Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset har vi valt ut tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”Från mjölkbutiken klockan fem, ett litet Mumintroll gick hem. En kanna full med mjölk han bar, och vägen lång och kuslig var.” Tove Janssons Hur gick det sen har en härlig rimmade rytm, där läsaren lätt faller in i en janssonsk finlandssvensk satsmelodi. Hennes bilderböcker bör läsas högt för att komma till sin rätt.

    ”Utan att tänka på det är vi känsliga för texternas röster, men förmodligen är vi långt mindre känsliga än man var i äldre tider”, skriver Mats Malm, professor i litteraturvetenskap och numera ledamot i Svenska Akademien, i en artikel i Språktidningen 2013. ”Den främsta förklaringen är helt enkelt att vi är vana vid tyst läsning, en vana som har varit en självklarhet bara under de senaste århundradena.”

    Men högläsningen står nu förhoppningsvis inför en renässans. En stor mängd studier pekar på dess positiva effekter. Att läsa högt tillsammans med barn ger till exempel inte bara snällare föräldrar (vilket vi tidigare uppmärksammat här på bloggen) utan också närhet, värme – och en rejäl skjuts åt läsinlärning och ordförråd. Förutom själva berättelsen då, som i sig främjar inlevelse och fantasi.

    En färsk undersökning visar också att nära hälften av svenska föräldrar med barn i åldern 0–9 år dagligen läser högt för dem. Enligt studien, som gjorts på uppdrag av stiftelsen Legilex, tycker föräldrarna dessutom att det är viktigt att högläsa för barnen. Och både barn och vuxna gillar det.

    Föräldrarna uppger vidare att de skulle läsa mer för barnen om bara tiden fanns. Men paradoxalt nog sjunker högläsningen under helger och semestrar, då man ju verkligen borde ha tid att läsa böcker för varandra.

    Maria

    Foto: Pixabay

     

     

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Kan du lista ut vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Med det här kvisset tar vi semester från den dagliga uppdateringen på Språktidningens webb. Men varje fredag under hela sommaren lägger vi ut ett nytt ordkviss. Missa inte det!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ortnamn, dialekter, språkhistoria, minoritetsspråk och personnamn var bara några av alla ämnen som togs upp i Språken i Sverige, en bok som ingick i serien Sveriges nationalatlas. Nu finns den senaste upplagan gratis på nätet.

    Språken i Sverige utkom 2010 och hade professorerna Östen Dahl och Lars-Erik Edlund som redaktörer. Den beskriver språkutvecklingen i Sverige från forntid till nutid.

    Nu finns en ny upplaga av boken. Den har bland annat kompletterats med en rad samiska ortnamn. Och den går alltså att ladda ned utan kostnad från Kungliga Vitterhetsakademien.

    Anders

    0 kommentarer
  • Frågan om de och dem har blivit den kanske hetaste språkriktighetsfrågan på senare år. Svensklärare vittnar om att de måste ägna allt mer tid åt att lära ut skillnaderna mellan subjektsformen de och objektsformen dem. Samtidigt är det allt fler som uppmärksammar felaktig användning av de och dem.

    I Språktidningen 5/2019, som delas ut till prenumeranter i veckan, skriver språkvetarna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki att en reform troligen kryper allt närmare. I de senaste årens debatt har det kommit förslag på både enhets-de och enhets-dom. I talspråket är det uttalet dom som dominerar. Men i skrift har formen dom inte riktigt släppts in i finrummet. Språkrådet skriver att dom signalerar talspråklighet och vardaglighet:

    Den som använder dom riskerar att uppfattas som en person som inte behärskar standardnormen.

    I stilrutan i Svensk ordbok kommenteras formen dom:

    För närvarande kan den dock knappast användas i skrift utan att texten får en mycket vardaglig prägel.

    Hur ser framtiden ut för de, dem och dom? Kommer det en reform – och blir det i så fall en övergång till enhets-de eller enhets-dom? Rösta här intill!

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    6 kommentarer
  • I dag fyller republiken Island 75 år! Det var den 17 juni 1944 som Island på Þingvellir utropade sig till självständig stat och därmed kapade de sista formella banden till Danmark. Ett av självständighetsrörelsens främsta argument var det isländska språket. Att isländska var något helt annat än danska var för många ett skäl som vägde tungt.

    I det här kvisset får du en chans att pröva dina kunskaper i isländska. Du möter tolv isländska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Gangi þér vel! Lycka till!

    Här hittar du ytterligare ett kviss med isländska ord.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset kan du testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Du och jag blir ett vi. Så ser idealbilden av en romantisk relation ut. Men inte alla par lever upp till den rosenskimrande bilden. Och avsaknaden av just ordet vi kan avslöja att kärlekslivet snarare präglas av förnuft och distans än av passion. 

    Will Dunlop, forskare i psykologi vid University of California, har lyssnat på hur människor berättar om sina egna romantiska förhållanden. Berättelserna har han kopplat till så kallad anknytningsteori. Enligt denna teori beror människors förmåga att knyta an till andra ytterst på vilket band de har haft till sina föräldrar som små barn. Om en förälder har undvikit barnet när det har behövt tröst, till exempel, kan barnet i förlängningen också sky närhet – det kallas undvikande anknytning. Om föräldern i stället har svarat på behoven, men bara ibland, kan barnet i stället bli överdrivet vaksamt på föräldern – så kallad ambivalent anknytning. De här mönstren tenderar att följa med barnen in i vuxenlivet.

    Den undvikande anknytningen yttrar sig hos vuxna på det sättet att de tycker att det är obehagligt om någon kommer för nära. Den ambivalenta anknytningen gör i stället att personen ständigt är rädd att förlora sin partner. Nu har Will Dunlop undersökt sambandet mellan dessa ”otrygga” anknytningsmönster och användningen av personliga pronomen – som vi, jag och du, i mer än 1 400 observerade fall. ”De pronomen som människor använder när de berättar om sina kärleksrelationer, ger ledtrådar till hur deras anknytningsmönster ser ut”, säger Will Dunlop.

    Oavsett om personerna har en undvikande eller en ambivalent anknytning använder de ofta och gärna pronomenet jag – medan de som har en undvikande anknytning också undviker pronomenet vi. "Detta är ett helt nytt sätt att mäta graden av undvikande anknytning, eftersom människor oftast är helt omedvetna om vilka pronomen de använder", säger Will Dunlop. Om bägge parterna i en relation har ett undvikande mönster, ökar risken för känslomässig distans och separation.

    Maria

    Fofo: Istockphoto

    1 kommentarer
  • För nittioandra gången avgjordes rättstavningstävlingen Scripps national spelling bee. Och för första gången var det åtta tävlande som delade på segern. De svåraste orden i Merriam-Websters ordbok räckte då inte till för att kunna utse en enda vinnare.

    Det var 562 elever – samtliga under 15 år – som ställde upp i den årliga rättstavningstävlingen. I den sjuttonde rundan var det fortfarande åtta tävlande kvar: Rishik Gandhasri från Kalifornien, Erin Howard från Alabama, Saketh Sundar från Maryland, Shruthika Padhy och Christopher Serrano från New Jersey, samt Sohum Sukhatankar, Abhijay Kodali och Rohan Raja från Texas. De hade enligt CNN då lyckats stava till ord som omphalopsychite, geeldikkop och auftaktigkeit.

    Avgörandet drog ut på tiden, deltagarna började se lite lätt sömniga ut och tiden för tv-sändningens slut var sedan länge passerad. Efter den sjuttonde rundan fick de beskedet att det inte längre fanns tillräckligt många utmanande ord kvar i ordboken. De sista orden räckte bara till tre omgångar – och det var inte tillräckligt för att utse en ensam segrare. I den avslutande rundan stavade de rätt till auslaut, erysipelas, bougainvillea, aiguillette, pendeloque, palama, cernuous och odylic.

    De åtta vinnarna får 50 000 dollar var. Tävlingen avgjordes i Oxon Hill, Maryland, USA. Utöver deltagare från samtliga 50 delstater i USA fanns även tävlande från Kanada, Tyskland, Ghana, Jamaica, Japan, Sydkorea och Bahamas.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett kalligrafiskt protoromanskt språk skrivet av en nunna i ett dominkanerkloster. Så löd Gerard Cheshires förklaring till Voynichmanuskriptets ursprung. Men teorin har totalsågats och University of Bristol står inte bakom forskarens tolkning.

    Gerard Cheshire snubblade över Voynichmanuskriptet för två år sedan som doktorand vid University of Bristol. På bara två veckor trodde han sig ha löst den gåta som gäckat forskningen sedan bokhandlaren Wilfrid Voynich hittade manuskriptet 1912. Hans teorier publicerades i tidskriften Romance Studies.

    I Språktidningen 6/2012 skrev Johan Martinsson om försöken att knäcka koden. Sedan dess har listan över personer som trott sig kunna kasta ljus över mysteriet vuxit sig allt längre. Än så länge finns dock ingen tolkning av den gåtfulla texten som accepterats på bred front.

    Inte heller Gerard Cheshires teorier vann gehör. Han hävdade att författaren var en nunna i ett dominikanerkloster. Texten beskrev han som skriven på ett kalligrafiskt protoromanskt språk. Han trodde sig genom att hoppa mellan olika språk kunna dechiffrera meningar med ett stort inslag av ord med latinskt ursprung. Slutsatsen var att det rörde sig om ett utdött språk som på sin tid skulle ha fungerat som en brygga mellan vulgärlatin och dagens romanska språk som spanska och portugisiska.

    En lösning av gåtan hade varit en sensation. Mysteriet har gäckat forskare i många år. Manuskriptet har daterats till tidigt 1400-tal. Men de kryptiska teckenkombinationerna och de märkliga symbolerna har aldrig fått någon förklaring.

    Gerard Cheshires teorier mötte närmast en orkan av kritik. Lisa Fagin Davis, som leder Medieval Academy of America, skrev på Twitter att upptäckten av ett protoromanskt språk var nonsens och att hans bevis bestod av cirkelresonemang. När motvinden fortsatte meddelade University of Bristol – som bara dagen innan hade skickat ut ett pressmeddelande om den revolutionerande teorin – att det rörde sig om en studie som universitet inte stod bakom.

    Även den här gången slutade alltså en forskares glädje över att ha knäckt koden med ett magplask. Den som på egen hand vill försöka lösa mysteriet hittar Voynichmanuskriptet här.

    Anders

    Foto: Beinecke Rare Book and Manuscript Library

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg