Majoritet i KU nobbar språkstatus för älvdalska

0 kommentarer

Älvdalskan ska inte få ställning som minoritetsspråk. Det anser majoriteten i konstitutionsutskottet, KU. Allt tyder på att riksdagen kommer att fatta samma beslut.

I en rad motioner har riksdagspolitiker från olika partier tagit upp älvdalskans ställning. De har i huvudsak gått ut på att höja älvdalskans status och att vidta åtgärder för att den ska leva vidare. Som ett led i detta har det föreslagits att älvdalskan ska få status som nationellt minoritetsspråk eller landsdelsspråk.

Men majoriteten i konstitutionsutskottet säger nej. I utskottets ställningstagande motiveras beslutet så här:

Utskottet noterar att betydelsen av älvdalskans bevarande är starkt förankrad bland många älvdalingar. Utskottet anser att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och ser positivt på de åtgärder som vidtas på både statlig och kommunal nivå för att göra detta möjligt. Utskottet delar regeringens uppfattning att Älvdalens kommun på olika sätt bör kunna stödja älvdalskans bevarande inom kommunens ordinarie verksamhet och ge barn möjlighet att lära sig älvdalska, samt att det även inom ramen för folkbildningen bör finnas förutsättningar att stödja bevarandet av älvdalskan. Utskottet noterar också att Institutet för språk och folkminnen gör bedömningen att många åtgärder för att främja älvdalskan borde vara möjliga inom ramarna för den existerande lagstiftningen, förslagsvis inom ramen för en dialektpolitik. Utskottet noterar det ökade stödet bland lingvister för att betrakta älvdalskan som ett eget språk, men också de invändningar som framförs av Institutet för språk och folkminnen. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna.

Institutionen för språk och folkminnen går alltså emot motionärerna. I betänkandet framgår att myndigheten anser att ”det uppstår en gränsdragningsproblematik om en varietet av det svenska språket särskiljs och ges status som nationellt minoritetsspråk, liksom att gränsdragningen kring vilken varietet av älvdalska som ska erkännas riskerar att skapa splittring bland älvdalsktalande”. Institutet för språk och folkminnen efterlyser också en undersökning om attityderna till älvdalskan i Älvdalen. Genom en aktiv dialektpolitik skulle älvdalskan enligt myndigheten kunna föras vidare till kommande generationer utan att skapa en situation där fler dialekter kan få status som minoritetsspråk.

Centerpartisten Per-Ingvar Johnsson och kristdemokraten Sofia Modigh reserverade sig mot beslutet. De skriver att det bör utredas om älvdalskan ska få status som minoritets- eller landsdelsspråk. Älvdalskan ska betraktas som ett eget språk – och det är en mänsklig rättighet att garantera att talare kan använda och utveckla sitt modersmål. Annars befarar de att älvdalskan riskerar att dö ut.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen sannolikt kommer att fatta samma beslut. Men utskottet talar också om vikten av att bevara älvdalskan. För de aktivister som kämpat för älvdalskan är det kanske ändå en liten seger även om beslutet i riksdagen inte blir det önskade.

Här kan du läsa konstitutionsutskottets betänkande.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Lägg till ny kommentar