Isländskt översättarmaraton i mål efter åtta år

0 kommentarer

Efter åtta års arbete som involverat femtiotalet översättare fick kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i går fem kilo islänningasagor i svensk översättning i sitt knä. Hon var ett av de nordiska statsråd som tog emot översättningen vid en ceremoni i konserthuset Harpa i Reykjavík.

– Jag läste min första saga i samband med att jag kom hit för första gången för runt tjugo år sedan. Det var Njáls saga om Gunnar på Hlíðarendi. Jag hade inte väntat mig att det skulle vara så blodigt, säger Lena Adelsohn Liljeroth till Språktidningen.

Arbetet med att översätta de samlade islänningasagorna – 40 sagor och 49 kortsagor, så kallade tåtar – till svenska, danska och norska påbörjades 2006. Ett hundratal personer har arbetat med projektet, varav ungefär hälften översättare. Sagorna omfattar på varje språk fem band och drygt 2 500 sidor.

En av ledstjärnorna under arbetet har varit att översättningarna ska kunna läsas av alla åldrar. Islänningasagorna har genom århundradena ibland getts en puristisk och högstämd ton som inte alltid gått hand i hand med originalen. De nya översättningarna är moderniserade, men det handlar inte bara om att ge dem en samtida språkdräkt. I sagorna finns gott om föråldrade företeelser som sannolikt är okända för många av dagens läsare. Därför finns det i varje utgåva en lång lista med förklaringar.

Hur modernt får det då vara? Filologen Annette Lassen (till vänster), som varit redaktör för den danska översättningen, konstaterade att det inte hade varit okej om Egill Skallagrímsson skulle säga okej. Hon ansåg att det var viktigt att i översättningarna sträva efter ett slags mellanting, en text som varken känns för gammal eller för modern.

Kristinn Jóhannesson (mitten), lektor i isländska vid Göteborgs universitet, har varit en av de tre redaktörerna för den svenska översättningen. Han berättade under gårdagens presentation att han kom i kontakt med sagorna redan som barn. Det var genom sagorna han lärde sig att läsa. Då slukade han dem som deckare och hoppade över dikterna.

Uppvuxen på den isländska landsbygden mindes han hur sagorna gått som följetonger i radio. Efter att bönderna druckit upp kaffet, diskuterat vädret, avhandlat får och kor och funderat på om höet skulle räcka hela vintern blev det tyst vid bordet. Tills någon tog upp utvecklingen i radioföljetongen och kommenterade den som om den hade handlat om levande personer vars beslut gick att påverka. Samma liv vill Kristinn Jóhannesson ge de nya översättningarna.

Filologen Jon Gunnar Jørgensen (till höger) har varit ansvarig för översättningen till norska. Han berättade om hur översättarna ibland valt att gå olika vägar på de tre olika språken. På norska har till exempel traditionen att anpassa personnamn till norska fått råda, medan den svenska utgåvan har behållit de isländska namnen.

Författare har deltagit i arbetet enbart med uppgiften att granska stilen i översättningarna. Enligt Jon Gunnar Jørgensen rör det sig om det största översättningsprojektet i Norden – kanske till och med i hela världen.

Bland deltagarna vid gårdagens ceremoni fanns Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och kulturminister Illugi Gunnarsson. Där fanns också de nordiska kulturministrarna, en lång rad tidigare isländska statsråd som genom åren kommit i kontakt med projektet, alltingets talman Einar K Guðfinnsson och Vigdís Finnbogadóttir, prenumerant på Språktidningen – men onekligen aningen mer känd för att ha varit Islands president i sexton år ...

Gunnar D Hansson, en annan av de svenskspråkiga redaktörerna, passade på att tipsa Lena Adelsohn Liljeroth om att hon skulle kunna låna ut sagorna till justitieminister Beatrice Ask för eventuell inspiration vad gäller rättskipning.

Ministrarna behöver dock inte slåss om exemplaret. Island har genom regeringen köpt rättigheterna till nätpublicering av samtliga sagor på alla tre språk. De kommer inom de närmaste åren att publiceras på nätet.

Anders

Tags: 

Lägg till ny kommentar