Prenumerera på bloggen
  • Vad innebär uttrycket "imorgon-bitti", vart stammar suffixet "bitti" ifrån och vilken etymologisk historia har detta uttryck? Hade varit ett fint inlägg på er blogg!

    Så skriver Daniel i ett mejl till Språktidningen. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien berättar att bitti finns belagt i svenskan sedan 1795. Bitti är en kortform av bittida, som har funnits i svenskan sedan Magnus Erikssons stadslag på 1300-talets mitt. Bittida är inlånat från lågtyskan, där bi tide betyder 'i tid'.

    Bitti används i dag oftare än bittida. I svensk press går det tjugo bitti på varje bittida. Det går dock lika bra att säga Vi åker i morgon bitti som Vi åker i morgon bittida.

    Anders

    0 kommentarer
  • Fråga: På sidan 77 i Språktidningen 8/2012 står en intressant kortis om runstenar i Uppland. Eftersom Marit Åhlén lovade återkomma undrar jag: 1) Står alla små bindeord verkligen på runstenarna och 2) alla böjningar och 3) ändelser eller har man kört med redigering för att korta det mödosamma jobbet med inhuggningen (nu var det väl inte Gunnar själv som högg utan en ”slav”). En runsten är ju trots allt en begränsad yta för de relativt stora tecknen. Och 4) färgades stenarna in från början på nåt sätt för att underlätta avläsandet? Eller är den röda färgen ett nutida påfund.

    Lars Sjöholm

    Svar: Med anledning av artikeln om de båda runstenarna vid Arkels tingstad i Vallentuna i Språktidningen 8/2012 har Lars Sjöholm några funderingar. Han undrar om alla små bindeord och böjningsändelser står med i runstenstexterna eller om man förenklat och förkortat i arbetsbesparande syfte. Svaret blir ett entydigt nej. Visst saknas någon enstaka gång en runa eller två, men det handlar nog helt enkelt om misstag. Att stavningen av ord kan variera i olika inskrifter beror helt enkelt på att det inte fanns någon rättstavningsnorm. Man måste ha ljudat sig fram och stavat som man tyckte att det lät. När det gällde vanligt förekommande ord skaffade sig den vane ristaren naturligtvis en skriftbild. Men sättet att återge ett visst ord kunde variera mellan olika ristare. Att ett ord stavades olika är inte något unikt för runskriften. Det skedde långt fram i tiden även när man använde sig av dagens bokstäver.

    Två olika sätt att underlätta arbetet med inhuggningen av runtecken förefaller dock ha varit vedertagna. Om ett ord slutade på samma tecken som det följande inleddes med kunde åtminstone vissa runristare låta bli att upprepa tecknet. En välkänd runristare som i stor utsträckning tillämpade detta var Åsmund Kåres son. Hans ristningar avslutas ofta med bönen ”Gud och Guds moder hjälpe hans själ”, som på runsvenska lyder Guð hialpi hans salu ok Guðs moðir, med runor kud hialbi hons salu uk kuds mudiz. Åsmund rationaliserade de ristade runtecknen kud hialbi honsalukuds mudiz. Eftersom ljuden k och g återgavs med samma runtecken behövde man alltså inte upprepa det. En annan vedertagen skrivregel tycks ha varit att nasalen n inte behövde sättas ut i förbindelserna nd, nt, ng och nk.

    De välkända runristarna hade medhjälpare vid inhuggningen av runtecknen i stenen. Det finns exempel på att man av mejselmärkena i ristningsbottnarna har kunna konstatera att en högerhänt och en vänsterhänt ristare arbetat med att hugga in linjerna i samma sten. Att vara medhjälpare till en skicklig runmästare var säkerligen också ett sätt att lära sig hantverket.

    Man har alltså inte använt sig av förkortningar eller någon form av uteslutningar av delar av orden som man ser i till exempel dagens sms-meddelanden. Den relativa ordknappheten i runstenstexterna är i stället den effekt det begränsade utrymmet på stenytan fått.

    Den röda färgen som målas i ristningslinjerna är inte något modernt påfund. Några runstensfragment som suttit inmurade i väggar, främst kyrkväggar, med ristningsytan skyddad vänd inåt har haft spår av ursprunglig målning med just röd färg i ristningsbottnarna. Man har också påträffat en del fragment med ursprunglig målning som täckt hela stenytan. Använda färger har då varit huvudsakligen rött, vitt och svart.

