesbank som till exempel järnrörspolitikerna. Vad som hände var att det i den här tidningen höjdes en del röster om att kyrkogårdspersonalen obarmhärtigt plockat bort alla kransar från minneslunden. Det berättades att folk börjat gråta."

    I Aftonbladet talar Åsa Linderborg på samma sätt om järnrörssajterna, och gör därmed en ideologisk koppling mellan Erik Almqvist och Kent Ekeroth och webbplatser som Avpixlat och Fria tider.

    Anders

    0 kommentarer
  • Årets Augustprisvinnare – Göran Rosenberg, Ingrid Carlberg, Nina Ulmaja och Ulrika Nettelblad – utsågs i går. Nina Ulmaja belönades för ABC å allt om D, en bok om våra bokstäver. Så här skrev Jonas Mattsson om boken i Språktidningen tidigare i år:

    Idén till denna bok föddes då Nina Ulmajas barn började ställa frågor om bokstäver – undringar som hon inte alltid kunde svara på, trots att hon är en av Sveriges främsta bokformgivare. Men hon läste på, och svaren bildar stommen i boken.

    Undertiteln, Människans viktigaste uppfinning, syftar på kärnan i vår skriftkultur: de grafiska tecken där våra tankar materialiseras i ord som sedan avkodas i läsarens inre.

    Till att börja med var jag aningen osäker på om boken bara riktar sig till barn och ungdomar – eller även till vuxna. Sanningen är att boken har något för alla åldrar. Den genomillustrerade layouten signalerar lika mycket pekbok som trendig infografik.

    Texterna rör sig mellan allt möjligt skriftligt. I ett avsnitt får vi lära oss om den överdimensionerade begynnelsebokstaven – anfangens – historiska rötter i de medeltida munkarnas längtan efter att dekorera sina handskrifter. I ett annat förtecknas de digitala mediernas "emotikoner", eller smileys.

    Riktiga typografinördar känner nog igen mycket av det skrifthistoriska innehållet från annat håll, men det vägs upp av den lustfyllda framställningen. Sedan jag fick boken i min hand har den tjänat både som inspirerande förströelse och som uppslagsbok. Med sin kombination av gedigen kunskap och entusiasm borde det ligga minst ett exemplar i varje skolas bild och form-klassrum.

    Foto: Sören Andersson

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg