Veckans nyord: konsekrati

1 kommentarer

Riter och ceremonier kännetecknar ett ledarsamhälle. I en sådan miljö spelar social förmåga större roll än meriter. Företagsekonomen Mikael Holmqvist kallar fenomenet konsekrati.

Mikael Holmqvist är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. I den nyutkomna boken Djursholm – Sveriges ledarsamhälle studerar han makt och inflytande i just Djursholm. En slutsats är att anpassningsförmågan är avgörande för att tas upp i gemenskapen. Den som bryter mot de sociala spelreglerna riskerar att bli utfryst.

I boken talar Mikael Holmqvist om konsekration, en process av upphöjda riter och ceremonier som genomsyrar Djursholm. I stället för att vara en meritokrati, där formella meriet som exempelvis utbildning fäller avgörandet, är samhället en konsekrati. I denna miljö upphöjs medlemmarna till ledare baserat på social förmåga i stället för akademiska meriter.

Enligt Mikael Holmqvist fungerar Sverige som helhet mer och mer som Djursholm. Han hävdar att utbildning ofta har mindre betydelse än social kompetens. Det återspeglar sig i ett ord som anställningsbarhet, som enligt Mikael Holmqvist snarare handlar om sociala förmågor än akademiska kriterier.

Studien har bland annat uppmärksammats i Dagens Nyheter av Björn af Kleen. Djursholm tillhör Danderyds kommun – en av de kommuner i landet som får mest bidrag till ungdomsidrott. Samtidigt, skriver Björn af Kleen, är Djursholm en plats där många skulle ha råd att sporta på fritiden utan några statligt stöd:

Om man är nyfiken på hur ett maktsamhälle håller sina medborgare i trim, utövar kollektiv kroppskontroll, bör man absolut ta del av Mikael Holmqvists Djursholmsstudie. Holmqvists tes är att Djursholm är en ”konsekrati”, en plats där medborgare upphöjer varandra genom sociala ritualer. Inte bara ska man utbilda sig, skaffa sig ett respektabelt jobb, bo vackert, gifta sig och skaffa många barn – man tämjer också varandra fysiskt, man lär varandra utstråla fysisk suveränitet, man ”estetiseras” till ledare.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Om man vill bilda ett nytt ord att ställa mot begreppet meritokrati kan det vara värt att ägna ett ögonblick åt hur det ordet är bildat: ett latinskt perfekt particip (meritus - av merere, förtjäna) är sammanfogat med ett grekiskt efterled, krati - styre. Vill man i stället för de förtjäntas styre tala om de invigdas styre kan man då på samma sätt utgå från det latinska verbets perfekt particip (consecratus - av consecrare, inviga, helga) och bilda ordet konsekratokrati. Visserligen längre men begripligt eftersom konsekration är ett reguljärt svenskt ord. Att det visserligen blir två stavelser med bokstavsföljden 'krat' får man stå ut med. Den första är latin och den andra grekiska, så det är ingen tautologi. Konsekrati ger intryck av barnspråk ("konstig krati") och verkar följa principen för smeknamn där stavelser hoppas över (t.ex. Sissy i stället för Desideria).

Lägg till ny kommentar