Prenumerera på bloggen
  • Lantmäteriet förespråkar Döörte medan samer i området föredrar Kraapohke. Namnstriden om det samiska ortnamnet för Dorotea väcker heta känslor i Västerbotten, rapporterar Sveriges Radio.

    Döörte har av Lantmäteriet registrerats som samiskt namn för Dorotea. Det samiska ortnamnet är en ren översättning av kvinnonamnet. Men längre tillbaka användes i stället Kraapohke, och det är alltjämt det ortnamn som dominerar bland de samisktalande.

    David Jonasson från Voernese sameby säger till Sveriges Radio att det vore underligt om myndigheterna bestämde sig för ett annat namn än det talarna själva föredrar:

    "Vi blir pådyvlade det namnet av en svensk myndighet. ... Det skulle väl kännas lite tokigt och fel eftersom vi använder Kraapohke."

    Lantmäteriet registrerade först Döörte efter rekommendation från sametinget och Institutet för språk och folkminnen, Sofi. Men år 2010 ändrade sig sametinget efter en ny rekommendation från Samiska språknämndens sydsamiska sektion. Sofi föredrar dock alltjämt Döörte i stället för Kraapohke, och det är myndighetens ord som väger tyngst när Sofi och sametinget inte kommer överens om rekommendationen till Lantmäteriet.

    Per Martin Israelsson, sametingets sydsamiska språkkonsulent, säger till Sveriges Radio att talarna själva bör få avgöra dispyten. Och Kraapohke är det namn som har längst tradition:

    "Det är ju folk från området som ska bestämma vilket namn man ska ha."

    Anders

    0 kommentarer
  • "Hur i helvete ska jag veta det? Jag har ändrat mig så många gånger", sade Kaitlin Nootbaar när hon avslutningstalade om sina framtidsplaner inför eleverna vid Prague high school i Oklahoma. Som straff för att hon sade hell blir hon utan det diplom som bevisar att hon tagit sin examen.

    Svordomar uppfattas på olika sätt i olika miljöer. I ett kommande nummer av Språktidningen skriver Kristy Beers Fägersten, lektor i engelska vid Södertörns högskola, om varför svenskar i regel anser att de inlånade svordomarna fuck och shit är mildare än vad amerikaner tycker.

    Kaitlin Nootbaar fick nyligen känna på denna tuffare inställning. Under avslutningstalet bytte hon ut det av skolledningen godkända heck mot hell när hon funderade på framtidsyrken som sjuksköterska och veterinär. Den plötsliga ingivelsen kostade henne examensbeviset, rapporterar nyhetsbyrån AP.

    Skolans rektor ska ha erbjudit Kaitlin Nootbaar att få sitt examensbevis mot att hon skriftligen bad om ursäkt för svordomen. Detta erbjudande har Kaitlin Nootbaar nobbat.

    Prague high school torde underligt nog inte vara obekant med svavelosande företeelser som helvetet. Skolans idrottslag heter Red devils och har som maskot en liten pojke med horn i pannan och en treudd i handen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Med två officiella språk ställer kanadensisk lag långtgående krav på att offentlig service ska vara tillgänglig på både engelska och franska. I höst rycker språkkommissionärens observatörer ut till åtta stora flygplatser för att kontrollera att inget språk försummas.

    Observatörerna ska enligt ett pressmeddelande utföra över 1 500 kontroller på landets åtta största flygplatser. Alla flygplatser som har över en miljon passagerare om året måste nämligen tillhandahålla service på både franska och engelska.

    Kontrollerna omfattar bland annat skyltning och kontakter med personal både på marken och ombord Air Canadas flygningar. Om något av språken förbises kan den som inte lever upp till kraven räkna med en anmärkning.

    En majoritet av kanadensarna är enligt The Globe and Mail för tvåspråkighet. Samtidigt är språksituationen en ständig källa till konflikter. Beth Trudeau, talesperson för Canadians for Language Fairness, hävdar exempelvis i en intervju med Sun News att syftet med de kontroller som nu ska utföras enbart är att gynna den fransktalande minoriteten på den engelsktalande majoritetens bekostnad.

    Anders

    0 kommentarer
  • Dagstidningsläsarna tycks vara ett utdöende släkte samtidigt som få mediehus har lyckats hitta nya intäkter som kompenserar för bortfallet av prenumeranter och annonsörer. På vissa redaktioner osthyvlas det, på andra går ledningen fram med slaktarkniven. Fler ska göra mer samtidigt som det inte ska kompromissas med kvaliteten. Det är den ekvation som många svenska tidningar i dag söker en lösning på.

