Prenumerera på bloggen
  • Ålderdomligt, bibliskt och högtidligt. Så har verbet hugsvala beskrivits i ordlistor de senaste årtiondena. Hugsvala är det åttonde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

    Hugsvala betyder ’ge tröst och lindring’. I Sverige är det många som förknippar ordet med Bibeln. Men det är också många som förknippar hugsvala med lyrik. En av dessa läsare är Monica:

    Har alltid haft en förkärlek för detta ord sen jag läste en dikt av Johan Olof Wallin där det sista stycket lyder: ”Jag hör hans röst, där aftonvinden susar, där lunden sjunger och där floden brusar. Jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala och mig hugsvala.”

    Trots att hugsvala klassas som ålderdomligt i Svensk ordbok tycker Anna att det är ett ord som ligger i tiden:

    Jag har alltid tyckt att det är ett vackert och tröstande ord. Idag tror jag dessutom att det finns ett stort behov av tröst och styrka, så då vill jag gärna använda hugsvala/hugsvalelse istället. Jag tycker att det förtjänar att få finnas kvar, som motvikt till dagliga, ofta torftiga ord.

    Maria har liknande känslor för hugsvala – en ”mellanmänsklig aktivitet vi borde ägna oss åt oftare!!” – medan Ylva talar om ett ord som fångar flera olika handlingar:

    Att svalka sinnet, ge hågen tröst, att komma till ro, stärka och ge lisa känns som något som borde göras mer. Att dessutom få in dessa stillsamma, omtänksamma och förmodligen kloka handlingar i ett och samma ord! Vi har allt att vinna på att hugsvala och låta oss hugsvalas mer.

    Det var i höstas som Språktidningen listade 1 001 ord som används så sällan att de kan riskera att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Det går fortfarande att adoptera ord genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Flockimmunitet, droppsmitta och triage blev plötsligt ord som de flesta kände till. Den utvecklingen var ett tecken på att Sverige fått åtskilliga soff- och hobbyepidemiologer.

    Coronapandemin gjorde att en rad ord som varit etablerade i det medicinska fackspråket tog steget över till allmänspråket. De som kanske har hörts och synts mest är flockimmunitet, droppsmitta och triage. Samtidigt har förmodligen en stor del av befolkningen diskuterat de bästa metoderna för att platta till kurvan. Det talas ibland skämtsamt om att Sverige har blivit en nation av hobbyepidemiologer.

    En hobbyepidemiolog använder sina nyfunna – och ofta ganska begränsade – kunskaper i epidemiologi för att sia om utvecklingen. Ordet användes bland annat av statsminister Stefan Löfven i en intervju i Svenska Dagbladet. Han fick då frågan om han ville analysera de stora skillnaderna i dödstal för coronaviruset covid-19 i de nordiska länderna:

    Nej, jag vill avvakta. Jag har just lyssnat på Folkhälsomyndighetens pressträff, de gör också en betraktelse över detta och de är försiktiga med att dra snabba slutsatser. Jag tror att även vi hobbyepidemiologer ska vara försiktiga med för snabba slutsatser, säger Löfven.

    Hobbyepidemiolog används även om personer som är experter inom andra områden – som ekonomi – men som ändå uttalar sig om coronapandemin. Svenska Dagbladet berättar om Jean-Pisani Ferry, tidigare ekonomisk rådgivare åt Frankrikes president Emmanuel Macron:

    Det är en rätt mörk framtid Jean Pisani-Ferry ser framför sig. Som så många andra har den franske stjärnekonomen förvandlats till något av en hobbyepidemiolog hemma på kammaren. För den som vill kunna uttala sig om den ekonomiska framtiden gäller det att sätta sig in i virusets utbredning, och Pisani-Ferry pratar om infektionshastigheter och coronavirusets dödlighet som om han aldrig har gjort annat.

    Även soffepidemiolog används i samma betydelse. Här är det soffan som får symbolisera att det inte är någon utbildad ämnesexpert som uttalar sig. I Kvartal skriver Henrik Höjer om samhällsdebatten i coronakrisens kölvatten:

    Soffepidemiologer, killgissare, hobbyvirologer. Jodå – epiteten över de som dristat sig ha åsikter om smittspridning, masstestning, iva-platser och Folkhälsomyndighetens påståenden har duggat tätt.

    Soffepidemiolog är belagt sedan 2020. Hobbyepidemiolog – som är betydligt vanligare – är belagt sedan 2017. Då användes ordet bland annat i Helsingborgs Dagblad.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Allrakäresta är ett ord många håller kärt. Ordet är det sjunde mest adopterade bland Språktidningens läsare.

    Ordet allrakäresta togs med i Svenska Akademiens ordlista i 1998 års upplaga. I de två senaste upplagorna – från 2006 och 2015 – anges det som ålderdomligt. I en genomgång som Språktidningen gjorde i höstas används det dessutom så sällan att det skulle kunna vara på väg ut ur ordlistan.

    Men det var alltså många läsare som ville adoptera ordet. En av dem som har varma känslor för allakäresta är Ingegerd:

    Ett ord lika vackert som morgongåva och mångfalt andra numera sällan brukade ord.

    Emma skriver att allra borde ha en allrakäresta:

    Säg det för dig själv och det går inte annat än gilla ordet. Både för hur det låter och vad det oftast syftar till. ... Vem vill inte ha någon att kalla sin allrakäresta? Säg någon som inte vill vara någons allrakäresta.

    Många har en personlig relation till ordet. Cattis berättar att hon blir ”varm i hjärtat” medan Anette anser att det är ”den vackraste kärleksförklaringen”.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Språktidningens sommarnummer är 100 sidor tjockt! Vi bjuder på extra mycket korsord, kviss och sudokun. Vi passar också på att fira Pippi Långstrump. I år är det 75 år sedan den första boken om denna språkliga upprorsmakare utkom. Lena Lind Palicki berättar om hur Astrid Lindgren med språket som redskap skapade en rebell som fångade och formade den moderna svenskan.

    Dessutom:

    Sara Lövestam upptäcker svenskans generösa parasit

    Kampen om feminina titlar i ryskan

    Mikael Parkvall om nya och gamla knasformer i språket

    Konsten att övertyga som buktalare

    Karin Smirnoff kryddar med dialekt

    Sommarnumret börjar delas ut till prenumeranter den 15 juni. Numret finns i butik den 23 juni.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Den som är åpen riskerar att inte bli så populär. Men ordet åpen är populärt. Det är det sjätte mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

    I höstas listade Språktidningen 1 001 ord som användes så sällan att de skulle kunna vara på väg ut ur Svenska Akademiens ordlista. Vi uppmanade också läsarna att adoptera sina favoriter genom att använda dem.

    Flera av de populäraste adoptionerna var dialektord. Och det sjätte mest adopterade ordet var alltså åpen, ’som själviskt tar för sig av något’. Åpen hörs oftast i västsvenska dialekter men det är även belagt från Östergötland och Södermanland.

    Åpen har samma ursprung som öppen. Den som är åpen kan exempelvis ha munnen öppen för läckerbitar.

    Petra är en av de läsare som har adopterat just åpen. Hon skriver om ordets geografiska utbredning:

    Åpen har jag använt mycket under min uppväxt på västkusten (norra Halland) och har fått inse – när jag för 20 år sedan flyttade till Linköping och 10 år senare till Stockholm – att det var sparsamt använt i landets östra delar och ibland okänt. Skulle så önska att det fick finnas kvar eftersom ingen passande synonym finns att tillgå.

    Vera berättar om en personlig relation till ordet:

    Min kompis myntade ordspråket ”Åpen lever längst”, ett uttryck jag använder ofta än idag.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    1 kommentarer
  • Det brukar heta att mammutarna dog ut för att det inte fanns några papputar. Nu talas det om en annan typ av papput, en typ av man som anklagas för att leva enligt förhistoriska ideal.

    Bland ordvitsare är mammut och papput ett etablerat par. Ett föräldrapar undertecknade nyligen en födelsedagsannons i Sundsvalls Tidning just så:

    Lilla loppa, när blev du så stor? Stort grattis på din 2-årsdag älskade Agnes. Massa pussar och kramar från mammut och papput.

    De senaste veckorna har en annan typ av papput uppmärksammats i samband med utgivningen av Otto Gabrielssons bok Vildhavre. Där skildrar han relationen till pappan Jörn Donner, som själv beskrev sonen som ”ett misstag”.

    I Jörn Donners självbiografi Mammuten nämns Otto Gabrielsson i en bisats. I Vildhavre använder han i stället papput för att beskriva fadern:

    Du var på samma gång ångvält, pansarvagn, gödselspridare och för­historisk elefant. En papput. Det in­gick inte i ditt livsuppdrag att kän­na efter. Du manglade vidare och de­lade ut en kanonad av käftsmällar med dina ord.

    I Expressen skriver Ebba Witt-Brattström om boken. Hon undrar bland annat varför söner är så fascinerade av sina fäder:

    Söner skriver sällan böcker om sina mammor, som fortfarande verkar vara brödet och mjölken som levereras punktligt. Annars är vi dåliga mödrar, som borde skämmas livet ut. Men pappor, inte bara papputar, kan vara lika usla som Jörn Donner och ända avgudas.

    I Hufvudstadsbladet talas det om författarens papputbesatthet i sökandet efter bekräftelse:

    Gabrielsson beskriver tonårens jobbiga besök på Donners sommar-ställe där papputen går omkring sur och bister medan hans hustru gör sitt bästa för att med svårbegripliga lantliga bestyr sysselsätta en blyg och olycklig ung gäst som helst bara vill se på tv.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätter du din ordkunskap på prov. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Dialektala ord och uttryck ligger många varmt om hjärtat. Ett av dem är dynvar. Ordet används i betydelsen ’örngott’ i finlandssvenska dialekter.

    I Svenska Akademiens ordlista, SAOL, finns ett antal finlandismer, ord som är typiska för finlandssvenska dialekter men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Ett av dem är dynvar. Många finlandssvenskar reagerade att dynvar fanns med på Språktidningens lista över ord som blivit så sällsynta att de riskerade att strykas ur SAOL.

    Emilia var en av alla läsare som engagerade sig för dynvar:

    Dynvar är för mig ett ord som är i ständig flitig användning och speciellt i Finland är detta ett vanligt och vardagligt ord. Får ofta konstiga blickar från mina svenska vänner då jag använder många äldre ord som är vanliga i Finland och önskar de skulle använda och ”utsättas” för dessa ord.

    August var en annan läsare som adopterade dynvar:

    Jag garanterar att hela Svenskfinland står bakom mig när jag säger att det är ett viktigt ord.

    Även Carolina betraktade dynvar som en självklarhet i ordförrådet:

    Dynvar använder jag varje vecka, inte i skrift förstås för det är ett ord man använder hemma i familjen. Jag tror att det inte finns någon i Finland som använder örngott, det är totalt främmande för oss. Om Ikea säljer örngott så beror det på att deras marknadsföringsmaterial kommer från Sverige.

    Dynvar var det femte mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Nitton bokstäver är vad som brukar behövas för att barn ska kunna läsa sina första ord. Det fastslår forskare i psykologi och utbildningsvetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften New ideas in psychology.

    Forskarna har studerat 412 norska barns läsförmåga innan de började skolan. Målet var att identifiera en kritisk punkt för hur många bokstäver som var nödvändiga att behärska för att de skulle kunna pussla ihop bokstäver till ord. Barnen testades vid tre tillfällen.

    Slutsatsen är att barn i snitt behöver ha lärt sig 19 av det norska alfabetets 29 bokstäver. Dessutom behöver de ha en viss förståelse för att vissa bokstäver kan uttalas på olika sätt. Innan barn har nått den kritiska punkten tenderar ord att upplevas som ett ostrukturerat myller. Men när de känner till de flesta och vanligaste bokstäverna skapar enstaka okända bokstäver mindre bekymmer. Då är det också sällsyntare att de ger upp på grund av att de inte känner till samtliga bokstäver.

    Forskarna anser dessutom att resultaten talar för att barn samtidigt ska lära sig hur bokstäverna låter. De hävdar att den metoden är effektivare än den princip som går ut på att barn ska lära sig bokstäver när de möter dem i olika ord.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg