Prenumerera på bloggen
  • Satsförkortning är en del av en sats som är underförstådd. Om den underförstådda delen skrivs ut bildas en fullständig sats, med subjekt och predikat. Hur ser då satsförkortningen ut i praktiken? En läsare ställde frågan med anledning av en mening som publicerats i Språktidningen, "Spekulationer är vanligt nuförtiden".

    Så här besvarar Språkrådets Erika Lyly frågan:

    Beror t-formen i vanligt på att satsdelen ”Spekulationer” kan ses som en satsförkortning? Man kan svara ja på den frågan. Om jag skriver ut den underförstådda delen, den som gör ”Spekulationer” till en satsförkortning får jag följande mening: ”[Att det finns] spekulationer är vanligt nuförtiden”. Av den här utskrivna meningen kan man förstå varför vanligt har t-form. I ”Att det finns spekulationer …” finns ett det. Adjektivet vanlig kongruerar med detta det, därför formen vanligt.

    Anders

    3 kommentarer
  • Med bara vegetarisk festivalmat minskade Way out wests klimatpåverkan med närmare 25 procent. Festivalbesökarna gjorde inte längre av med lika många globala hektar. Det visar en studie utförd på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, rapporterar Dagens Nyheter.

    Inom forskarvärlden finns en utbredd oro för framtidens livsmedelsförsörjning. Ett sätt att förbruka mindre resurser kan vara att göra som Way out west och skippa köttet. Vegetarisk kost är nämligen i regel mindre resurskrävande. På Way out west sjönk antalet globala hektar från 1,918 till 1,46.

    Det första belägget för global hektar i svensk press är från Eskilstuna-Kuriren år 2010. I artikeln konstateras att om hela världen levde på samma sätt som Eskilstunaborna skulle det krävas ytterligare två jordklot för att försörja befolkningen. Ändå låg Eskilstuna något under riksgenomsnittet:

    För att leva inom ramen för jordens resurser ska vår konsumtion per individ inte ligga över 1,8 globala hektar produktiv mark. I Sverige konsumerar vi i snitt 5,9 hektar. Eskilstuna är något bättre på 5,5 hektar.

    Smarta matval är inte det enda som kan hålla nere resursanvändningen. Förnyelsebar energi och minskade utsläpp från trafik, industrier och annat är andra viktiga faktorer.

    I Haparanda konsumeras hela 6,19 globala hektar. Sveriges Television definierar begreppet så här:

    En global hektar motsvarar en hektar med den genomsnittliga produktionen hos de biologiskt produktiva mark- och vattenområdena på jorden. Totalt finns 11,9 miljoner hektar biologiskt produktiv mark. Om marken delas upp på jordens invånare har vi 1,78 hektar per person.

    Användningen av global hektar ökar, och så länge oron för framtidens försörjning finns kvar är det troligt att det är en måttenhet som kommer att bli allt vanligare i miljödebatten.

    Anders

    1 kommentarer
  • På den årliga Språkrådsdagen belönades Josette Bushell-Mingo för sitt arbete med minoritetsspråk och Per Ledin för sin textforskning.

    Josette Bushell-Mingo, konstnärlig ledare på Riksteatern och knuten till den teckenspråkiga ensemblen Tyst Teater, får årets minoritetsspråkspris med motiveringen ”Josette Bushell-Mingo har genom sin nyfikenhet och sitt nytänkande gett det svenska teckenspråket helt nya dimensioner”. Minoritetsspråkspriset delas ut av Språkrådet och är en belöning för goda insatser i arbetet med minoritetsspråk och en uppmuntran till fortsatt arbete. Priset delades ut av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Mer om priset på SVT:s Kulturnyheterna.

    Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, får Erik Wellanders pris för sin omfattande och nyskapande forskning om sakprosatextens roll i samhälle, skola och arbetsliv. Erik Wellanders pris är uppkallat efter den kanske främsta svenska språkvårdaren vid 1900-talets mitt, professorn i tyska Erik Wellander. Mer om honom på Språkrådets webbplats. Prisutdelare var professor Olle Josephson, ordförande i Erik Wellanders fond.

    Per Ledin skrev en uppmärksammad artikel i Språktidningen 3/2013 om särskrivningar, och i nummer 5/2013 kommer en artikel om det som Per Ledin kallar nattuttryck.

    0 kommentarer
  • Den som missade Språkforum eller Grammatikdagen gör klokt i att boka tv-soffan under de kommande veckorna. Bägge arrangemangen sänds i Kunskapskanalen, men kommer inom kort också att kunna ses genom UR Play.