    Tillsammans med nätets och de sociala mediernas genomslagskraft har detta enligt somliga fört oss in i tyckonomins era, ett medieklimat där lättköpta poänger och överilade åsikter går före analys, källkritik och fakta. Isobel Hadley-Kamptz skriver i ETC med anledning av en uppmärksammad sexbrottsdom att "vi är fjättrade i tyckonomin":

    "Jag raljerar lite nu. Självklart har de inte läst domen. Varför skulle de det, deras texter är inte tänkta att vara faktabaserade, den begränsade tiden medger inte sådana frivoliteter som att läsa på. I den utsträckning det är beställda, betalda texter är redaktörerna ändå inte intresserade av något mer genomtänkt än ett enkelt tyck-till som man kan sätta en kul, klickvänlig rubrik på.

    Det gäller verkligen inte bara dessa artiklar, även om skillnaden mellan påläst och inte påläst kanske blev tydligare när det fanns något så handgripligt som en skriven dom i botten.

    Nej, detta är det samhälle vi lever i, tyckonomin."

    Det första belägget är från mars 2011 och är signerat Marcus Jerräng på Twitter, där han skriver att Dagens Nyheter omfamnar tyckonomin som en del av "newsmillsamhället". Elin Grelsson Almestad definierar i Göteborgs-Posten tyckonomi som "ett åsiktsjournalistiskt orienterat medielandskap".

    Tyckonomi är ett ord som främst används på nätet för att beskriva dagens medieklimat, ofta i tryckta medier. Men det har också letat sig in i pressen vid några tillfällen.

    Anders

    0 kommentarer
  • I dag firar Språktidningen fem år! Den 24 augusti 2007 landade det allra första numret av Språktidningen hos de första prenumeranterna. Mottagandet var över alla förväntningar.

    "Snygg, rolig och färgglad" skrev Aftonbladet, Svenska Dagbladet slevade i sig "en semantisk festgryta", Dagens Nyheter gav omdömet "omistlig" och "beroendeframkallande" sade Sveriges Radio. Sydsvenskan gillade visserligen tidningen, men undrade hur den skulle bära sig ekonomiskt. Vem skulle annonsera eller på annat sätt backa upp utgivningen?

    Trettiotre nummer senare vill vi gärna själva kalla Språktidningen en succé. Och det är läsarna som gjort den möjlig. Språk fortsätter att fascinera och engagera. Aptiten på forskningsrön och berättelser om dialekter, främmande språk, grammatik, stavning, nyord med mera tycks närmast oändlig.

    Vi firar därför fem år med att slå på stort. Från och med i höst utkommer Språktidningen med åtta nummer om året. Tidigare gjorde vi sex ordinarie nummer och ett tunnare specialnummer om nyord. Nu blir det åtta fullmatade utgåvor om året – plus den uppskattade Klurigt-bilagan som följer med sommarnumret.

    Men vad vill du läsa om i Språktidningen? Vad vill du se mer eller mindre av i tidningen? Mejla ditt förslag senast söndag till redaktionen@spraktidningen.se. Vi lottar ut fem exemplar av boken Varför heter det tonfisk? bland alla som deltar!

    Anders, Maria och Patrik

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • I det senaste numret av Språktidningen har det tyvärr smugit sig in fel i ordokut som gör det omöjligt att lösa. Här är rätt ordoku – och lösningen finns på sidan 83. Vi beklagar misstaget.

    Anders

    0 kommentarer
  • Kontinenten Amerika sträcker sig från Eldslandet i söder till Alaska och arktiska öar i norr. Ändå är det bara USA-medborgare som kallas amerikaner, trots att benämningen borde vara lika lämplig för personer bosatta i såväl Colombia som Kanada. Men dessa är inte amerikaner utan colombianer och kanadensare samt sydamerikaner och nordamerikaner.

    Frågan har tidigare diskuterats i Språktidningen 6/2008. Som svar på ett läsarbrev skriver Språkrådets Birgitta Lindgren så här:

    "Vi kan bara hålla med om att det är konstigt. ... Kanske förklaringen är att kontinenten Amerika aldrig har upplevts som en enhet på samma sätt som Europa. Säkerligen har också politiska och ekonomiska maktförhållanden spelat in. Det är också märkligt att amerikan i det allmänna språkbruket endast används om den som kommer från USA. Någon sammanfattande benämning på person från kontinenten Amerika finns inte. Om man vill använda amerikan för det, så måste man hitta på en alternativ benämning på invånare i USA och ett passande adjektiv. Det är inte så lätt. USA:are och USA:isk verkar inte seriöst. Omskrivningar som USA-medborgare kan användas men är inte så smidigt. Och vad ska man då ha för adjektiv?"

    Kanske har Metros kolumnist Lisa Magnusson hittat en lösning. I en krönika skriver hon om republikanen Todd Akin, som fått hård kritik sedan han i en intervju hävdat att våldtagna kvinnor inte blir gravida eftersom naturliga mekanismer sätter stopp för detta.

    Lisa Magnusson talar om "den usanska kongressledamoten". Som adjektiv fungerar usansk ganska bra. Även om det till en början låter lite ovant är usansk knappast krångligare än venezuelansk och surinamesisk. Som substantiv blir det möjligen lite knepigare. Eller vad sägs om usan med betoning på första stavelsen?

    Anders
    0 kommentarer
  • Amelia och Harry var 2011 års populäraste förnamn i England och Wales. De petar därmed ned Olivia och Oliver till andra plats. Det visar statistik från Office of National Statistics.

    Kanske var det uppmärksamheten kring prins Harry av Wales och den fiktiva trollkarlen Harry Potter som påverkade föräldrarna i England och Wales under förra året. Hela 7 523 pojkar fick då förnamnet Harry.

    Med 5 054 nya bärare blev Amelia det populäraste flicknamnet. Amelia klättrade fyra platser jämfört med 2010.

    Flicknamnen som ökade mest i popularitet var Eliza, Evelyn, Sofia och Harriet. Bland pojkarna klättrade Jenson, Dexter, Arthur och Riley snabbast.

    Precis som i Sverige används fler flicknamn än pojknamn. Totalt föddes 723 913 barn i England och Wales under 2011. Pojkarna delade på totalt 28 000 namn medan de flicknamn som registrerades var drygt 35 000. De tio namnen i topp svarade bara för 14 procent av alla förnamn.

    Föräldrarna i England och Wales hade olika favoriter för sina nyfödda. I England toppade Harry och Amelia, men i Wales hade Oliver och Lily flest nya bärare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sommaren 2009 tipsade Göteborgs-Posten unga läsare om vattenpoker som ett sätt att fördriva tiden under trista sommardagar. Spelet kan fungera som vanlig poker, men där förloraren tvingas att dricka ett glas vatten.

    Spelets regler säger att det är förbjudet att gå på toaletten medan leken pågår. Däremot varierar reglerna för hur många glas vatten förloraren ska dricka. Antingen dricker den så många glas som valören på de aktuella spelkorten anger, eller så dricker den ett glas vatten vid varje förlorad omgång.

    I somras visade det sig att vattenpoker kan vara en lek med dödlig utgång. En finsk flicka deltog i spelet under ett skolläger på Åland. Efter att ha druckit sex liter vatten på två timmar dog hon av vattenförgiftning.

    Flickan, som gick i sjätte klass, fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård, men hennes liv gick inte att rädda. Läkaren Tomas Skommevik berättar i Sydsvenskan att vattenförgiftningen gör att hjärnan svullnar:

    "Eftersom skallen är hård har hjärnan ingenstans att expandera."

    Dödsfallet uppmärksammades både i finska och svenska medier och ledde till omfattande diskussioner på nätet. Svenska läkare gick ut med en varning mot vattenpoker.

    Tomas Skommevik säger i Sveriges Radio att dödsorsaken är mycket ovanlig. Personer som drabbas av hjärnsvullnad på grund av stort vätskeintag brukar främst ha konsumerat alkohol.

    Anders

    0 kommentarer
  • Dragkamp om kaffekopparna på jobbet? Nu går det att hålla ordning i fikarummet. Uppfinningen heter Textspresso, och använder ätligt bläck för att skriva på kaffeskummet.

    Bakverk och godis med personliga budskap har funnits i många år. Skickliga kaffemakare kan visserligen göra figurer av skummet, men än så länge har de eventuella budskap som förmedlas genom kaffekoppen främst varit symboliska.

    Företaget Zipwhip i Seattle har ändrat på detta. De har utrustat en espressomaskin med en skrivare som använder ätligt bläck. Apparaten kan både skicka och ta emot sms, och den kan dessutom skriva ut dessa meddelanden i skummet.

    Den som vill vara säker på att inte en efterlängtad kaffekopp faller i en kollegas händer beställer styrketåren genom sms. Textspressotekniken gör att skummet exempelvis kan förses med beställarens namn eller telefonnummer, och därmed minska risken för att kaffet hamnar i fel strupe.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg