Veckans nyord: nettonollmål

0 kommentarer

2045 och 2050 är årtal som ofta nämns i debatten om Sveriges och EU:s nettonollmål. Då ska utsläppen av växthusgaser ha neutraliserats genom olika klimatfrämjande åtgärder.

I en debatt 2011 talade centerpartisten Lena Ek, som då var miljöminister, om ett framtida nettonollmål. Därefter dröjde det till 2019 innan ordet började dyka upp i debatten igen. Det senaste året har det blivit allt vanligare.

Nettonollmål syftar på en minskning av utsläppen av växthusgaser som i praktiken gör att ett land som exempelvis Sverige inte bidrar till den globala uppvärmningen. Sådana åtgärder är nödvändiga för att kunna nå Parisavtalets mål om att temperaturhöjningen ska ligga under 2 grader fram till 2050.

Ylva Wessén, vd för Folksam, skriver i Dagens Industri att hon vill att företag som är börsnoterade i Sverige ska sträva efter att göra verksamheten klimatneutral:

För att klara vårt eget nettonollmål ökar vi trycket på näringslivets klimatomställning. Vi vill att alla noterade företag antar nettonollmål samt rapporterar om sitt arbete.

Men långt ifrån alla länder är överens om betydelsen av ett nettonollmål. ETC rapporterar att Australien inte har ställt sig bakom visionen:

Inte heller Australiens regering har uppdaterat landets klimatåtagande eller spikat något nettonollmål. Premiärminister Scott Morrison har tvärtom uttryckligen uteslutit klimatmålet, till förmån för fortsatta satsningar på kol och gas.

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

Tags: 

Lägg till ny kommentar