Samma adjektiv men olika referenser

0 kommentarer

Betydelsen av adjektiv som lång och hög är densamma i svenska och japanska. Men associationerna till adjektiven skiljer sig åt. Där japaner i regel använder substantiv för att förklara ett dimensionsadjektiv använder svenskar ofta även andra adjektiv.

Misuzu Shimotori vid Umeå universitet disputerar på måndag på en avhandling som studerar dimensionsadjektiv i svenska och japanska. Dimensionsadjektiv beskriver konkreta objekt och våra upplevelser och uppfattningar av dem. Exempel på sådana adjektiv är lång, hög och kort.

Adjektiven har samma betydelse i både svenska och japanska. Däremot gör svenskar och japaner olika kopplingar till adjektiven. När japaner får associera till ett adjektiv som lång nämner de substantiv som hår och flod. Till samma adjektiv associerar svenskar i stället ofta till andra adjektiv, i det här fallet snygg och smal. Men även svenskar kopplar ihop adjektiv med substantiv, som byggnad som en association till hög.

Japaner associerar alltså främst adjektiv med konkreta objekt. Svenskar associerar adjektiv både med konkreta objekt (substantiv) och andra attribut (adjektiv). Svenskarnas associationer var därför mer varierade än japanernas.

Misuzu Shimotori har flera teorier om vad som ligger bakom skillnaderna. Hon tror att olika tänkesätt i asiatisk och västerländsk kultur kan förklara olikheterna. I asiatisk kultur kan ett objekt uppfattas efter den relation det har till andra objekt. Då adjektiv modifierar ett objekt ingår det i en relation med objektet. Det skulle kunna förklara kopplingen mellan ett adjektiv som lång och ett substantiv som flod.

Svenskar associerar däremot oftare inom samma ordklass. Det skulle enligt Misuzu Shimotori kunna bero på att det i västerländskt tänkande ofta görs generaliseringar utifrån en viss kategori, i det här fallet adjektiv.

Anders

Tags: 

Lägg till ny kommentar