    Marit Åhlén

    0 kommentarer
  • På lågstadiet var det en bestraffning att tvingas skriva skrivstil. Kastat snöboll på skolgården eller köttbullar i matsalen, bråkat på jympan eller kommit riktigt sent tillbaka från rasten utan någon tillräckligt vit lögn som ursäkt? Patentlösningen från lärarnas sida var densamma. Kvarsittning med skrivstilsboken. Ofta var det knepigt att binda ihop alla bokstävlarna. Något som definitivt inte löstes genom att trycka så hårt med pennan mot pappret att det kunde framstå som ett försök att rista runor i skrivstilsboken.

    En av de artiklar som fått mest respons genom Språktidningens historia handlar just om skrivstilar, och närmare bestämt den så kallade SÖ-stilen. Den skapades när Skolöverstyrelsen ville ha en enhetlig skrivstil för landets alla skolor. Hur det gick till kan du läsa i Mats Karlssons artikel från Språktidningen 2/09.

    En fråga vi fått från en läsare är vilka stilar som användes innan SÖ-stilen blev norm. Mats Karlsson berättar att det fanns ett antal konkurrerande stilar, som Carl-Oskar Heikes skrivsystem (rundskrift), Påhlmanska skrivmetoden (Otto Påhlman), Wittmarks skrivmetod (Ruth Wittmark), Meyerska skrivmetoden (Emy Meyer) och Holmqvists skrivmetod (Filip Holmqvist). Dessa finns tyvärr inte samlade i någon bok som är lätt att få tag på, utan den som vill bekanta sig med dem får nog vända sig till Kungliga biblioteket.

    Anders

    0 kommentarer
  • Kanske är inget språk riktigt fullkomligt. I det ena språket finns ofta ord som saknar exakta motsvarigheter i det andra, ord som på pricken beskriver en företeelse i det ena språket men som måste översättas med en längre förklaring i det andra språket. I So Bad So Good listar Alex Wein 25 förträffliga ord från olika språk som saknar motsvarighet i engelskan. Han hittar dem bland annat i japanska, norska, tyska och kinesiska.

    Ett par ord undertecknad efterlyser i svenskan är motsvarigheter till tyskans Imponiergehabe ('lust att imponera, något som enbart görs för att imponera') och isländskans gluggaveður (ordagrant fönsterväder i bemärkelsen att det kalla, blåsiga och regniga vädret utanför dörren är vackert att titta på för den som sitter vid fönstret inomhus).

    Har du några utländska ord som du saknar i svenskan? Eller några svenska pärlor som lyser med sin frånvaro i andra språk? Kommentera gärna!

    Anders

    74 kommentarer
  • Att utkräva ansvar är ett givet inslag i journalistik som blottar misstag, orättvisor eller lögner. I den klassiska mediedramaturgin betyder detta att en person med något slags makt eller ansvar ber om ursäkt för tillkortakommanden genom att göra en pudel. Men där den äkta pudeln lägger sig på rygg, visar strupen och sprattlar med tassarna för att visa sin undergivenhet finns det anledning att se upp. Det finns nämligen pudlar i ulvakläder. Och den falska pudeln försöker låta som den tar på sig ett ansvar, men levererar i själva verket inget annat än till intet förpliktigande uttalanden.

    Åsa Avdic, journalist och programledare för programmet Plus i Sveriges Television, skriver i ett gästinlägg på bloggen Journalisttips att det finns ett antal falska pudlar i omlopp. Det kan handla om att personen som ska svara på kritiken ber om ursäkt för något annat än själva sakfrågan, att den hänvisar till kommande rutinförbättringar, översyner eller utredningar och därmed gömmer det enskilda fallet eller att den som ertappades med att framföra felaktigheter skyller på dåligt minne.

    För den som inte lyssnar tillräckligt uppmärksamt, skriver Åsa Avdic, kan detta låta som renrasiga pudlar. I själva verket rör det sig alltså om falska pudlar.

    När dåvarande biståndsminister Jan O Karlsson var i blåsväder hösten 2002 bad han om ursäkt vid en presskonferens. I Dagens Nyheter hyllade Pål Jebsen, vd för Burson-Marsteller, statsrådets agerande:

    Han tog kommandot på presskonferensen och hade ett välgrundat manus. Han gjorde det med stor, trovärdig ödmjukhet och förståelse för reaktionerna ute i landet. Han gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen.

    Uttrycket fick snabbt spridning, plockades upp av Språkrådet till årets nyordslista och har sedan dess visat sig vara produktivt. Förra året skrev exempelvis PR-konsulten Lars Thalén i Dagens Nyheter att dåvarande S-ledaren Håkan Juholt borde ha gjort en terrier i stället för en pudel, eftersom det visade sig att han inte gjort något olagligt.

