Veckans nyord: folkhälsonationalism

0 kommentarer

I debatten om coronaviruset covid-19 talas det allt oftare om folkhälsonationalism. Ordet står för en lojal hållning gentemot det egna landets hantering av pandemin.

Sveriges agerande under coronakrisen sticker ut. Somliga har stort förtroende för Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters hantering av pandemin trots ett förhållandevis stort antal smittade och döda. Andra anser med samma statistik som utgångspunkt att Sveriges strategi för att bekämpa smittspridningen har misslyckats.

Men många sluter alltså upp bakom de myndigheter som är ansvariga för att hantera krisen. Dagens Nyheter skriver att det här har skapat en typ av patriotism:

Svenskar ser sig sällan som patrioter. Men landets sätt att hantera coronasmittan har för många blivit så viktigt att försvara att en ny folkhälsonationalism har växt fram.

Svenska Dagbladet skriver att folkhälsonationalism är ett utslag av en svensk modell baserad på frivillighet. I stället för tvångsåtgärder förutsätts medborgarna förstå sitt eget bästa:

Vid sidan av den förvaltningspolitiska förklaringen till de egna svenska coronalinjen kan det alltså finnas en annan, som vi kanske kan kalla folkhälsonationalism. Den skiljer sig i så fall från en del annan nationalism, genom sin ickeauktoritära prägel – vilket också förklarar varför svenska åtgärder kommit senare och varit mindre drastiska. Om Sverige ska stängas, ska svenskarna hinna växa in i det nya läget.

I samma betydelse används i mindre utsträckning coronanationalism och coronapatriotism.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

Tags: 

Lägg till ny kommentar