Tvåspråkighetskämpe inte längre Vasabladets röst

5 kommentarer

En av de flitigaste försvararna av svenskans ställning i Finland är Kenneth Myntti. Som politisk redaktör på Vasabladet har han idogt argumenterat för fördelarna med flerspråkighet – kunskaper i det svenska språket öppnar enligt Kenneth Myntti inte bara dörrar i Finland, utan innebär också ett steg mot ökad nordisk gemenskap.

Svenskan i Finland är, som Språktidningen tidigare berättat, på många håll ifrågasatt. Ett vanligt argument är att två officiella språk är dyrt och ineffektivt. I vårens val var motståndet mot den så kallade tvångssvenskan en av förklaringarna till Sannfinländarnas stora framgång.

Kenneth Myntti har, i bland annat ledare och boken Svenskan på offensiven eller på intensiven, i stället hävdat att svenskan inte är en kostnad. Utbredd flerspråkighet betyder smidigare kontakter med viktiga handelsnationer. Han betonar även att kampen för svenskan inte är en kamp mot finskan eller andra språk, utan är en kamp just för två välmående officiella språk.

Nu är dagarna som profilerad ledarskribent förbi. Vasabladets nya chefredaktör Camilla Berggren säger till Yle att Kenneth Mynttis åsikter om tvåspråkigheten inte går i linje med tidningens nya hållning. Han är för radikal för Vasabladet.

Kenneth Myntti har i stället blivit erbjuden jobb som reporter men avböjt. Camilla Berggren vill dock fortsätta se Kenneth Myntti på ledarsidan – men som kolumnist och inte som tidningens röst.

Kenneth Myntti har även fått en förfrågan om att leda Österbottens Tidnings samhällsredaktion. Kanske kan det bli en ny arena för en av tvåspråkighetens främsta förespråkare.

Anders

Tags: 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Jag förstår Vbl:s beslut. Man blir ofta lite pinsamt berörd av att läsa K.M:s ledare, han är ganska oförsonlig och har s.a.s. svårt att byta skiva...

Tack för att denna fråga som engagerar så många finlandssvenskar just nu uppmärksammas här. Jag har lagt upp länken hit i den nya gruppen på Facebook "För åsiktsmångfald i Svenskfinland".

Du är väldigt insatt i Mynttis åsikter, men antagligen är det inte de delarna i hans tvåspråkighetskamp du refererar som påverkat beslutet, utan snarare hans kritik av Svenska folkpartiets politik och hans envetna påminnelser om att Finlands tvåspråkighet är uppbyggd på enspråkiga svenska institutioner (en viss språklig autonomi) och kommuner och statliga myndigheter med svenska som majoritetsspråk i ett läge där kommunsammanslagningar ändrar språkförhållandena på många ställen. Det tvåspråkiga Finby (Särkisalo på finska) blev en del av det enspråkiga Salo 2009. Pernå och Liljendal, båda kommuner med svensk majoritet, blev 2010 en del av Lovisa, med finsk majoritet. I Vasa med finsk majoritet finns det många som arbetar för att bland annat Korsholm med svensk majoritet borde anslutas till Vasa. Tvåspråkigheten i Finland har alltså en geografisk dimension - och fast ingen förnekar den - är det här uppenbarligen ändå ett känsligt område.

Finlands tvåspråkighet finns inte, det är bara en myt. Inte har man tvåspråkiga skolor över hela landet. Finlandssvenskarna vill undvika att beblanda sig med finsktalande, Finlandssvenskarna utgör 5% av Finlands befolkning.

Timo, du har missförstått vad tvåspråkigheten innebär från officiellt håll. Att staten Finland är tvåspråkig är något annat än att befolkningen skulle vara det. Staten ska, enligt lag, kunna ge service på båda inhemska språk. Kommunerna ska, som en del av staten, kunna bistå kommuninvånare på de språk som Finlands språklag förutsätter. Enligt språklagen finns det enspråkigt finska, enspråkigt svenska, tvåspråkiga kommuner med finska i majoritet och tvåspråkiga kommuner med svenska si majoritet. En kommun som är enspråkigt finsk behöver enligt lagen inte bistå invånare på svenska, med t.ex. en svenskspråkig grundskola. Det bör ändå de andra kommunversionerna göra. Den största delen av Finlands kommuner är förstås enspråkigt finska, men det är därför det står i lag, för att säkra minoritetens rätt till sitt eget språk. Dessutom beblandar sig finlandssvenskar varje dag med finsktalande. Du verkar högst obekant med den finlandssvenska vardagen om du påstår annat. Beror ju dessutom var i Finland man bor. Situationen är olika om man jämför Helsingfors med Malax.

Men ett minoritetsspråk är alltid utsatt, oavsett vilket, oavsett om det är oavsiktligt eller med flit. Det ser man mycket väl på det finska språket i Sverige. Jag är helt med på att skapa en tvåspråkig skola, men då måste den skolan inte skapas på bekostnad av minoriteten, dvs. t.ex. genom att slopa redan existerande svenskspråkiga skolor. Majoriteter har sällan nåt liknande att oroa sig för.

Lägg till ny kommentar