    Språkfesten framför rutan eller skärmen börjar torsdagen den 9 maj klockan 16 med programpunkter från Grammatikdagen. Björn Ranelid talar om sina favoritord (16–16.25), Elzbieta Strzelecka tipsar om hur grammatikundervisning kan bli skoj (16.25–17), Jan Svanlund diskuterar hur nya sammansättningar passar in i svenskans grammatik (17–17.40), Johan Althoff och Robert Nyberg berättar om vad grammatiken egentligen föreställer (17.40–18.20) och Sara Lövestam skildrar sin kärlekshistoria med grammatiken (18.20–19).

    Grammatikpartajet avslutas den 10 maj klockan 16.45 då Språkrådets Rickard Domeij talar om hur datorn både kan hjälpa och stjälpa en skribent som är osäker på grammatiken.

    Tisdagen den 14 maj börjar sändningarna från Språkforum. Först ut är Språkrådets Ola Karlsson som berättar om dagens syn på skrivregler (16.55–17.20), Lena Lind Palicki talar om de vanligaste frågorna som kommer till Språkrådet (17.20–17.40), Henrik Nilsson diskuterar skillnaden mellan termer och "vanliga" ord (17.40–18.20) och Marianne Sterner tipsar om skrivknep som får budskapet att gå fram (18.20–19).

    Sändningarna fortsätter den 15 maj med Sveriges Radios Johar Bendjelloul som i ett samtal med Språktidningens Patrik Hadenius pratar om skillnader mellan språket i radio och tv (16.40–17), Mikael Parkvall berättar om tempus i språk från hela världen (17–17.50), Ulla Stroh-Wollin talar om svordomar från medeltid till nutid (17.50–18.15), Anders Svensson diskuterar nyordens livslängd (18.15–18.30) och Catharina Grünbaum avrundar genom att fundera kring hur engelskan påverkar dagens svenska (18.30–19).

    Anders

    0 kommentarer
  • I det genomsnittliga klassrummet finns två eller tre elever som har inlärningssvårigheter. Sannolikheten ökar dessutom för att den som exempelvis har fått diagnosen dyslexi också har andra inlärningssvårigheter. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Science.

    Studien visar att en av tio har adhd, dyslexi, dyskalkuli, autism eller andra inlärningssvårigheter. En svårighet följs ofta av en annan. Av amerikanska barn som har fått diagnosen adhd har minst vart tredje även dyslexi och vart tionde dyskalkuli.

    Inlärningssvårigheter har flera olika orsaker och finns, poängterar forskarna, även hos personer med hög intelligens. De beror dels på hjärnans utveckling, dels på genetiska och miljömässiga faktorer.

    Det gör, skriver forskarna, att det inte är bäst att behandla personer med inlärningssvårigheter som en enhetlig grupp. Visserligen kan sådana metoder ha viss framgång, men de bästa resultaten uppnås genom att ta hänsyn till varje individs unika förutsättningar.

    Med ökad förståelse för varje individs behov blir det lättare att skräddarsy utbildning. Forskarna ser därför ljust på modern teknik, som spel av olika slag, som ett sätt att individanpassa åtgärderna.

    Anders

    4 kommentarer
  • När treårige Hunter säger sitt namn liknar det enligt skolledningen i amerikanska Grand Island ett skjutvapen. Därför vill myndigheterna att pojken byter namn. Skolornas regelverk förbjuder nämligen alla vapenliknande föremål, rapporterar The Blaze.

    Treårige Hunter är bosatt i Nebraska. Han är döv sedan födseln och talar Signing Exact English.

    Namnet Hunter betyder 'jägare'. Enligt skolledningen tecknas det på ett sätt som för tankarna till vapen. Varje gång Hunter tecknar sitt namn inför andra förskoleelever anses han därför hota skolornas nolltolerans mot vapenliknande föremål.

    Skolledningen vill att Hunter byter namn. Eller, i stället för att teckna hela sitt namn med ett enda tecken, börjar att teckna namnet bokstav för bokstav. Då skulle det nämligen inte längre anses vara olämpligt.

    Föräldrarna vägrar dock. Pappan Brian säger till The Blaze att det enda Hunter gör är att använda Signing Exact English. Han anser att det är orimligt att tecknet ska ges någon annan tolkning – i synnerhet när det utförs av en treåring.

    Även lokalbefolkningen har kritiserat myndigheternas agerande. Många har svårt att se att Hunters sätt att säga sitt namn ska kunna uppfattas som ett skjutvapen.

    I januari i år attackerades en teckenspråkstalande man av en 22-åring beväpnad med kniv. Angriparen ska ha förväxlat teckenspråk med tecken som används av kriminella gäng, och ska därför ha gått till attack med en kökskniv.

    Den teckenspråkstalande mannen, som just före attacken samtalade med en annan man, fick inga livshotande skador. Dådet inträffade i Burlington i North Carolina, rapporterar nyhetsbyrån AP.

    Anders

    0 kommentarer
  • Köp en, betala för två. Il caffè sospeso ('det uppskjutna kaffet') är en italiensk tradition som har kommit till Sverige. Här kallas den kopp som skänks till bättre behövande för bjudkaffe.

    Traditionen med bjudkaffe har enligt Wikipedia sina rötter i Neapel. Den som hade haft tur kunde tack vare bjudkaffe dela med sig av sin glädje.

    Kunden betalar för två eller flera koppar kaffe, men serveras bara en. Den eller de koppar som blir innestående antecknas på kaféets griffeltavla. Den som sedan har stor kaffetörst men tom plånbok kan "hämta ut" en av de innestående kopparna. Eftersom givaren inte ser vem som serveras bjudkaffet anses gesten vara särskilt osjälvisk.

    De senaste åren har traditionen vaknat till liv i Italien och dessutom spridit sig över Europa. I år har flera svenska fik börjat med bjudkaffe. Besöksliv berättar om hur trenden kom till Sverige:

    Sedan någon vecka har idén med ”suspended coffee”, eller bjudkaffe, spritt sig som en löpeld på sociala medier som Facebook. Bjudkaffe innebär att gäster kan betala för en kopp kaffe, men låta bli att dricka den. I stället kan hemlösa komma in och hämta koppen.

    Men det är inte alla kaféer som serverar den traditionella bjudkoppen. I Sundsvall finns ett kafé där varje betald bjudkaffe i stället innebär att ett paket kaffe skänks till kommunens dagliga verksamhet för människor som befinner sig i socialt utanförskap, Slink in. Monette Nickish berättar i Dagbladet att sammanlagt 1 900 koppar kaffe skänkts till verksamheten:

    Vi har sålt 17 koppar "bjudkaffe" hittills. Varje kopp motsvarar en påse malt kaffe som man i sin tur får ut 70 koppar av.

    Anders

    0 kommentarer
  • På Språkforum berättade Ulla Stroh-Wollin, språkforskare vid Uppsala universitet, om svordomar i svenskan. En åhörare hade några funderingar om ämnet. Här är Ulla Stroh-Wollins svar:

    Hon sa att kvinnor inte svor (i pjäser) på 1800-talet. När blev det vanligare och mer accepterat?

    Generellt, alltså om man tar hänsyn till både mäns och kvinnors svärande och till både gudomliga och diaboliska uttryck, ser man en tydlig nedgång under det senare 1800-talet. Men redan under tidigt 1800-tal ser man en tydlig könsuppdelning växa fram, så att kvinnor över huvud taget inte kan använda diaboliska eder. Svärandet tycks ha varit mera jämlikt tidigare! Med diaboliska eder menar jag då inte bara ord som fan och helvete, utan även ord som kan ersätta sådana primära svärord, som t.ex. tusankattenattan m.fl. I mina 1800-talsdramer använder kvinnor celesta (gudliga) uttryck, men inte diaboliska. Män däremot kan använda båda typerna, även om också de blir generellt mer restriktiva under seklets senare decennier.

    Under 1900-talet ser man att de diaboliska svordomarna skjuter i höjden, framför allt hos män, men de ökar stadigt under hela 1900-talet för båda könen.

    Hon inledde med att berätta om hur uttrycket "sjutton också" väckt hennes intresse för svordomarnas historia men glömde tala om vad hon kom fram till. Vore kul att få veta bakgrunden till just det uttrycket.

    Jag har inte något helt säkert svar på den frågan. Men vi har flera svärord som härstammar ur tal. Tusan är en äldre parallellform till talet tusen och attan kommer ur räkneordet arton. När det gäller tusan är det belagt redan under medeltiden att man stundtals velat åkalla tusen djävlar över någon, och då är det lätt att förstå hur tusan uppstått helt enkelt genom en eufemistisk utelämning av huvudordet. Processen går också att någorlunda följa i nedtecknade språkprov. På liknande sätt som tusan har andra räkneord, bl.a. sjutton och arton, använts bara för att beteckna en större mängd i olika fraser. Det finns dock i dessa fall lite för lite material för att se tydligt när och hur de här förstärkningsorden också börjat fungera som fan-ersättningar.

    Vi har ju en hel del starka uttryck att välja bland när vi vill svära på svenska. När jag ser program från England och USA verkar det mest vara "fuck" och "shit". Sopranos är ett praktexempel på detta. Stämmer det att engelska har färre svordomar?

    I det avseendet kan jag inte ge ett auktoritativt svar. Tyvärr (?!) är jag dålig på att svära på engelska. Jag kan ju gå i god för att de svenska uttrycken är många och kan uttrycka rätt subtila nyanser, och det är ju framför allt de ursprungligen religiösa uttrycken som lånar sig till detta. Men engelskan har ju också sådana, vid sidan av fuck och shit (och bloody!), så jag vill nog vara lite försiktig med slutsatser om detta. En engelskspråkig person vore en bättre informatör.

    Om du har lust att dyka ner lite mera i svordomarna, så har jag skrivit en rapport, ”Dramernas svordomar – en lexikal och grammatisk studie i 300 års svensk dramatik”, som man kan ladda ner via Diva (Digitala vetenskapliga arkivet) på Uppsala universitets nätplats. Här kan du botanisera lite. Det finns kurvor som visar svärandets upp- och nedgångar på s.61–62. Kapitel 5 redogör för några svärords etymologi. Och i slutet på rapporten finns en ordlista med alla uttryck jag funnit i de dramer jag arbetat med.

    3 kommentarer
  • Bingo! skrek Austin Whaley när han smet in i bingohallen i Covington. Men den 18-årige skämtaren hade inte ens en bricka och än mindre bingo. Spelarna såg inte alls det lustiga i tilltaget. Austin Whaley förbjuds nu att säga ordet bingo under de närmaste sex månaderna, rapporterar Cincinnati Enquirer.

    Med drygt 40 000 invånare är Covington den femte största staden i delstaten Kentucky på USA:s östkust. Hur stor andel av befolkningen som spelar bingo är inte känt, men det tycks som att många tar tidsfördrivet på stort allvar. Det fick nyligen 18-årige Austin Whaley erfara.

    Tillsammans med några kamrater besökte han den 9 februari i år en bingohall i Covington. Austin Whiley skrek Bingo! varpå några minuters förvirring utbröt. Det visade sig snart att han bara skämtat med spelarna. Men skämtet föll inte i god jord.

    Spelarnas besvikelse övergick snart till ilska. Många svor och skrek åt 18-åringens tilltag. Eftersom Austin Whaley inte bara störde och fördröjde spelet, utan också vägrade att be om ursäkt gjordes en polisanmälan. Polisen Richard Webster förklarade i Cincinnati Enquirer att 18-åringens beteende var oacceptabelt:

    Precis som du inte kan springa in i en sal och skrika Det brinner! när det inte brinner, kan du inte springa in i en fullsatt bingohall och skrika Bingo! när ingen har det.

    Austin Whaley, som tidigare är ostraffad, slapp åtminstone böter och fängelse. I rätten utdelade domaren Douglas Grothaus i stället ett annorlunda straff. I sex månader får han inte säga ordet bingo. Hur myndigheterna ska kontrollera att 18-åringen efterlever bingoförbudet förtäljer inte historien.

    Anders

    2 kommentarer
  • Våra studenter kan inte svenska var rubriken på en debattartikel i Upsala Nya Tidning där universitetslärare i historia slog larm om bristande språkkunskaper hos studenterna. Många stavfel, svårt att följa skriftliga instruktioner och dålig ordförståelse var några utbredda brister som lärarna tog upp i artikeln.

    Debatten gick vidare med en artikel i Universitetsläraren, där Ebba Lisberg Jensen berättade att hon som lektor vid Malmö högskola ofta mötte liknande problem. Hon talade om ett "kognitivt glapp" och risken för en högskola som snart inte vågar ge studenterna intellektuella utmaningar. Ämnet har också diskuterats i TV4, SVT, SR och SR igen.

    Men hur ligger det egentligen till? Har kunskaperna i svenska blivit sämre och i så fall hur mycket? Är larmrapporterna överdrivna eller inte representativa? Finns det brister hos lärarna eller andra förklaringar?

    Vi ska försöka reda ut hur det står till i en artikel i Språktidningen i höst. Vi behöver din hjälp! Har du, som lärare eller student, egna erfarenheter eller reflektioner om språkets roll i undervisningen mejla oss gärna på redaktionen@spraktidningen.se.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg