Litteraturen hissas i teorin – dissas i praktiken

1 kommentarer

Efter sju sorger, åtta bedrövelser och en lång period av ovisshet har nu de två Nobelprisen i litteratur tillkännagivits. Trots att de senaste åren har solkat Svenska Akademiens rykte, känns det nog för många som en liten upprättelse – i alla fall för litteraturen i sig – att priset återigen delas ut, även om man kan diskutera om det skulle vara ett eller två pris. Men visst vill vi hylla skönlitteraturen och läsningen? Jo, det är alla rörande överens om – i teorin. Praktiken talar ett annat språk.

Skolverkets förslag om en förändrad kursplan i historia, där antiken skulle strykas, har nu dragits tillbaka. Men ett annat förslag till ändrad kursplan har flugit under radarn. I Skolverkets reviderade förslag för i ämnet svenska, åk 7-9, ska formuleringen ”lyrik, dramatik, sagor och myter” strykas, berättar läraren Filippa Mannerheim på sin blogg. ”I stället ska dessa genrer rymmas inom formuleringen ’Skönlitteraturens huvudgenrer samt några undergenrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.’” Skillnaden i formulering är viktig, poängterar Dagens Nyheters Jonas Thente, som ofta får förfrågningar på elevläsning från lärare. Det som efterfrågas är korta och lättlästa texter med mycket specifik inriktning: ”tjejer som mobbas i skolan för att de är långa; unga homosexuella hockeyspelare (…)” Samtalen om skrivandets och läsandets lust uteblir. Filippa Mannerheim kallar det värdegrundslitteratur, full av pekpinnar som fungerar dåligt.

En annan DN-skribent, Lotta Olsson, tycker att vi borde sluta hyckla – sluta låtsas att vi tycker att det är viktigt att barn läser. ”Barn gör som vuxna gör: de tittar på skärmar för att de vuxna tittar på skärmar, de väljer bort böcker för att vuxna väljer bort böcker.”

Alfred Nobel specificerade i sitt testamente att Nobelpriset i litteratur skulle gå till den som under det gångna året ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”. Gott så. Frågan är dock hur länge författare ska orka fortsätta producera det utmärktaste i idealisk rigtning, i det fall få eller ingen är intresserad av att ta del av, eller betala, för deras verk.

Maria

Fotnot: Polska Olga Tokarczuk får Nobelpriset i litteratur 2018 med motiveringen: ”För en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.” Den österrikiska författaren Peter Handke är årets pristagare med motiveringen: ”För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”

Foto: I stockphoto

 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Vi läser väl för f-n inte huvudgenrer samt några undergenrer; vi läser lyrik, dramatik, sagor, drapor, serier, sägner, myter och ibland strunt, men aldrig huvud- eller undergenrer.

Lägg till ny kommentar