    På nätet finns en del ytterligare belägg på falska pudlar. Även Dagens Nyheters sportkrönikör Johan Esk talade om falska pudlar i samband med att sportjournalisten Bosse Hansson kallade AIK-spelare för svartingar:

    Jag har i veckan läst bloggande och twittrande kollegor sucka över att Bosse Hansson inte bara bad om ursäkt. Då hade allt glömts och han hade kunnat gå vidare. Det är det sjuka med mediesamhället. Folk kan göra bort sig hur som helst, men kastar man bara ur sig en patetisk ursäkt är allt okej. Hellre ärlig galenskap än falska pudlar som försöker halta omkring och se bra ut.

    Anders

    0 kommentarer
  • Frankrike och Island är målen när Språktidningen i sommar arrangerar resor med språktema. Du får chansen att på olika sätt fördjupa dig i två stolta språk och kulturer.

    I Frankrike möts vi i den lilla byn Arconsat i Centralmassivet, där vi upplever regionen till fots och på franska. Vi bor vid det lilla torget med den porlande fontänen och äter huvudmåltiderna på lokala restauranger. Vi provar de lokala ostarna och den unika kålkorven som bara tillverkas här.

    Dagsturerna leds av Mado Minssieux, som sedan barnsben känner stigarna i det omväxlande och vackra landskapet. Under vandringarna berättar hon initierat på sin föredömligt lättbegripliga franska om traktens historia, människor och matvanor. Med på färden följer också Språktidningens Cecilia Christner Riad.

    Vistelsen i Arconsat är 20–26 juli. Resan kan med fördel kombineras med ett stopp i Paris. Läs mer om resan här.

    På Island får vi en skräddarsydd resa till världens nordligaste huvudstad. Med Reykjavík som bas reser vi i historiens fotspår och lär känna de mytomspunna platserna från sagornas tid. Vi upplever naturpärlor som Gullfoss, Geysir och Þingvellir och landets främsta museer. Under resan möter vi språkvetare och författare som berättar om Islands språk och kultur.

    På programmet står också flera härliga middagar där vi får möjlighet att njuta av lokala specialiteter, som havskräfta och rustik isländsk köttsoppa, samt ett bad i Blå lagunen. Guide under hela resan är Språktidningens Anders Svensson, som tidigare varit bosatt på Island.

    Avresa från Stockholm eller Köpenhamn den 1 september och återresa den 6 september. Läs mer om resan här.

    0 kommentarer
  • Att lägga extra mycket kött, fisk, ägg, frukt, grönt och nötter på tallriken samtidigt som pasta, potatis, olja, bönor och salt fasas ut är en av årets hetaste diettrender i Danmark. Den kallas stenalderkost, eftersom den påminner om hur människan åt på stenåldern. Stenalderkost har nu utsetts till årets ord i Danmark.

    Stenåldersdietens grunder är att undvika spannmålsprodukter som bröd och pasta och stärkelserika livsmedel som ris och potatis. Inte heller socker, olja, bönor eller salt anses lämpliga. Vissa väljer också att bannlysa mjölkprodukter.

    I stället ska kosten bestå av sådant människan mumsade i sig redan på stenåldern, som kött, fisk, ägg, frukt, grönsaker, bär, nötter och svamp.

    Dieten är dock omstridd. Vissa forskare anser att produkterna från dagens djurfabriker inte kan jämföras med vad stenåldersmänniskorna åt. Då växte djuren upp i det vilda och hade en helt annan fettsammansättning än dagens slaktdjur.

    Stenåldersdietens förespråkare brukar ofta lyfta fram att metoden kan leda till viktminskning och lägre risk för att drabbas av diabetes.

    Radioprogrammet Sproglaboratoriet fick över 200 förslag på årets ord från sina lyssnare. Vinnaren stenalderkost utsågs sedan av en jury bestående av komikern Jan Gintberg, författaren Kirsten Hammann och Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn.

    Andra kandidater som länge var med i kampen om att utses till årets ord var bland annat gangnam och kopimisme.

    Förra årets segrare var Arabisk forår och året dessförinnan gick priset till vuvuzela.

    Anders

    0 kommentarer
  • Facebook, finanskris, presidentval och Psy. Det är företeelserna som gett upphov till några av de tolv engelska ord som bäst kännetecknar år 2012. Flera av orden är också på väg in i Collins Dictionary.

    Redaktionen för Collins Dictionary har under året fått in över 7 000 förslag på nyord från användarna. Vissa har redan plockats upp i den elektroniska utgåvan av ordboken, andra ord väntar på godkännande medan vissa har fått avslag.

    Precis som när det gäller den svenska nyordslistan är det substantiven som dominerar. Och precis som i Sverige är det ofta nya prylar eller företeelser som ger upphov till de nya orden.

    De tolv orden redaktionen valt är broga ('yoga för män', en sammansättning av bro och yoga), legbomb (ett uttryck som uppstod under Oscarsgalan där Angelina Jolie anlände i en slitsad klänning där ena benet tittade fram), eurogeddon (armageddon för eurozonen), mummy porn ('mammaporr', efter romanen 50 nyanser av honom), zuckered ('lurad', efter den fiaskoartade börsintroduktionen av Mark Zuckerbergs skapelse Facebook), jubilympics (kombinationen av olympiska spel i London och drottningens jubileum), Romneyshambles (presidentkandidaten Mitt Romney besökte Storbritannien och bjöd på några traditionella grodor), games makers (volontärerna sägs ha skapat stämningen under London-OS), 47 per cent (Mitt Romney hävdade under ett möte att 47 procent av amerikanerna skulle rösta på rivalen Barack Obama eftersom de var bidragsberoende), superstorm (orkanen Sandy skapade stor förödelse i Central- och Nordamerika), Gangnam style (den sydkoreanske rapparen Psy slog tittarrekord på Youtube med sin ironiska låt om självupptagna typer i Gangnam) och fiscal cliff ('budgetstup', den akuta ekonomiska kris som USA stod inför om inte republikaner och demokrater hade kommit överens om statsutgifter och skatter).

    Anders

    0 kommentarer
  • Redan på fosterstadiet börjar barns språkutveckling. Och det är mammans vokaler som fångar intresset. Det visar en studie som publiceras i ett kommande nummer av den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

    Under de tio sista veckorna av graviditeten lyssnar ofödda barn på tal som förekommer runt dem. Närmast och därför mest intressant är modern. Hennes vokalljud är de som uppfattas bäst, och det är dessa som det ofödda barnet först lär sig att känna igen.

    Redan några timmar efter födseln kan barnet skilja på mammans modersmål och andra språk som förekommer i samma miljö. Detta testades på totalt fyrtio svenska och amerikanska spädbarn.

    Spädbarnen fick i testet lyssna till modersmålet och främmande språk samtidigt som de hade utrustats med var sin napp. Deltagarna sög betydligt längre på nappen när de fick höra främmande språk jämfört med modersmålet. Detta, menar forskarna, visar att barnet har en tidigt utvecklad beredskap för modersmålet medan förståelsen för andra språk kommer senare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Robotsälen kommer till Sjöbo. Det är vård- och omsorgsnämnden som beslutat att köpa in en robotsäl till kommunens äldreboenden, rapporterar Skånskan.

    Redan år 2006 kunde Computer Sweden berätta om uppfinningen. Robotsälen hade då vunnit första pris i en japansk robottävling:

    Robotar är alltid inne i Japan. Vid utdelningen av Japans Robot Awards vann sälungen Paro första pris. Paro har sensorer under pälsen och morrhår som gör att den reagerar när den blir klappad. Den kan blinka med ögonen, röra sina fenor, svara på sitt namn och låta som en riktig säl.

    I Japan används robotsälen inom vården. Feber.se uppger att den exempelvis gjorde nytta efter tsunamikatastrofen. Robotsälen delades ut till personer som drabbats av depression. Eftersom sälen interagerar och svarar på fysisk kontakt kan den ge upplevelser av närhet och tillgivenhet.

    Robotsälen, som kallas Paro, kan lära sig att känna igen olika användare på rösten. Sälen vänder blicken mot den person som klappar den och kan svara genom läten, blinkningar och kroppsrörelser. Eftersom pälsen inte framkallar allergi kan robotsälen också användas som surrogathusdjur.

    Robotsälen fungerar för många vårdtagare bättre än en robothund. Även om bägge kan förses med samma egenskaper har många en uppfattning om hur en hund beter sig. Det gör att vissa tappar intresset för robothunden eftersom det är uppenbart att den inte är riktig. Sälar har däremot betydligt färre användare haft närkontakt med. När då robotsälen reagerar på beröring och visar uppskattning blir det en positiv överraskning som får vårdtagaren att fördjupa sig i kontakten med den. Detta skriver Kristin Raukola i en uppsats vid Linköpings universitet.

    Skånskan berättar om hur det gick till när Sjöbo kommun före nyår bestämde sig för att skaffa en robotsäl:

    Idén att skaffa en robotsäl kommer från Christin Andersson, verksamhetschef inom vård och omsorgsförvaltningen. Förslaget föll vård- och omsorgsnämnden i smaken och de har nu sagt ja till ett inköp av en robot. Man funderar också på att köpa in en robothund.

    I artikelns rubrik sammanfattas syftet med köpet:

    Äldre ska få mer säl-skap på boende

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg