Prenumerera på bloggen
  • När det är mycket som ska hinnas med i undervisningen talas det om stoffträngsel. Ordet användes flitigt i debatten om förslaget att slopa antiken inom historieämnet.

    Redan 1992 användes stoffträngsel i svensk press för första gången. Sedan dess har ordet synts i medietexter ungefär en gång om året. Det har alltså inte riktigt etablerat sig. Men de senaste veckorna har användningen ökat kraftigt.

    Skolverket meddelade nyligen att antiken skulle strykas från undervisningen i historia. Skälet var stoffträngsel i ämnet – alltså att tiden inte räckte till för allt som skulle hinnas med. Beslutet var en prioritering från myndighetens sida där det i stället skulle läggas större vikt vid efterkrigstiden.

    Beslutet väckte starka reaktioner. Skolverket backade så småningom i frågan. En av dem som protesterade mot planerna var Peter Englund, historiker och ledamot av Svenska Akademien. Han skrev i Dagens Nyheter att beslutet att skrota antiken inte var förenligt med pratet om historieämnets betydelse:

    Timantalet har skurits ned utan att målen nämnvärt förändrats vilket lett till det som på skolbyråkratiska kallas ”stoffträngsel”, och som bland annat med nödvändighet fört till en kraftigt ökad abstraktionsgrad – ju mindre tid som avsätts till ämnet desto svårare blir det att begripliggöra.

    Läraren Nicklas Mörk skrev i Skolvärlden att beslutet att slopa antiken illustrerade ett djupare problem:

    Men det finns fortfarande en stoffträngsel i SO-ämnena som behöver åtgärdas. Ett förslag för att lösa det är att göra en förändring i timplanen där Skolverket omfördelar tid antingen mellan SO-ämnena eller från exempelvis elevens val till historia.

    Stoffträngsel har länge använts främst internt inom Skolverket och andra myndigheter. Debatten om antiken gjorde att ordet plötsligt började synas och höras mer i allmänspråket.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Vi blir allt snabbare på att tumma fram text på våra mobiler. Skillnaden i skrivhastighet minskar också stadigt mellan dem som skriver på fysiska tangentbord och dem som skriver på mobilskärmar. Snabbast på mobilskrivning är 10–19-åringarna.

    Finska, brittiska och schweiziska forskare har utfört det största snabbskrivartestet hittills, med över 37 000 deltagare. Dessa har fått visa hur flinka skribenter de är, både på tangentbordet och på mobilskärmen. De som använde tummarna för att skriva på skärmen kom upp i 38 ord per minut i snitt, viket bara är 25 procent långsammare än de som gjorde motsvarande test, med ett eller flera fingrar, på ett vanligt tangentbord. På ett sådant kan man i teorin komma upp i cirka 100 ord per minut. Men i själva verket är det få som kommer upp i den hastigheten; de flesta når i dag runt 35–65 ord per minut.  

    Forskarna förutspår att vi kommer att bli allt mindre skickliga på att hantera ett fysiskt tangentbord. Dessutom utvecklas ”smarta tekniker”, som autokorrektion av text, i allt raskare takt. Detta gör att det i sinom tid inte kommer att vara någon skillnad i hur snabbt vi skriver på de olika digitala enheterna.

    Den snabbaste mobila tvåtumshastigheten i testet var hela 85 ord per minut. En avgörande faktor för hur snabbt deltagarna kunde skriva på mobilen var om de använde ett finger eller två tummar för att skriva. De som använde tummarna kom upp i ansenligt högre hastigheter än enfingerskribenterna. Att slå på autokorrektionen av ord snabbade också upp textproduktionen, medan den funktion som föreslog ord under skrivandet inte hade någon sådan effekt.

    Här kan du själv testa din skrivhastighet!

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att uppmana någon att återvända till hemlandet är inte längre tillåtet. Det är heller inte tillåtet att kräva att någon ska tala engelska. Dessutom är det numera förbjudet att använda illegal alien när syftet är nedsättande. Det är några av nyheterna i riktlinjer som klubbats i New York City.

    Den som bryter mot det nya regelverket riskerar böter på upp till 25 000 dollar. Det har tagits fram av stadens kommission för mänskliga rättigheter. Reglerna gäller bland annat arbetsgivare, hyresvärdar samt hotell och andra övernattningsställen.

    Kommissionen beskriver New York som en av världens mest språkrika städer. En dryg tredjedel av invånarna är födda utomlands. Och var sjätte invånare är inte amerikansk medborgare. Därför anser kommissionen att det är viktigt att det finns tydliga regler för att motverka diskriminering.

    Flera av punkterna i de nya riktlinjerna handlar om språk. Det är inte längre tillåtet att uppmana någon som talar ett annat språk än engelska att byta till engelska eller att ”återvända till ditt hemland”. Och det är heller inte tillåtet att försöka förhindra någon att tala ett annat språk än engelska med hänvisning till att språkvalet kan störa andra personer.

    Dessutom är det nu förbjudet att använda illegal alien – ett begrepp som används om en person som saknar amerikanskt medborgarskap men som utan tillstånd ändå uppehåller sig i USA – när syftet är att kränka, förnedra eller trakassera. I regelverket finns också ett uttryckligt förbud mot att diskriminera personer på grund av bristande kunskaper i engelska.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • När det låter som att mamma vill bestämma är det mindre troligt att tonårigar gör som hon säger. En vänligare ton är ofta mer framgångsrik. Det visar en studie publicerad i tidskriften Developmental Psychology.

    Brittiska och belgiska forskare i psykologi har undersökt hur tonåringar reagerar på uppmaningar. De frågade drygt tusen 14- och 15-åringar om de skulle följa olika instruktioner från mamma. Det rörde sig bland annat om uppmaningar om att gå till skolan och att göra läxorna.

    Deltagarna fick lyssna till inspelade uppmaningar – men med helt olika tonlägen. Därefter besvarade de frågor om hur de själva hade agerat i motsvarande situation.

    Resultaten visade att en befallande ton hade motsatt effekt. Den minskade viljan att göra som mamma sade. Den befallande tonen förknippades också med olika typer av negativa känslor och emotionell distans.

    En uppmuntrande ton fungerade mycket bättre. Den skapade positiva associationer och förstärkte närheten mellan mamman och tonåringarna.

    Forskarna konstaterar att rösten är ett kraftfullt verktyg. För den som är trött och stressad kan det vara lätt att använda en befallande ton för att något ska bli gjort. Men att i stället försöka hitta en mer uppmuntrande ton kan alltså vara mer framgångsrikt för den som vill få sin vilja fram.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Menskonst behöver inte nödvändigtvis handla om mens. I stället har menskonst under höstens debatt närmast blivit synonymt med konst som utmanar publiken.

    För fem år sedan kom den första debatten om menskonst. Inför utställningen Period pieces i Göteborg sade initiativtagaren Josefin Persdotter i Expressen att hon ville göra det lättare att tala om mens. Bland verken fanns bland annat målningar där mensblod använts:

    Det här är en del i rörelsen mot menstruell tabu och en mainstream idé om att det är skamligt och att man inte får prata om det.

    Hösten 2017 var det ett verk av Liv Strömquist som skapade diskussion. Serien The night garden – som visades i Slussens tunnelbanestation – föreställde kvinnor som hade mens. Aftonbladet skildrade den efterföljande debatten och kritikernas farhågor:

    Upprörda röster målar upp framtidsscenarion där kvinnor kräver att få blöda rakt ut på kontorsgolvet. Menscertifiering buntas ihop med röda skynken som genusflum, virkad menskonst och vulvor i lera.

    Debatten tog ny fart i mars i år när Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor efterlyste en ny typ av feminism. Hon hävdade i en debattartikel i Aftonbladet att dagens feminism borde inrikta sig på att lösa vardagens problem:

    Medan tv-soffornas återkommande feminister diskuterar könsstereotypa Lego-figurer eller menskonst i Stockholms tunnelbana, väntar en lång rad verkliga frågor på att hanteras. Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna. Kvinnors pension är ofta lägre. Här finns betydligt bättre lösningar än standardsvaren om kvoterad föräldraledighet. Vi vill göra pensionssystemet mer flexibelt, så att den som tagit ut mest föräldraledighet kompenseras.

    De senaste veckorna har debatten närmast exploderat. Nyligen beslutade Samstyret i Sölvesborg – där Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna samt Sölvesborg- och Listerpartiet ingår – att på kommunal nivå stoppa inköp av ”utmanande konst”. I offentliga miljöer skulle konsten vara ”klassisk och tidlös”.

    Sverigedemokraten Rolf Hans Berg, som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden, sade i Sveriges Television att han inte tyckte att menskonst hörde hemma i det offentliga rummet. Partiet använder ofta just menskonst för att beskriva en typ av verk som anses utmana vad som är god smak. Menskonst fungerar alltså som ett slags symbol för verk som inte lever upp till partiets syn på vad som bör visas i exempelvis kommunala lokaler:

    Det är klart att om du vill ha ”menskonst” hemma vid matsalsbordet ska du köpa det, men jag tror inte medborgarna uppskattar sådan konst i kommunens ägo.

    Konstkritikern Mårten Arndtzén kommenterade beslutet i Sveriges Radio. Han ansåg att motståndarna till utmanande konst genom menskonst fått ett ”praktiskt skällsord”. Han ansåg dock att det snarare var ”människor som av olika anledningar tycker att mens är lite äckligt eller lite privat” som utmanades än något etablissemang. Han konstaterade också att menskonst trots debatten knappast kunde betraktas som en genre:

    Nu ska det väl sägas att det här begreppet har ett ganska svagt sakinnehåll – menskonst är ingen konstnärlig genre. Men generellt har en lite aktivistisk strävan att sprida goda värderingar blivit ganska vanlig i kultur- och konstsammanhang på senare år. Delvis som en reaktion mot högerpopulismens framgångar. Och kanske är menskonsten, och debatten kring den, en indikation på att det finns en risk där: att man rullar ut en mensröd matta för just de krafter man tror sig bekämpa.

    Menskonst är belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Lena Lind Palickis kurs om inkluderande språk blev snabbt fullbokad. Den som missade det första tillfället får en ny chans torsdagen den 16 januari. Kursen äger rum klockan 13–16 i Sveriges tidskrifters lokaler på Vasagatan 50 i Stockholm.

    Det här är en kurs för dig som vill skriva inkluderane och utan att diskriminera men samtidigt neutralt, opolitiskt – och framför allt begripligt. Hur vi benämner andra människor spelar stor roll i ett demokratiskt samhälle. Men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen diskrimineras är långt ifrån enkelt och självklart.

    Under en halvdag får du genom föreläsningsinslag, övningar och diskussioner bland annat öva på att analysera texter, använda språket så att olika perspektiv kommer fram, resonera om för- och nackdelar med olika benämningar, lära dig om hur språk och diskriminering hänger ihop samt skriva inkluderande och begripligt.

    Kursledare är Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på språkvård och inkluderande språk.

    Här kan du läsa mer om kursen och boka plats.

    Anders

    Foto: Privat

    0 kommentarer
  • Vill du lyssna på rock i din nya rock? Vi människor har nästan aldrig problem med att avgöra vad ett ord betyder i ett visst sammanhang, även om det kan ha mer än en innebörd. Datorerna har däremot haft mycket svårt med detta, till exempel när de ska översätta en text automatiskt eller ta emot ett röstkommando.

    Språkvetaren Luis Nieto Piña har skrivit en avhandling där han presenterar förbättrade semantiska modeller, som gör det möjligt för digitala verktyg att förstå flera innebörder av samma ord. Detta genom att förse datorsystemen med lexikon och andra språkliga resurser.

    Flertydiga – eller ambiguösa – ord har vållat mycket huvudbry för dem som har velat få datorer att greppa mänskligt språk. Många som har använt Google translate har fått sig ett gott skratt, och trovärdigheten kan sänkas rejält för annonsörer och andra som urskillningslöst förlitar sig på automatiska översättningstjänster. En ”tillfällig blus” annonseras till exempel ut på nätet – men det handlar inte om ett plagg som finns under en begränsad tid; en casual blouse är i stället en som är ledig i passformen och lämpar sig för informella sammanhang. 

    Maskinerna har länge rätt väl kunnat sortera in ord i ordklasser – det vill säga avgöra om ett ord är ett substantiv, som rock, eller ett verb, som spela. I viss mån har datorerna också kunnat lära sig vilken grammatisk roll ett ord har i en sats, till exempel om det är subjekt eller objekt. De har kunnat tränas i att se sådant som att jag i jag spelar rock är subjekt och att rock är objekt – och inte vice versa. Men att begripa vad orden egentligen betyder är en annan femma: är rock en musikstil eller ett ytterplagg?

    I de flesta datorsystem som hanterar språk är det avgörande med modeller som kan informera datorn om vad orden betyder, menar Luis Nieto Piña. På så vis kan användarupplevelsen bli bättre och vardagen enklare.

    Läs avhandlingen här!  Och här kan du läsa mer om hur datorer lär sig förstå mänskligt tal.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bokmässan i Göteborg börjar på torsdag – och Språktidningen är på plats hela mässan. Du hittar oss i monter B07:62. Där kan du diskutera innehållet i tidningen och teckna en provprenumeration till mässpris.

    På lördag klockan 15.30 diskuterar Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, och Maria Sjödin, förläggare på förlaget Morfem, aktuella språkfrågor. Samtalet äger rum i monter B05:70. Kika gärna dessutom förbi hos våra syskontidningar Fokus och Modern Psykologi som båda har spännande program under mässhelgen.

    Hoppas att vi ses på Bokmässan!

    Anders

    Foto: Niklas Maupoix

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg