Professor: Förslag till ny namnlag hotar isländskan

3 kommentarer

Isländskt namnskick kan vara historia om ett par generationer. Det befarar Guðrún Kvaran, professor i isländska och ordförande för Íslensk málnefnd. Skälet till oron är ett förslag till ny namnlag som innebär radikala förändringar.

Under en tid har inrikesminister Ólöf Nordal arbetat med en översyn av den isländska namnlagen. Dels finns det enligt undersökningar en stark opinion för en liberalisering, dels har myndigheternas tolkning av lagen förlorat varje gång den prövats i domstol. Om det förslag hon presenterade i veckan blir verklighet närmar sig Island den rådande lagstiftningen i Sverige, Norge och Danmark.

En stor nyhet är att det blir möjligt att ta upp nya släktnamn. I dag har majoriteten av islänningarna ”efternamn” bildade till faderns – vilket är det i särklass vanligaste – eller moderns förnamn. Statsministern Sigurður Ingi Jóhannssons far hette alltså Jóhann, medan fotbollsspelaren Rakel Hönnudóttirs mor hette Hanna.

Intresset för nya släktnamn är stort. Många familjer – som exempelvis komikern Jón Gnarr – har löst problemet genom att ta ett gemensamt mellannamn. Men nu vill alltså Ólöf Nordal, som själv bär ett släktnamn, slopa förbudet mot att ta upp nya släktnamn. Därmed skulle en familj bestående av en man, en kvinna, en son och en dotter kunna ha samma efternamn i stället för fyra olika.

Om förnamn är av isländskt ursprung ska de även i fortsättningen kunna böjas i samtliga fyra kasus. Men det kravet försvinner enligt förslaget om det handlar om efternamn av utländskt ursprung. En annan regel som skrotas är att pojknamn enbart kan bäras av pojkar och att flicknamn enbart kan bäras av flickor. I stället blir samtliga namn tillgängliga för alla.

Dessutom anser Ólöf Nordal att namnlagen i sig ska slopas. Personnamn ska i framtiden behandlas i folkbokföringslagen. Därmed försvinner Mannanafnanefnd, den nämnd som i dag tar ställning till om nya för- och mellannamn ska godkännas, och mannanafnaskrá, förteckningen över alla namn godkända namn.

Men förslaget är både radikalt och kontroversiellt. En som inte gillar det är Guðrún Kvaran, professor i isländska vid Háskóli Íslands och ordförande för Íslensk málnefnd, som är Islands motsvarighet till Språkrådet. Hon säger till RÚV att hon befarar att det traditionella namnskicket kan vara historia om ett par generationer:

Jag anser att det alltid är en stor förlust när vi förlorar en viss del av språket, för jag ser både på förnamn och namnsystemet som en del av språket. Om denna tradition att uppkalla sig efter sin far eller mor upphör, eller blir mycket begränsad, så anser jag att det är en stor skada för samhället.

Guðrún Kvarans oro gäller inte bara namnskicket. Hon säger till RÚV att förslaget – om det blir verklighet – skulle kunna förändra isländskan i grunden. Hennes oro gäller i synnerhet namn av utländskt ursprung som inte behöver anpassas till isländskans kasussystem:

Om de inte behöver böjas och tiden går och dessa namn ökar, då är jag bekymrad över att de kan ha inverkan på de isländska namnen. Om det försvinner ett område och där människor blir totalt förvirrade av böjningarna, så frågar jag hur det blir efter två, tre eller fyra generationer. Överförs då inte detta på andra områden?

Förslaget går nu ut på remiss. Enligt Ólöf Nordal har hon i arbetet tagit hänsyn till att domstolar vid flera tillfällen har fastslagit att individens rätt till sitt namn går före statens intresse av att upprätthålla namnskicket.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Jag är förvånad över att de isländska fotbollsspelarna kallas med sina "efternamn" (Gunnarsson etc.) och inte sina förnamn på tröjorna och av kommentatorerna. Jag har tidigare trott att islänningens viktigaste namn var hans/hennes eget personnamn, och inte det efternamn som var bildat av faderns eller moderns personnamn. I denna - kanske felaktiga - bild ingick också att namnlistor i till exempel telefonkatalogen var ordnade i bokstavsordning efter förnamnet och inte efternamnet. Har jag fel - eller är detta ett led i den förändring som beskrivs i artikeln?

Du har inte fel. Såväl telefonkatalogen som exempelvis valsedlar i presidentvalet och klasslistor är sorterade efter förnamn. Fotbollslandslaget är ett undantag. Där valde spelarna själva att ha "efternamnen" på tröjorna eftersom de är vana vid detta från de utländska klubbar som de spelar i. Íslensk málnefnd (Islands motsvarighet till Språkrådet) protesterade mot detta, men fotbollförbundet är ingen myndighet och kan därför göra som de vill. I de isländska EM-sändningarna används antingen spelarnas förnamn eller både för- och efternamn. De isländska kommentatorerna använder aldrig enbart efternamnen.

Tack för svaret! Ett tråkigt val av dem tycker jag - så mycket lättare det hade varit att "lära känna" de olika spelarna om de kallat sig för Leif och Gylfe i stället för alla dessa snarlika son-namn.

Lägg till ny kommentar