Veckans nyord: corontän

0 kommentarer

Karantän till följd av coronaviruset covid-19 har plötsligt blivit vardag för tusentals svenskar. Fenomenet kallas ibland skämtsamt corontän.

Ordet karantän är belagt i svenskan sedan 1600-talet. Det har lånats in i svenskan från franskans quarantaine, ett lån som i sin tur går tillbaka till italienskans quarantena. Den ursprungliga betydelsen är ’fyrtio dagar’. Under digerdöden på 1300-talet fick besättningar på pestsmittade fartyg stanna ombord så länge innan de tilläts gå i land. Ordet fick då betydelsen ’tidsbegränsad isolering’.

När det gäller karantän på grund av coronaviruset talas det ibland skämtsamt om corontän. I Expressen skriver Patrik Lundberg om hur den rådande situationen påverkar svenskarnas självbild:

Vi är vanligt folk som med sunt förnuft tvättar händerna, nyser i armvecket och sätter oss själva i corontän om vi känner oss sjuka; det är inte hur man har det, det är hur man tar det.

I Helsingborgs Dagblad reflekterar Marjan Svab över hur arbetet som sportjournalist har påverkats av coronautbrottet:

Tolka och kommentera händel­ser i realtid, och på uppstuds, ingår i sportjournalistikens ABC. Men efter­som även idrotten befinner sig i corontän unnade jag mig att reflektions­marinera denna text lite extra. Vissa saker måste få ta tid när händelse­utvecklingen galopperar.

Corontän är ett teleskopord bildat till corona och karantän. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

Tags: 

Lägg till ny kommentar