Svenskan, engelskan och Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetz

2 kommentarer

En fråga som ibland landar i redaktionens inkorg gäller hur många ord som finns i det svenska språket och om engelskan inte är betydligt mer ordrik. Det enkla svaret är att ingen vet. Men i teorin måste nog det svenska ordförrådet sägas vara oändligt.

Svenska Akademiens ordlista innehåller runt 125 000 ord. Här ryms ändå bara en liten del av ordförrådet. Vissa ratade ord är kanske för specialiserade för att de ska få plats i en allmän ordlista (pronominaladverb), andra är för färska (paddagogik), för sällan använda (agraffnål) eller sammansatta (ungjävel).

Det finns gott om svenska ordböcker som är tjockare än SAOL. Det säger dock inget om engelskans eller svenskans ordrikedom.

Hur skulle en sådan total ordräkning egentligen gå till? Hur skulle en kartläggning gå till som dammsög världens alla svensktalande på vartenda ord de kunde tänkas uppbringa? En kartläggning som inte missar ett ord som bara används av ett kompisgäng i Säffle, som hittats på av en grupp treåringar hos en dagmamma i Katrineholm eller som enbart används inom grupper av ingenjörer, kockar eller läkare? SAOL säger bara något om SAOL, Oxford English dictionary och dess 600 000 ord säger bara att den ena boken är tjockare än den andra.

Det som gör svenskans ordförråd i det närmaste oändligt är möjligheten till sammansättningar. Det är en egenskap svenskan delar med många närbesläktade språk. Vi kan hitta på långa ord som bantningslöpsedel och pekfingerdysmorfofobi. Det är snarare fantasin än språket som sätter gränserna.

Samma princip återfinns exempelvis i tyskan. År 1999 introducerade Mecklenburg-Vorpommerns jordbruksminister Till Backhaus en lag gällande övervakning av etikettering av nötkött som han – på fullt allvar – kallade Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetz. Denna var i sin tur en del av den övergripande lagen Rinderkennzeichnungs- und Rindfleisch­etikettierungs­überwachungs­aufgaben­übertragungs­gesetz. Med 63 bokstäver satte Till Backhaus förmodligen något slags rekord för maratonord i officiella sammanhang.

Men rekordet är lätt att knäcka. Den som vill spä på betydelsen med upprepade överträdelser av lagen kan smaka på 71 bokstäver Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetzesbrüche.

Anders

Tags: 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Hej! Jag har tänkt mycket på detta och er text ser ut att vilja ge det svenska språket någon slags upprättelse vilket är onödigt. Jag undrar bara om man nu tar de absolut vanligaste orden i både svenska och engelska, tror ni inte då att engelskan har väldigt mycket fler synonymer t.ex.? Hoppas ni har en bra dag

Då återstår problemet att definiera vad som är de vanligaste orden. Ta ett engelskt ord som "run", vilket man torde kunna vara ense om är rätt vanligt. Det lär ha över 800 betydelser. Räknas det en gång eller 800? Och räknar vi bara det i den betydelse som dyker upp direkt i vart fall hos mig - springa - och dess synonymer, eller tar vi med synonymer till de 800?

Hur man än försöker sig på att definiera detta, blir metodproblemen ganska snabbt oöverstigliga, men den viktigaste frågan tycker jag ändå är: är det ens intressant? Alla mänskliga språk har kapacitet att uttrycka allt, och saknar man ord för en företeelse, så skapar man ett nytt, eller lånar ett.

Men vi kan ju börja med en liten översättningsövning: "om du orkar och hinner innan du somnar, kan du väl diska, städa och bädda?".

Lägg till ny kommentar