Prenumerera på bloggen
  • Fredrik Lindström tilldelas Språkförsvarets hederspris för sitt arbete med att sprida kunskap om svenska dialekter. Statsminister Stefan Löfven tilldelas Årets anglofån för att ha hållit ett tal på engelska i EU-parlamentet.

    Med tv-serier som Värsta språket och Svenska dialektmysterier visade Fredrik Lindström att det gick att göra program om språk till tittarsuccéer. I höstas utkom han med 100 svenska dialekter, ett boksläpp som han firade under en Dialektfrossa med över 400 av Språktidningens läsare i publiken på Vasateatern i Stockholm. Han får Språkförsvaret hederspris för att med ”inlevelse och kreativitet” ha gjort ”dialekterna intressanta för en bred publik”:

    Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vare Fredrik Lindströms berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.

    Skampriset Årets anglofån tilldelas statsminister Stefan Löfven. Skälet är det tal han höll på engelska i EU-parlamentet i våras. Talet skrevs på engelska och översattes inte till svenska. Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, beskrev i Språktidningen agerandet som ”laddat med språkpolitik”.

    Språkförsvaret anmälde Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, som inte ansåg att statsministerns språkval var skäl nog att utfärda kritik. I motiveringen skriver Språkförsvaret att Stefan Löfven borde ha använt sig av de tolkar som finns i EU-parlamentet:

    Svenskans ställning i EU kan bara försvaras om den används.

    Pristagarna har utsetts genom en omröstning bland Språkförsvarets medlemmar. Priserna delas ut vid en ceremoni på ABF-Huset i Stockholm klockan 12.30 lördagen den 29 mars.

    Anders

    Foto: Kitty Lingmerth och Kristian Pohl/Regeringskansliet

    0 kommentarer
  • Att hälsa på andra sätt än att skaka hand eller att kramas är ett råd för att bromsa spridningen av coronaviruset covid-19. En nytt sätt att hälsa är coronahälsning.

    Handskakningens symbolik är så stor att den gång på gång blir föremål för politisk debatt. Inför riksdagsvalet 2018 sade statsminister Stefan Löfven enligt Expressen att det var en fråga ”om respekt och värderingar” att skaka hand. Stefan Löfven ansåg såväl som Miljöpartiets Gustav Fridolin, Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och Moderaternas Ulf Kristersson att en man som av religiösa skäl vägrade att skaka hand med en kvinna kunde nekas anställning.

    Men den pandemi som nu drar över världen har skapat nya sätt att hälsa. Det finns flera varianter av coronahälsningar. Det gemensamma för de olika varianterna är att de ersätter handskakningar. Svenska Dagbladet berättar om en hälsning som nu används i Israel:

    Premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut med direktiv på en presskonferens i början av månaden: skaka inte hand, utan hälsa på indiskt vis. Sedan dess har en ny coronahälsning växt fram. Nästan alla hälsar nu i stället genom att nudda varandras armbågar, om alls.

    Nyheter 24 skriver om en annan variant. I rubriken talas det om coronahälsning, men i artikeln används substantivet lufthälsning och verbet lufthälsa:

    Hashtagen "sluta skaka hand" sprider sig nu globalt – som en konsekvens av coronaviruset. Det nya är att lufthälsa med varandra.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans ordkviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Människan har en unik förmåga att skilja tal från musik. Dessa två ljudtyper har varsitt specialdesignat neuralt nätverk, som finns i varsin hjärnhalva. Nätverken reagerar på olika särdrag i den akustiska strukturen.

    Forskare i neurovetenskap och psykologi har testat hur vi separerar ord från melodier. De har satt ihop 100 unika a capella-stycken, där de har kombinerat tio sånger med tio talade meningar. Ljudskapelserna har de kunnat manipulera genom att skruva ner eller upp den akustiska informationen – antingen i talet (temporal domän) eller i sången (melodisk domän).

    Testpersonernas taligenkänning försämrades om den temporala informationen skruvades ner – men inte deras uppfattning av sången. Däremot uppfattade de sången, även om den melodiska informationen skruvades ner.

    Samtidigt som testpersonerna lyssnade på musiken/talet, skannades deras hjärnor. Då kunde forskarna se en asymmetrisk neurologisk aktivitet. Talet avkodades främst i vänstra hörselbarken, medan melodin avkodades i den högra. Denna asymmetri beror enligt forskarna på de domänspecifika neurologiska nätverken. 

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Vi på Språktidningen hoppades in i det längsta på att kunna genomföra Språkforum fredagen den 20 mars. Vi var så nöjda med programmet – och vi såg fram emot att fira Språkforums tioårsjubileum med fantastiska talare och underbara besökare.

    Men Folkhälsomyndigheten gör nu bedömningen att risken för samhällsspridning av coronaviruset covid-19 är mycket hög. Vi kommer därför inte att genomföra Språkforum som planerat. Vi flyttar i stället Språkforum till fredagen den 9 oktober på Hilton Slussen i Stockholm. Redan köpta biljetter gäller till det nya datumet.

    Vi beklagar de eventuella problem som beslutet att senarelägga Språkforum orsakar. Men vi värnar om våra gästers hälsa och vill inte bidra till smittspridning.

    Anders Svensson

    chefredaktör

    0 kommentarer
  • Spädbarn som föds i tvåspråkiga hem skiftar fokus både snabbare och oftare än barn i enspråkiga hem. Det tros vara den flerspråkiga miljön som gynnar barnens utveckling. Det skriver brittiska forskare i tidskriften Royal society open science.

    Forskare vid Anglia Ruskin university, Storbritannien, har studerat hur snabbt barn i åldern sju till nio månader byter fokus. Det var 102 barn som testades – varav den ena halvan föddes i enspråkiga hem och den andra halvan i tvåspråkiga hem.

    Med hjälp av ögonrörelsemätning undersökte de hur barnen reagerade på olika bilder. Barn från tvåspråkiga hem var 33 procent snabbare att reagera när en ny bild dök upp på skärmen. När två bilder visades samtidigt flyttade barnen från tvåspråkiga hem i större utsträckning blicken mellan bilderna.

    Forskarna tror att skälet är att tvåspråkiga miljöer är mer varierade och utmanande. Därför ställer de andra krav på barnen. En konsekvens tros alltså vara att de utforskar en större del av omgivningen och att de oftare och snabbare samlar information från olika källor.

    I en kommande studie undersöker samma forskare om uppväxten i tvåspråkiga hem gynnar barn längre fram i utvecklingen – till exempel när de lär sig att läsa.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  •  

    Hur kommer det sig att både språkpoliser och språkvårdare vill vårda svenskan men ändå har så svårt att komma överens? I det nya numret av Språktidningen skildrar språkvetaren Lena Lind Palicki varför de så ofta hamnar på kollisionskurs. Du möter bland annat krönikören Staffan Dopping samt språkvårdarna Maria Bylin och Lena Olausson. Läs mer i Språktidningen 3/2020 som utkommer vecka 12.

    Anders

    0 kommentarer
  • Innehållet i förpackningen minskar men priset ändras inte i samma takt. Det fenomenet kallas krympflation och är vanligt inom dagligvaruhandeln.

    I stället för att höja priset är det många tillverkare som väljer att minska innehållet i förpackningen. Vissa ändrar inte priset alls. Andra sänker priset en aning – men inte i paritet med innehållsminskningen. I praktiken handlar det alltså om en prishöjning i smyg. Så här skriver Råd & Rön om fenomenet krympflation:

    Senapsflaskan blev en krona billigare. Men kilopriset är högre, eftersom den nya flaskan är mindre. Det kallas krympflation och handlar om prishöjningar som ska vara svåra för kunderna att upptäcka.

    Krympflation är belagt i svenskan sedan 2016. Det är ett teleskopord bildat till krympning eller krympa och inflation. På engelska talas det om shrinkflation.

    Expressen skriver att ett exempel som upprört många konsumenter är storleken på kaffeförpackningar. En producent minskade mängden i paketen från 500 till 450 gram. Priset ändrades inte:

    Inflationen i Sverige ligger på en låg nivå. Krympflationen ökar desto mer, vilket drabbar din plånbok. Företagen smyghöjer priserna genom att minska förpackningen – men priset förblir detsamma. Det hävdar kritiska konsumenter.

    Användningen av krympflation har ökat i svenskan under 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Den brittiska dagstidningen The Guardian skriver om en boomande dejtingtrend. Trenden kallas thunberging, och handlar om att berätta om sitt klimatengagemang i nätdejtandet, vilket uppenbarligen blir allt vanligare. Och siffrorna talar sitt tydliga språk: med hela 240 procent har ordet thunberging ökat under de senaste två åren. Men vad vi ska kalla fenomenet på svenska? Ofta sägs ju svenskar vara dåliga på att framhäva sin personliga och nationella förträfflighet.

    Kanske kan i chosefri äktsvensk enkelhet kalla det klimatragga? Alternativt gregga eller gragga? De två senare orden har fördelen att de visserligen inkluderar och ”kreddar” Greta, men detta görs diskret, precis enligt den blygsamma skrytprincip som ofta förknippas med vårt land. Lagom ska vara lagom, mellanmjölk säljer bäst.

    Senast en (o)lagom svensk gav upphov till ett verb på ett annat språk var 2012. Då var det Zlatan som trängde ur rutan. Verbet zlatanera uppstod under den store Malmösonens karriär i den parisiska superklubben PSG. Där brukade Zlatan dominera matcherna storstilat. Detta genererade det franska zlataner, med den svenska motsvarigheten zlatanera, något som innebär att ’klara något med kraft’ och ’att dominera’, ett beteende som fortfarande fungerar – nu i Milano – men som tyvärr står sig allt sämre som staty utanför Malmö stadion.

    Greta och Zlatan, två världsberömda svenskar som det finns all anledning att vara stolt över, precis som att Sverige fortsätter att ha ett högt globalt anseende, enligt en färsk undersökning av Svenska Institutet. Från zlatanera till thunbergera går en stolthetens och kärlekens rosenröda tråd. Frågan är bara hur väl Greta och Zlatan överensstämmer med föreställningen om att svenskar är så väldigt lagom.

    Erik Cardelús är lektor i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

    Läs mer om thunberging i The Guardian.

    Zlatanera är en så kallad eponym – ett ord bildat efter personnamn. Här kan du läsa mer om eponymer i Språktidningen.

    Och här finns studien från Svenska institutet – om bilden av Sverige utomlands.

    Foto: Wikipedia och Istockphoto

     

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg