Prenumerera på bloggen
  • Grundsärskola byter namn till anpassad grundskola och gymnasiesärskolan till anpassad gymnasieskola.

    En som har stor del i att detta namnbyte sker är artonåriga Leo Lust från Morgongåva, som under tre år har kontaktat politiker i omgångar för att få igenom det.

    Leo Lust var bara 15 år när han skickade ett medborgarförslag till riksdagen. Då gick han själv i grundsärskolans nionde klass, och tyckte att särskola lät nedlåtande. Enligt Leo Lust vågar många inte säga att de går i särskola av rädsla för mobbning: ”Man tänker ju på ordet sär. Det är det som är hela tanken med det här, att ingen ska behöva skämmas för att de går i en annan skola”, säger Leo Lust till svt.se.

    Särskola är en skolform för elever som inte kan följa undervisningen i en vanlig skola på grund av intellektuell funktionsnedsättning. Grundsärskolan har från och med 2011 en egen läroplan. Fram till 2004 kunde även elever med autism få plats i särskolan, men nu är det meningen att dessa elever ska få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett antingen i den vanliga skolan eller i annan skolform.

    För ett år sedan började Utbildningsdepartementet utreda frågan om alternativa benämningar till grundsärskola och gymnasiesärskola, eftersom regeringen ansåg att ”dessa benämningar är otidsenliga” och kan ”förstärka en känsla av utanförskap”. Leo Lust har hyllats av utbildningsminister Anna Ekström (S) för sitt stora engagemang.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer
  • En hjärtlig klassiker är Sveriges bästa kommunslogan. Språktidningens läsare har röstat fram ”I love Hjo” till landets bästa. Bland läsarnas egna förslag vann Kumlas ”Har du åkt hit, har du åkt dit”.

    – Vinnarna visar att lyckade ordvitsar alltid går hem. En bra kommunslogan kombinerar ett träffsäkert budskap om kommunen med en humoristisk knorr, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

    ”I love Hjo" utsågs alltså till bästa befintliga slogan med 25 procent av rösterna i Språktidningens omröstning. Kandidaterna till omröstningen togs fram av redaktionen i samråd med flera experter.

    Sloganen ”I love Hjo" myntades redan på 1950-talet. Så småningom började den användas som logotyp för Hjo Tidning tillsammans med ett rött hjärta. Senare började även kommunen använda samma slogan.

    – Den är ovärderlig och tidlös. Den är klar och tydlig. Den är lätt att komma ihåg. Och den visar också att Hjo är en stad som man tycker om, säger Michael Kihlström (KD), som är ordförande i kommunfullmäktige, till Språktidningen när han får beskedet att ”I love Hjo” har utsetts till vinnare.

    I höstas utlyste Språktidningen dessutom en slogantävling bland läsarna. Det vinnande förslaget blev "Har du åkt hit, har du åkt dit" för Kumla. Förslaget skickades in av Gunilla Hermansson.

    – Det var ju det här med fängelset som dök upp i mina tankar när jag läste om tävlingen i Språktidningen. Men jag hade aldrig tanken att kommunen skulle ta den och börja använda den. Det var själva ordvitseriet som jag tyckte var roligt, säger hon till Språktidningen.

    Resultat i omröstningen om Sveriges bästa kommunslogan:
    1. I love Hjo: 25 procent
    2. Vild och vacker (Vilhelmina, tidigare slogan): 18 procent
    3. Här får du livstid (Fagersta): 11 procent
    4. Sveriges närmaste stad (Enköping): 9 procent
    5. Det är hit man kommer när man kommer hem (Piteå): 6 procent
    6. When in Europe – don’t miss Skurup (inofficiell slogan): 6 procent
    7. Sagolika Sunne: 5 procent
    8. Långt ifrån lagom (Botkyrka): 3 procent
    9. En promille kan inte ha fel (Vingåker): 3 procent
    10. Full fräs i Sotenäs: 3 procent
    11. Borås – of course (inofficiell slogan): 2 procent
    12. Trevligt folk (Borlänge): 2 procent
    13. Där älven möter havet (Kalix): 2 procent
    14. Makalösa Pajala: 1 procent
    15. Vackrast och vildast i västra Värmland (Årjäng): 1 procent
    16. Mångfald, möten, möjligheter (Malmö): 1 procent
    17. Stortrivs i Storfors: 1 procent
    18. Lika trevligt som det låter (Lekeberg): 1 procent
    19. Ett rent nöje (Kiruna): 1 procent
    20. Lätt att leva (Ale): 1 procent

    Läsarnas bästa förslag:
    1. Har du åkt hit, har du åkt dit (Kumla): 27 procent
    2. Rättvik är aldrig fel: 21 procent
    3. Boden – Sveriges fästligaste stad: 20 procent
    4. Gruvliga ljuvliga Falun: 10 procent
    5. Andas in, andas ut i Köping: 6 procent
    6. Tranås – Sommen stad ska va!: 5 procent
    7. Vimmerby, inte bara Astrids bullerby: 4 procent
    8. Karlskoga smäller högst: 3 procent
    9. Hamna i Söderhamn!: 2 procent
    10. Klipp till i Borås: 1 procent

    Kontaktperson:

    Anders Svensson

    Chefredaktör

    0768-68 58 24

    anders@spraktidningen.se

    Här kan du läsa artikeln om Sveriges bästa kommunsloganer.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens ordkviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Som vanligt varvar vi lättare och svårare ord. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Corona, schmorona – covid, schmovid – pandemic, schmandemic. Det kan se barnsligt ut, men den här sortens lekfulla rim fyller en funktion, även bland vuxna. Det handlar om reduplikationer, det vill säga när ett ord upprepas. I detta fall inleder ett ”schm” eller ”shm” det upprepade ordet.

    ”Schm”-rimmen kommer ursprungligen från jiddish, men har kommit att användas mer allmänt i engelskan, särskilt i USA, bland annat för att markera ironi, hån eller skepsis. Men enligt en studie på Malmö universitet används den här sortens reduplikationer nu ofta för att lätta upp stämningen under coronapandemin.

    ”När vi hör hur dödssiffrorna stiger och företag går i konkurs säger många ’corona schmorona, jag kan ta mig igenom detta’”, säger Maria Wiktorsson, lektor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation. Hon framhåller rimmandet som en överlevnadsmekanism: ”Det är en del av den mänskliga naturen att vi vill ta ner hemskheter till något hanterbart som vi kan skratta åt.”

    Reduplikationer förekommer mer eller mindre över hela världen, men har tidigare inte studerats systematiskt i de europeiska språken. Kanske för att de betraktas som barnspråk, trots att man hittar dem även i vanligt vardagsspråk.

    Ordbildningar med ”schm” är en del av så kallade ideofoner, det vill säga en viss typ av ord som uttrycker olika typer av sinnesupplevelser. I Språktidningen skriver Östen Dahl om ideofoner i svenska och andra språk.

    Maria

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    Bild: Malmö universitet

     

    0 kommentarer
  •  

    Klacksparken mot Italien i EM 2004 är ett klassiskt svenskt fotbollsmål. Men när Zlatan Ibrahimović beskriver Sveriges forcering i slutminuterna fångar han inte bara dramatiken. Han fångar också ett typiskt drag för den svenska som talas i många förorter: den raka ordföljden, som i ”nu det blir en hörna”. I nya numret av Språktidningen, som utkommer 24 mars och finns i butik 1 april, analyserar språkvetaren Erik Magnusson Petzell den raka ordföljden.

    Dessutom i Språktidningen 3/2021:

    • Så blev fuck engelskans fulaste ord
    • Sara Lövestam om det skäliga med billiga priser
    • Här är Sveriges bästa kommunslogan
    • Konsten att göra en sahlinare
    • Jens Lapidus om att växla stil i berättelsen
    • Därför är punktskriften universell

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Vet du vad de betyder? De rätta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer

  • 3D-modeller och virtuell rekonstruktion av örats struktur hos en nutida människa (till vänster) och en neandertalmänniska. Foto: Mercedes Conde-Valverde, Binghamton university

    Neandertalmänniskor hade allt som krävs för att både uppfatta och producera tal, i princip på samma sätt som dagens människor. Det visar en ny stor tvärvetenskaplig studie med forskare i bland annat biologi, antropologi, arkeologi och paleontologi.

    I en av de senaste studierna har man rekonstruerat neandertalarnas hörsel, för att få en uppfattning om hur de kommunicerade. Forskarna har tagit fram 3D-modeller av örats struktur hos neandertalare och jämfört den med strukturen hos såväl Homo sapiens som fossiler av en tidigare människoart.  

    Data från 3D-modellerna har sedan bearbetats av ett biotekniskt framställt datorprogram för att på så sätt simulera de olika arternas hörsel. Resultatet visar att neandertalare hade en hörsel som mer närmade sig vår, mellan 4–5 kilohertz.

    Det visade sig också att en särskild frekvensvidd i hörseln, som gör det möjligt att urskilja akustiska signaler i språk, var större hos neandertalarna än hos den tidigare arten. Även den liknade den moderna människans. Och detta är en viktig nyckel till att kunna uppfatta specifika språkljud, enligt forskarna.

    Andra insikter från studierna är att neandertalarnas tal innehöll en mängd konsonanter. Tidigare studier har koncentrerat sig på människoartens förmåga att forma vokaler. Just kombinationen av vokaler och konsonanter är vad som skiljer mänskligt språk från nästan alla andra primaters kommunikation.

    Maria

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer
  •  

    Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. I det nya avsnittet av Språktidningens podd samtalar Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, och Språktidningens Anders Svensson om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.

    Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

     

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Kan du lista ut vad de betyder? De korrekta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • ”Jaha, nej jag måste nog kila …” ”Ska vi säga så då?” Att avsluta ett samtal är en konst lika avancerad som en slutpiruett i ett dansnummer. Och det visar sig att endast 2 procent av våra samtal avslutas på ett sätt som gör bägge parterna nöjda. 98 procent av konversationerna lämnar i stället åtminstone en av deltagarna otillfredsställd – eller till och med lite sårad.

    Forskare i psykologi vid Harvard university i USA har studerat samtal mellan nästan 1 000 personer. Efter samtalen fick deltagarna frågan om de kände att konversationen avslutats tillfredsställande. Men den överväldigande majoriteten kände sig alltså missnöjd. Antingen tyckte de att snacket hade pågått alldeles för länge, och att motparten inte tagit till sig hintarna om att man ville avsluta, eller så tyckte de att samtalet avbrutits alltför abrupt.

    Resultatet av studien var överraskande stabilt. Det spelade ingen roll om de samtalande inte kände varandra sedan innan, eller om det handlade om en konversation makar emellan.

    Forskarna tror att resultatet beror på vad de kallar koordinationsproblemet. Det uppstår eftersom människor tenderar att hålla inne med sina innersta önskningar – till exempel om hur de vill att ett samtal ska sluta. Detta på grund av att de vill vara artiga och följa motpartens (likaledes outtalade) önskningar.

    Samtal kan verka enkla och okomplicerade, men i själva verket innehåller de en mängd oskrivna och avancerade regler. Det vittnar åratal av samtalsanalystisk forskning om. Om någon frågar dig ”Har du ätit än?” kan det vara ett subtilt sätt att fråga om du vill hänga på och äta lunch, till exempel.

    Och att avsluta ett samtal är en riktigt svår samtalsgren, som kräver fingertoppskänsla. På engelska kallar man de hintar som signalerar att samtalet håller på att ta slut för closing routines. Dessa kan bestå i att ena parten säger ”då så” eller ”okej” i ett visst tonläge. Det kan ta ett tag att knyta ihop säcken, och det är nästan omöjligt att avgöra om ens samtalspartner tycker att den processen är tillräckligt kort – eller lång.

    Maria

    Foto: Pexels

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg