Prenumerera på bloggen
  • De mystiska omständigheterna kring Edgar Allan Poes död pekar inte mot självmord. I de sista texterna han skrev fanns inga tecken på att han skulle vara suicidal. Det fastslår forskare i psykologi i en studie publicerad i Journal of Affective Disorders.

    Den 3 oktober 1849 omhändertas Edgar Allan Poe när han irrar omkring på gatorna i Baltimore. Författaren yrar, bär en annan persons kläder och är i akut behov av hjälp. Han förs till ett sjukhus där han avlider fyra dagar senare. Han sägs ha upprepat namnet Reynolds gång på gång. Och de sista orden han uttalar ska ha varit Herre, hjälp min arma själ.

    Dödsorsaken förblir en gåta. Men en vanlig teori är att han ska ha dött i sviterna av ett självmordsförsök. Han hade tidigare – av misstag – nästan dött efter en överdos av laudanum.

    Två forskare i psykologi har studerat 309 brev, 49 dikter och 63 noveller i jakten på ledtrådar till dödsorsaken. De inriktade sig på fem drag som är typiska för personer som är deprimerade och suicidala. De studerade ökat bruk av personliga pronomen i första person singular (som I och me), ökat bruk av ord för negativa känslor (som angry och sad), ökat bruk av ord för kognitiva processer (som think och understand), minskat bruk av positiva ord för känslor (som happy och good) och minskat bruk av pronomen i första person plural (som we och us).

    Det här mönstret fanns till exempel i texter som Edgar Allan Poe skrev i samband med hustrun Virginia Clemm Poes bortgång. En hel del i texterna tyder också på att han periodvis var deprimerad.

    Men analysen av texterna ger inget stöd för teorin om att han skulle ha försökt ta sitt liv. Just de här fem dragen är typiska för personer som är deprimerade och suicidala. Ingen sådan utveckling fanns dock i de texter som Edgar Allan Poe skrev under sista levnadsåret.

    Forskarna tror alltså att dödsorsaken var något annat än självmord. Men den verkliga orsaken förblir en gåta.

    Här kan du läsa mer om hur det vi skriver och säger kan berätta om hur vi mår.

    Anders

    0 kommentarer
  • En samtalsextremist tror på samtalet som en väg till ökad förståelse. Och själva extremismen består i att personer med ibland mycket kontroversiella åsikter bjuds in som gäster.

    Samtalsextremist är belagt i svenskan sedan 2018. Länge användes ordet främst av och om poddaren Navid Modiri. Han skriver på Twitter om hur han snappade upp det:

    Storyn bakom ordet ”samtalsextremist” kommer från att jag blev kallad det som en förolämpning för ett tag sedan på Twitter och valde att äga det istället för att göra en rolig grej av det.

    I att äga ordet ingår bland annat försäljning av tygkassar med trycket samtalsextremist. Flera av Navid Modiris gäster är kontroversiella. Där märks till exempel personer som har dömts för hets mot folkgrupp och andra brott. I vissa fall rör det sig om gäster vars åsikter har gjort att de hamnat ute i kylan och inte längre bjuds in till de traditionella medierna. Det som gör honom till en självutnämnd extremist är alltså att han låter dem komma till tals.

    Numera används ordet inte enbart om Navid Modiri. I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage att han gärna skulle bli samtalsextremist:

    Det innebär att man i stället för att ta avstånd från människor med djupt tvivelaktiga åsikter väljer att prata med dem. I och för sig är jag inte särskilt intresserad av vad mina meningsmotståndare har att säga, men jag är sugen på något som samtalsextremisterna har: enormt stöd i sociala medier och skyhöga lyssnarsiffror. Genom att bli samtalsextremist hoppas jag kunna ge min podcast ”Hemma hos Strage” en skjuts och även locka mecenater till mitt Patreon­konto (crowdfunding tycks gynna samtalsextremister).

    En annan som ibland kallas samtalsextremist är teaterregissören Stina Oscarson. Även hon har bjudit in kontroversiella gäster – som fascister och Förintelseförnekare. I Svenska Dagbladet skriver Tove Lifvendahl om ett möte med henne:

    Stina Oscarson berättar att hon alltid har talat just med sådana som tänker annorlunda än hon själv gör, men numera blir hon utsatt för hot och hat från andra för att hon gör det. Somliga säger upp bekantskapen och kallar henne samtalsextremist.

    Samtalsextremisterna uppskattas inte av alla. Tor Gasslander, chefredaktör för socialistiska Flamman, hävdar att de skapar en plattform åt högerextremister:

    De har god hjälp av diverse debattsugna nyttiga idioter, från den anständigare högerns partiledare, via välmenande journalister och ända ut till underhållningsindustrins självutnämnda ”samtalsextremist”.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Den här omgången är förmodligen ganska knepig eftersom den innehåller flera ovanliga ord. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • En översatt roman kan tjäna på att vara mer otrogen originalet. Det kan göra boken begripligare för de nya läsarna – och dessutom roligare.

    Språkforskaren Malin Podlevskikh Carlström ifrågasätter den traditionella synen på skönlitterär översättning: att den ska ligga så nära källtexten som möjligt. Ett exempel där det kan gå att fjärma sig från originalet rör intertextualiteten, det vill säga citat och anspelningar på andra texter i en roman. Intertextualiteten är ofta ett problem när en bok ska få ny språkdräkt.

    Malin Podlevskikh Carlström har i en avhandling jämfört en översättning till amerikansk engelska och två svenska översättningar av samma ryska roman: Kys av Tatiana Tolstaja.

    Kys innehåller över 200 citat och allusioner. I den engelskspråkiga översättningen har intertextualiteten i stort sett bevarats, medan i de svenska har många ryska citat bytts ut mot välkända citat ur svensk poesi. Det visar sig att alla läsare har tolkat boken som en allegori över Ryssland, men de svenskspråkiga läsarna har i större utsträckning kunnat relatera romanen till universella teman och ämnen. De uppfattade också oftare romanens komiska poänger.

    Maria

    Läs mer om Malin Podlevskikh Carlströms avhandling och ladda ner den här.

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Förra veckans rättstavningskviss var både populärt och svårt. Här kommer tio nya ord där det gäller att känna till hur de ska stavas enligt Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Alla lyssnar på alla i skogen. Men när källan är en amerikansk talltita kvittrar inte rödbröstad nötväcka på samma sätt om ett annalkande hot som om varningen kom från en artfrände. Det hävdar forskare vid University of Montana, USA, i en studie publicerad i Nature Communications.

    Rödbröstad nötväcka lever i barrskogar i Nordamerika. I samma miljöer lever ofta även amerikansk talltita. Den amerikanska talltitan har enligt forskarna ett femtiotal läten. Arten har till exempel olika varningsläten för en flygande hök – något som kan innebära en akut fara – och en sittande hök.

    Trots att varningslätena är artspecifika är det inte bara amerikansk talltita som lyssnar på dem. Det gör även rödbröstad nötväcka. Varningslätena är ofta ett effektivt skydd för mindre arter mot större rovfåglar. Lätena är i regel snabbare än rovfågelns fart.

    Med hjälp av högtalare och mikrofoner har forskarna kartlagt hur varningsläten sprids i skogen mellan rödbröstad nötväcka och amerikansk talltita. De spelade upp såväl talltitornas varningsläten för virginiauv och sparvuggla som de två ugglornas egna läten.

    Forskarna kunde konstatera att nötväckorna reagerade på olika sätt även när varningarna gällde samma hot. De använde en viss typ av läten när de kvittrade vidare varningar som kom från talltitor. När de däremot fick lyssna till virginiauv och sparvuggla använde de andra läten för att varna sina artfränder.

    Beteendet tyder enligt forskarna på att nötväckorna värderar informationen. Ett hot förmedlat genom en källa – i det här fallet en amerikansk talltita – behandlas på ett annat sätt än ett självupplevt hot. Forskarna tror att de skilda lätena i praktiken innebär att nötväckorna kvittrar vidare informationen med viss reservation. De skilda lätena för andrahandskällor – som talltitor – skulle kunna vara ett slags osäkerhetsmarkör gällande uppgifternas trovärdighet.

    Anders

    Foto: Blalonde/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Tindermän har diskuterats ofta de senaste veckorna. Ordet används om män som har svårt att hitta en partner eftersom de enligt vissa debattörer inte har tillräckligt hög status i samhället.

    Incel, ’person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar’, var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2018. Incel används i regel om unga män som på nätet uttrycker fientlighet mot personer i relationer. Ofta lägger de skulden på samhället för att de själva lever i ofrivilligt celibat.

    Just incel har kommit att förknippas med radikala åsikter och våldsfantasier – som vissa dessutom har gjort verklighet av. Det är uppenbart att vissa skribenter upplever att incel är så negativt laddat och så starkt kopplat till bland annat näthat att det behövs ett annat ord. På sistone har Tinderman börjat användas.

    Dejtningappen Tinder får alltså symbolisera singelns sökande efter en partner. Ordet Tinderman används på ungefär samma sätt som incel. Men Tinderman förekommer inte i samband med diskussioner om exempelvis kvinnohat. I Göteborgs-Posten skriver Björn Werner att ”Tindermännen blev 10-talets stora förlorare”. En som inte håller med är Anna Hellgren som talar om ”den ratade Tindermannens år”. Hon skriver i Expressen att även Tindermännen har vunnit på ökad jämställdhet:

    Debatten om de förlorade männen är inte ny – pojkar misslyckas i skolan, män och pojkar läser inte böcker längre, pojkar och män är utsatta för våld i större utsträckning än kvinnor. Och nu, enligt Werner, ratas de också på den heterofila dejtingmarknaden eftersom de inte lyckas hävda sig när det kommer till arbete, karriär och utbildning.

    En annan som kritiserar Björn Werners resonemang är Johanna Rickne. Hon skriver i Arbetsvärlden att manliga låginkomsttagare inte skulle gynnas av en återgång till äldre tiders ideal:

    Ett missförstånd om att det var bättre förr kan få stora konsekvenser. Det kan skapa ett politiskt tryck av att återgå till en svunnen tid, en vilja att rulla tillbaka de jämställdhetsreformer som i själva verket förbättrat männens situation. En sådan återgång till ett svunnet samhällssystem med traditionella normer för familjebildning skulle inte hjälpa tindermännen. För deras del var det nämligen sämre förr.

    Björn Werner svarar i Göteborgs-Posten att ”Tindermännens lidande är allas ansvar”. Han hävdar att det rör sig om en grupp som riskerar att hamna utanför samhället. Deras situation förbättras enligt Björn Werner inte av att de uppmanas att skärpa sig:

    Men till de tredubbelt ratade Tindermän som rent krasst blickar in i en mörk, fattig och ensam framtid räcker inte det att säga så. Samhället, vi alla, män som kvinnor, måste sträcka ut jämlikhetens hand. Hur? Genom att se till att fler har de socioekonomiska grundförutsättningarna som krävs att ta sig genom skolan och skaffa sig ett stadigt arbete. För om man ska kunna ta sig i kragen måste man först ha en.

    Tinderman är belagt i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Kan du lista ut vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Hjärnan kan skapa ljudvågor när vi läser på läppar. Samtidigt som vi lyssnar till talspråk aktiveras hörselbarken, som då anpassar sig till ljudvågornas rytm. Om vi samtidigt tittar på den som talar kan läpprörelserna hjälpa oss att ”fylla i” det tal vi inte hör.

    Forskare i språk-och neurovetenskap har använt magnetkamera för att mäta hjärnaktiviteten hos vuxna testpersoner. Dessa fick antingen lyssna på en berättelse eller titta på en video med en kvinna som talade – men utan ljud. Trots att de inte kunde höra henne, synkroniserades kvinnans ljudvågor med deltagarnas hörselbark – och processen hade stora likheter med den som ägde rum hos de deltagare som verkligen fick höra berättelsen.

    Enligt forskarna visar detta att hjärnan är skicklig på att plocka ihop hörselinformation utifrån synintryck. Därför kan vi till exempel förstå varandra även i stimmiga miljöer.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset sätts din stavning på prov. Du möter tio svenska ord. Din uppgift är att lista ut hur de stavas korrekt enligt Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg